Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt nummer 20-06

20 december, 2006
Universitetsläraren

Flera forskningsråd har nyligen lämnat besked vilka forskare som får nya eller fortsatta anslag. Konkurrensen om pengar är mycket hård och det är endast en bråkdel av alla ansökningar som beviljas anslag. Ansökningar om forskningsanslag till forskningsråd och stiftelser behandlas av vetenskapliga experter som granskar och gör en preliminär bedömning av kvaliteten och ibland också den förväntade nyttan av det föreslagna projektet och många anser att detta borgar för att utvärderingsprocessen är objektiv och identifierar de projekt som bör få medel.
Numera finns det flera hjälpmedel för att kunna bedöma om en forskare publicerar sina rön i internationella tidskrifter med ett peer review system, och om de trycks i tidskrifter med en hög standard (impact faktor), som är ett mått på hur ofta artiklar i tidskriften uppmärksammas och citeras av andra, alltså med andra ord hur stor genomslagskraft forskningen har. Vidare finns flera databaser som kan användas för att ta reda på hur ofta en forskares arbeten citeras av andra.
Nåväl detta låter väl bra och bör alltså säkerställa att varje ansökan utsätts för en objektiv och noggrann bedömning. Min erfarenhet som bedömare av forskningsprojekt för olika forskningsråd i bland annat Sverige och Norge är att de absolut bästa projekten oftast får en rättvis behandling och ges medel, men många bra projekt inte får en objektiv bedömning. Alla vet att det har stor betydelse hur väl förankrad och välkänd en forskare är i forskarsamhället för hans/hennes möjligheter att få pengar. Ett annat problem är att bedöma yngre forskare och såkallade riskprojekt. När det gäller att ge anslag till en ung ännu oprövad forskare kan det nog finnas ännu större utrymme för ett ganska stort godtycke, och det finns risk att nätverk här kan ha ännu större genomslagskraft. Ensam är sällan stark i dessa sammanhang.
Sverige är ett litet land där många känner varandra och flera forskare ingår i olika typer av informella nätverk och samarbetsprojekt vilket medför mycket stora risker för kollegiala hänsyn framför vetenskaplig kvalitet. För att undvika detta använder vissa forskningsråd (dock inte alla) forskare från andra länder i sina kommittéer, men jag anser inte att detta är tillräckligt för att säkerställa ett så objektivt utvärderingssystem som möjligt även om det är näst intill omöjligt att få ett perfekt system.
Ett beslut från ett forskningsråd är oåterkalleligt och kan inte överklagas. Behövs då en möjlighet att kommentera eller överklaga en utförd bedömning. Ja utan tvekan, då man ibland starkt kan ifrågasätta hur medel fördelas och varför vissa lyckas med sin ansökan och ges stora forskningsbelopp medan andra inte får något eller små medel. Nu när det finns flera metoder att försöka göra en objektiv bedömning av en ansökan borde det gå att hitta ett bättre system än dagens för att säkerställa så hög grad av objektivitet som möjligt. Varför inte ge varje sökande en möjlighet att svara på och kommentera den utvärdering som en kommitté har gjort innan det slutliga beslutet om ansökan tas. I några fall kan man tänka sig att det finns personer i kommittén som är direkta konkurrenter och inte bör bedöma en ansökan. I vetenskapliga tidskrifter finns alltid möjligheten att ange några personer som man inte vill skall granska det manuskript som inskickas för eventuell publicering och detsamma borde kunna gälla även för forskningsansökningar. Det viktigaste är dock att den sökande skall kunna ges möjlighet att svara på den bedömning som har gjorts och eventuellt ge goda argument varför ansökan bör värderas högre och kunna påpeka rena felaktigheter i bedömningarna. Ansökningarna skickas in till råden i regel i slutet av april – början av maj och den preliminära bedömningen görs av kommittéerna under september–oktober och det slutliga beskedet i november. Det förlöper alltså nästan 6 månader från det att ansökan skickas in till den får ett preliminärt bedömande. Mycket kan hända under 6 månader, till exempel kan nya artiklar ha accepterats för publicering. Men det viktigaste för sökanden är nog möjligheten att kunna bemöta ett omdöme som han/hon anser vara orättvist eller osakligt.
Därför vill jag föreslå att det ska finnas en möjlighet att kommentera en bedömning som har gjorts av en kommitté i ett forskningsråd och att dessa kommentarer tas med vid den slutliga bedömningen av en ansökan.
Denna möjlighet finns redan i några länder exempelvis i England och det fungerar enligt uppgift alldeles utmärkt. I ett litet land som Sverige är det än mer nödvändigt med denna möjlighet för att minimera risken för kollegiala hänsyn.

KENNETH SÖDERHÄLL
professor i jämförande fysiologi, Uppsala Universitet

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023