Det här är några resultat ur den webbenkät om de befordrade lärarnas arbets– och lönevillkor som på SULF:s uppdrag genomförts av Statistiska centralbyrån, SCB.
– Tyvärr bekräftar undersökningen den bild vi hade redan tidigare. Alltför många befordrade professorer och lektorer har varken fått lön i förhållande till sin kompetens eller mer tid till forskning, säger Ann Fritzell, chefsutredare på SULF.
Här är några av enkätresultaten från gruppen befordrade till lektor:
• Av kvinnorna är 30 procent yngre än 50 år medan 57 procent av männen är 50 år eller äldre.
• För 65 procent har tiden för forskning inte ökat alls. De kvinnliga lektorerna har dock i högre grad än männen fått mer forskningstid.
• 70 procent av lektorerna har fått lönepåslag i samband med befordran. Kvinnorna har lyckats bättre än männen (74 procent respektive 65 procent).
• Knappt hälften av de befordrade lektorerna bedömer att det inte är någon skillnad mellan deras och rekryterade lektorers lön, bland kvinnor är andelen något högre. De flesta övriga anser sig ha lägre lön.
• På frågan om befordringsreformen gjort den akademiska karriären mer attraktiv svarar 44 procent positivt, medan 25 anser att påverkan är liten eller ingen alls.
Och här är motsvarande resultat för gruppen befordrade till professor:
• 24 procent av kvinnorna är yngre än 50 år medan 74 procent av männen är 50 år eller äldre.
• För 76 procent har tiden för forskning inte ökat alls. De kvinnliga professorerna har bara i liten utsträckning fått mer forskningstid.
• 55 procent av professorerna har fått lönepåslag i samband med befordran. Även här har kvinnorna lyckats bättre än männen (60 procent respektive 54 procent).
– Bara cirka 15 procent av de befordrade professorerna bedömer att det inte är någon skillnad mellan deras och rekryterade professorers lön, bland kvinnor är andelen ännu något lägre. De flesta övriga anser sig ha lägre lön.
– På frågan om befordringsreformen ökat attraktiviteten hos den akademiska karriären svarar 43 procent av professorerna positivt medan 33 procent anser att påverkan är liten eller ingen alls.
Stora skillnader mellan högskolor
Ann Fritzell pekar också på andra mera oväntade resultat. Ett av dem är att 90 personer befordrats från anställningar som man egentligen inte kan befordras ifrån, till exempel vikariat och tidsbegränsade anställningar som forskare.
Enkätsvaren visar på stora skillnader mellan lärosätena när det gäller arbetstidens fördelning. På en del har mer än hälften av de befordrade lärarna fått ökad forskningstid medan andra gett samma möjlighet till betydligt färre. På ett antal stora lärosäten har mer än var tredje lärare till och med fått minskad forskningstid efter befordran.
På en punkt är samstämmigheten stor, cirka 90 procent anser att den mest positiva effekten av reformen är att man blir befordrad på egna meriter. Och många nästan var tredje befordrad professor värdesätter den högre titeln. På tredje plats kommer bättre möjligheter att komma ifråga för externa forskningsmedel.
Enkäten har besvarats av drygt 1200 befordrade universitetslärare vid 24 lärosäten. Svarsfrekvensen är 65 procent. Av dem som svarat är 318 befordrade till lektor (54 procent kvinnor) och 888 till professorer (20 procent kvinnor). Hela enkä-ten finns att läsa på SULF:s hemsida.
GÖRAN STEN
