Het diskussion om ”skugghandledare”

Vilka åtgärder är rimliga för att stoppa oskicket att utnyttja skuggdoktorander inom högskolan? Det blev kuggfrågan under SULF:s kongress. En rask propositions- och motionsbehandling tvärnitade vid motion nr 40 som föreslog att disciplinåtgärder ska kunna vidtas mot ”skugghandledare”.

Sveriges Doktorandförening, SDF, hade lämnat in flera motioner om doktoranders och skuggdoktoranders villkor. En motion förespråkade att förbundet skulle verka för en ny bestämmelse i kollektivavtalen som tillåter och förordar att arbetsgivaren vidtar disciplinåtgärder mot anställda, som under betald arbetstid utför osanktionerad arbetsuppgift i form av skugghandledning eller ger skuggdoktorander tillträde till lärosätets lokaler och låter dem använda lärosätets utrustning och utsätta både sig själva och lärosätets personal och studenter för risker.
Motionen åstadkom en het diskussion eftersom förslaget innebar att SULF skulle kunna komma att förespråka disciplinåtgärder mot vissa medlemmar. Flera talare underströk att det är fel att straffa enskilda handledare när det är arbetsgivaren som ska ansvara för att lagar och förordningar följs. Både styrelsen och det utskott som behandlade motionen föreslog avslag.

Antagningsförfarandet sätts ur spel
– Desperata tider kräver desperata åtgärder. Att använda skuggdoktorander sätter hela antagningsförfarandet ur spel, argumenterade motionens undertecknare Carolina Saf från Doktorandföreningen.
Teresa Hankala-Janiec från Lunds universitet föreslog att kongressen skulle avslå förslaget men samtidigt ”stödja intentionen” i motionen – detta för att tydligt markera att skuggdoktorandernas utsatthet tas på allvar. Det krävdes en lunchpaus för att reda ut om detta tillvägagångssätt var möjligt. Lösningen blev till slut att en enig kongress avslog motionen, men styrelsens övervägande bifogades i protokollet så att det tydligt ska synas att förbundet är starkt kritiskt mot utnyttjandet av skuggdoktorander och arbetar för att motverka det. Styrelsen bedömde att det bör vara en uppgift för SULF:s etiska råd att arbeta vidare med frågan.
Doktorandföreningen hade också lagt en motion om att kongressen skulle fastställa samma definition av skuggdoktorand som Högskoleverket och Utbildnings- och kulturdepartementet använder: en person som bedriver forskarstudier utan att vara formellt antagen till forskarutbildningen. Styrelsen menade att SULF inte ska låsa sig vid en speciell reglering utan bibehålla sin frihet till självständiga ställningstaganden. Carolina Saf protesterade och menade att man måste definiera problemet för att kunna hitta en lösning. Utskottet som behandlade motionen yrkade på bifall, men efter votering konstaterades det att styrelsens förslag hade starkast stöd och motionen avslogs.

Nytt namn utreds
Sveriges Doktorandförening hade dessutom en motion om att förbundet bör döpas om till ”Sveriges Universitetslärare och Forskare” – ett namnbyte som skulle tillåta att förkortningen SULF kan behållas. Kongressen gillade förslaget, men bestämde att det var lämpligt att först utreda vilka konsekvenserna kan bli av ett namnbyte. För att göra det möjligt att utföra en förutsättningslös utredning ströks namnförslaget i uppdraget.
En motion från SULF:s rådgivande organ för postdoc-frågor föreslog att förbundsstyrelsen ska samverka med en rekryteringskonsult ”för att kunna erbjuda medlemmarna bättre möjligheter till att växla mellan den akademiska arbetsmarknaden respektive arbetsmarknaden för näringslivet och annan offentlig tjänst”.
Ordförande Christoph Bargholtz förklarade att SULF har avtal med andra förbund om dubbelanslutning för att tillgodo se detta behov:
– SULF verkar inte utanför högskolevärlden. Det vore fel att lägga resurser på en åtgärd som kommer att leda till att medlemmar lämnar förbundet, argumenterade han och förslaget avslogs.

Uppdrag i kommande period
Förbundsstyrelsen fick ett antal uppdrag att arbeta med under den kommande mandatperioden. Bland annat ska arbetet för att alla stipendier ska ersättas med anställningar intensifieras, i 2007 års avtalsrörelse ska kravet att samtliga professorer garanteras minst 50 procent forskning i tjänsten drivas, en komparativ kartläggning av universitetsadjunkternas arbetssituation ska utföras och dessutom ska styrelsen tillsätta en utredning för att utreda förutsättningarna för att lärare vid universitet och högskolor ska få tillgodoräkna sig annan relevant anställningstid än den man fått vid svenska lärosäten.

Program för ledningsorganisation
Förbundsstyrelsens proposition om ett program för den akademiska ledningsorganisationen (se Universitetsläraren 17/06) antogs av en enhällig kongress. Programförslaget betonar den akademiska frihetens vikt för både utbildning och forskning och bygger på att ledningsorganisationens utformning är avgörande för att denna frihet ska garanteras. Förbundsstyrelsen menar att det bästa ledarskapet uppnås med ledare som väljs av kollegorna. Programmet eftersträvar att stärka adjunkternas position i fakultetsnämnderna – de bör vara valbara och de bör få rösträtt.
Ytterligare ett mål med programmet är att skapa ett ökat intresse för akademiska ledningsuppdrag och att göra dessa uppdrag mer attraktiva för yngre akademiker – speciellt kvinnor. Inför kongressen hade vissa tillägg gjorts i förslaget, bland annat på grund av att regeringen aviserat en proposition om hur ledamöter ska utses till högskolestyrelser.

Förslagsrätt i beslutande organ
Även styrelsens proposition om den lokala ombudsmannaorganisationen antogs. Det här är en fråga som varit aktuell ända sedan kongressen 2002. Vid kongressen 2004 tillsattes en arbetsgrupp som föreslog att de fackliga representanterna skulle ha ett fullvärdigt ledamotskap, de skulle alltså ha samma rättigheter och skyldigheter som andra ledamöter i de beslutande organen – och samma status.
Styrelsen valde dock att föreslå att närvaro- och yttranderätten utökas med förslagsrätt i de beslutande organen. Styrelsen anser nämligen att det är viktigare att ha en tydlig partsroll: ”Våra medlemmar har rätt att kräva att vi alltid i första hand ser till deras intressen även om detta leder till konflikter med arbetsgivaren”.

ANKI WOOD


Kategorier: Arkiv