Högskoleverket påpekar i rapporten Kartläggning av stipendier som studiefinansiering i forskarutbildning att rättsäkerheten är dålig vid finansiering av doktorandstudier med stipendier. Stipendier räknas inte som inkomst, ger ingen sjukpenninggrundande inkomst, inga pensionspoäng och ingen rätt att behålla stipendiet vid sjukdom och föräldraledighet.
Doktorander som försörjer sig på stipendier kan också förlora tidigare inarbetad sjukpenninggrundande inkomst.
– Problemet med stipendier är att de ger inte doktoranden någon som helst social trygghet, konstaterar Marie Kahlroth, utredare vid Högskoleverket.
Sveriges Doktorandförening, SDF, instämmer till fullo.
– Vi har redan för länge sedan tagit beslutet att det inte är bra med stipendieförsörjning, punkt slut, kommenterar SDF:s avgående ordförande Carolina Saf.
Olika belopp
Under 2005 försörjde sig 1918 doktorander under någon del av året på stipendier. Det var cirka nio procent av alla 21760 doktorander. Stipendiebeloppen skiljer sig mycket mellan vetenskapsområdena och mellan olika lärosäten.
Högskoleverkets rapport delar upp stipendierna i tre typer, stipendier som lärosätena själva inrättat, donationsstipendier av medel som donerats till lärosätet och externa stipendier från exempelvis en forskningsstiftelse. De externa stipen-dierna var år 2005 drygt 1100, de egeninrättade drygt 500, medan donations-stipendierna var knappt 300.
Enligt kartläggningen använder lärosätena stipendier som finansiering under högst två år.
Några lärosäten beviljar bara stipendier till så kallade internationella doktorander.
– Men där vet vi inte om det är för hela studieperioden, säger Marie Kahlroth.
Intressant är att flera lärosäten har ändrat sina riktlinjer och att antalet egeninrättade stipendier minskat från 515 under 2005 till 350 i år. Flera lärosäten har helt slutat med stipendier som ett sätt att finansiera doktorandstudier.
– Det kan ju hända att det är en tillfällig minskning för 2006, men det verkar som lärosätena använder stipendier i mindre utsträckning. Antagligen inser man att stipendier är negativt för doktoranden, säger Marie Kahlroth.
Fördubbling av kostnaderna
Högskoleverket har räknat ut vad det skulle kosta att ersätta de egeninrättade stipendierna med doktorandanställning eller med utbildningsbidrag.
Totalkostnaden för att ersätta de egeninrättade stipendierna med anställningar i den omfattning som gällde 2005 är 58 miljoner kronor och i den omfattning som gäller 2006 knappt 28 miljoner
kronor.
– Det innebär mer än en fördubbling av kostnaden för lärosätena, säger Marie Kahlroth.
Högskoleverket anser att det bästa alternativet vore att ersätta stipendierna med doktorandanställningar, men att en sådan förändring på grund av kostnaden kan vara svår att genomföra nu. Däremot bör man på sikt sträva efter en sådan lösning för att främja doktorandernas rättsäkerhet.
Carolina Saf menar att kostnaden inte är stor om man ställer den i förhållande till de totala utgifterna för doktorandutbildning.
– Totalt kostar doktorandernas försörjning 4,5 miljarder. I förhållande till det är 58 miljoner en låg summa.
Hon anser också att det är bättre att anta något färre doktorander, men ge dem bättre villkor.
– Det är ju ingen mänsklig rättighet att doktorera. Däremot är kostnaden för att ersätta stipendier med utbildningsbidrag inte stor. Men frågan är om det är någon större förbättring. Bland annat är ersättningsnivån ofta lägre beroende på att utbildningsbidraget är skattepliktigt.
– Och om man reglerar stipendier som vi föreslår så påminner de mycket om utbildningsbidrag, säger Marie Kahlroth.
Doktorandföreningen anser att inte heller utbildningsbidrag är ett bra alternativ.
– Vi vill att utbildningsbidragen ska försvinna, precis som stipendieförsörjningen, säger Carolina Saf.
Ett resurstillskott
Rapporten behandlar också donationsstipendierna.
– Lärosätena är bundna av stiftelseurkunderna till att använda de här medlen till stipendier. Men det verkar vara möjligt att använda en del av dem till annat än just studiefinansiering, som resor eller konferenser för doktorander, säger Marie Kahlroth.
De externa stipendierna är ett resurstillskott till forskarutbildningen och inte lämpliga att avskaffa, resonerar rapporten. SDF håller med, men vill att stipendiaterna anställs.
– En del av de här stipendierna är ”fina” att få. Det är ett slags utmärkelse, man är utvald av en stiftelse. Bra, säger vi i SDF, men då ska antingen stiftelsen eller lärosätet skjuta till medel så att doktoranden får en anställning, säger Carolina Saf.
Vid andra externa stipendier anser hon att det är lämpligare att anslagsgivaren ställer summan till fakultetens förfogande för att utbilda doktorander.
– Det är inte fråga om att inte ta emot stipendiepengar. Men man kan antingen lägga ihop flera stipendier eller komplettera med fakultetsmedel så att det räcker till att anställa doktoranderna. Dessutom kan anslagsgivaren låta fakulteten sköta utlysningen av den sponsrade anställningen, vilket många gånger skulle förbättra både rättssäkerheten och konkurrensen vid antagningen.
Bra med finansieringsplan
Högskoleverket vill i högskoleförordningen införa krav på finansieringsplan för doktorander.
– Det skulle bli tryggare för doktoranden om man från början kan se vilken finansiering man har, säger Marie Kahlroth.
SDF är positiv till förslaget.
– Jag tycker det är jättebra med en finansieringsplan, en sådan måste finnas. Däremot måste den kompletteras med ett bakomliggande finansieringsåtagande från institutionen för att täcka upp om till exempel en extern finansiering skulle upphöra i förtid, säger Carolina Saf.
Högskoleverket anser dessutom att det borde skapas en studerandeförsäkring.
– Man måste ta fram en standardförsäkring för studerande som också innefattar stipendiater, säger Marie Kahlroth.
SDF anser att det här inte ger ett fullgott skydd för doktorander.
– Det finns inget alternativ som kommer upp i samma skydd som en anställning, säger Carolina Saf.
För närvarande finns inga nationella bestämmelser för lärosätenas hantering av stipendier. De lokala riktlinjerna kan till och med skilja sig inom samma lärosäte. Högskoleverket anser därför att man nationellt bör reglera användningen av stipendier.
– Man bör reglera saker som att stipendier ska lysas ut och hur de ska lysas ut. Detta för att det ska bli bättre rättsäkerhet för doktoranderna, säger Marie Kahlroth.
PER-OLOF ELIASSON
