Efter Universitetslärarens intervju med undertecknad (Universitetsläraren 9/2006) inkom ett antal debattartiklar som kommenterade min syn på det svenska FoU-systemet.
Jag välkomnar debatten, som jag hoppas ska ge den allsidiga belysning som vi alla eftersträvar. Ingen har det fullständiga svaret, utan vi måste tillsammans mejsla ut hur ett reformerat FoU-system bör se ut.
NEDAN FÖLJER MITT förslag till en parlamentarisk utredning och jag hoppas på en fortsatt debatt som mynnar ut i ett genomtänkt uppdrag till en parlamentarisk utredning och därefter en uppvaktning hos utbildningsministern.
Sverige står som nation inför spännande, men krävande utmaningar. Det gäller främst globaliseringens, demografins och utanförskapets krav på en nationell forskningsstrategi – som saknas idag.
Under en lång rad av år har det satsats på utbyggnad av högskolor. Motiven har varit flera, ofta med motstridiga mål. Grundtanken var bland annat att universitet och högskolor skulle ersätta forskningsinstituten och verka som regionala utvecklings- och tillväxtmotorer. I enstaka fall har detta skett, men långt ifrån vad som förväntats.
Sverige har systemfel i sitt samlade FoU-system. Efter denna ”provperiod” är det tid att hitta feltänkandet, rätta till det och bli bäst i världen. Alltså – vilka problem finns och hur ska vi satsa framåt?
DET SVENSKA FoU-systemet ligger efter internationellt och ett antal kvalitetsbrister/problem har konstaterats:
1. I internationell ranking är det endast Karolinska Institutet som hävdar sig.
2. Universiteten är inte marknadsmässiga i sitt agerande och behöver närma sig omvärlden.
3. Specialisering och fokusering klaras inte av idag! Systemet klarar inte själv sin egen omstrukturering.
4. Forskningssystemet är oerhört splittrat, med över 2000 forskargrupper, varvid det inte finns kraftsamlingar som kan bli internationellt ledande.
5. Bakbundna rektorer, där regelverk, överdemokratiska beslutsprocesser och oprofessionella styrelser skapar låtgå-mentalitet.
6. Illojala forskargrupper, illojal organisation och illojala mellanchefer med starka särintressen är stora hinder vid en förnyelse.
7. Angående lärarnas löner menar riksrevisionen att ”de brister som har konstaterats innebär sammantaget att det finns risk för att lärarresurserna inte disponeras på ett effektivt sätt vilket kan medföra onödigt stora kostnader” samt att ”den schablonberäkning som tillämpas, vid planering av undervisningstiden i flera fall kan innebära att den undervisningstid som tillgodoräknas lärarna och som de får ersättning för inte alls motsvaras av faktiskt nedlagd tid utöver den direkta lektionstiden”.
8. Forskare tvingas ägna stor del av sin tid till att söka pengar.
9. Flera högskolor uppvisar en gymnasifiering av sina utbildningar.
10. Arbetslösa akademiker uppgår till cirka 80000 personer.
11. Företag och samhälle hämtar till liten del stöd och hjälp från systemet.
12. Nya företag och nya jobb skapas till en ytterst marginell del ur detta system.
13. Forskningsinstituten har inte prioriterats, med ekonomiska problem och uteblivna SMF-satsningar som följd.
En grupp bestående av sju personer, varav fyra hämtas utanför Sverige, ska bildas och på uppdrag av regeringen utföra denna granskning, samt lämna förslag till ett reformerat FoU-system.
Direktiv:
1. Ta fram en nationell strategi som visar vad Sverige ska satsa på. Medicin och teknik ska prioriteras.
2. Belysa möjliga strukturer vad avser antal lärosäten och nationell organisation. Särskilt belysa möjligheten att omvandla de flesta nytillkomna högskolorna till yrkeshögskolor, med rätt att forska utifrån samhällets behov. Belysa möjligheten att vissa högskolor ägnar sig åt utbildning enbart. Visa hur olika nivåer som EU, nationellt och regionalt kan/bör samverka. Belysa och visa hur alternativ styrelsestorlek och -sammansättning kan vara, samt vilken styrelsekompetens som framtiden fordrar.
3. Se över meriteringsreglerna så ett samarbete med samhället underlättas.
4. Belysa möjligheten till långsiktig och stabil finansiering av strategiskt prioriterad forskning, samt visa hur en fördubbling av forskningsanslagen till denna sektor bäst ska ske under en tioårsperiod.
5. Belysa tänkbara ekonomiska nyckeltal och hur de ska kunna uppnås. Vilket kvalitetssystem som ska införas – lika för alla lärosäten.
6. Belysa möjligheten av bildandet av en koncern för alla forskningsinstitut med långsiktigt stabil finansiering.
TILL SIST INBJUDER jag till ett möte för att få fram de bästa direktiven för att utredningen ska lyckas med sitt uppdrag. Var, när och med vilka detta möte ska ske får vi återkomma till – men håll med om att det är en spännande utmaning att hitta den bästa syntesen – detta kommer att borga för världsklass.
THOMAS NORDSTRÖM
F d högskolerektor och f d institutschef
