Utbildningssystemen ska väcka intresse och engagemang för framtidsfrågorna, säger Carl Lindberg, särskild rådgivare till Svenska UNESCO-rådet och tidigare biträdande statssekreterare vid Utbildningsdepartementet. Han är en av de drivande personerna i Sverige och världen för att utbildning för hållbar utveckling ska finnas med på schemat inom hela utbildningssystemet – från förskola till universitet.
På 1980-talet definierade Bruntlandkommissionen hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Utbildning för hållbar utveckling handlar därför om att alla har rätt till en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Lärandet omfattar ämnen som till exempel mänskliga rättigheter, fred och säkerhet, hälsa och miljöfrågor.
Målsättningen för FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling är att världens länder ska utveckla strategier för sådana utbildningar och FN-organet UNESCO har uppdraget att leda arbetet.
– Utbildningarna ska stärka förmågan till kritiskt tänkande och viljan till ansvarstagande. Elev- och studentinflytande i den egna klassen, skolan och på lärosätena är viktigt – och här har Sverige kommit väldigt långt internationellt sett. Men de lokala aktiviteterna måste också sättas in i ett globalt perspektiv, säger Carl Lindberg.
Positivt mottagande
I Sverige tillsattes en kommitté med uppdrag att presentera förslag till en nationell strategi. Carl Lindberg utsågs till kommitténs ordförande och i slutet av 2004 presenterades rapporten Att lära för hållbar utveckling. Bland annat föreslogs den paragraf i Högskolelagen, som sedan februari i år säger att högskolorna i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling.
– Rapporten har fått ett mycket bra mottagande bland de över 100 remissinstanser som yttrat sig. De stora universiteten, till exempel Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå är mycket positiva. Högskoleverket däremot ställde sig något avvaktande till lagstiftning och reglering av inriktning på utbildningen, berättar Carl Lindberg.
En person som länge varit engagerad i frågor som handlar om hållbar utveckling är Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet. När Universitetsläraren ringer och frågar honom vad han tycker om att lärande för hållbar utveckling lyfts fram blir han aningen ställd:
– Det är nästan konstigt att fråga om det. Det här är viktiga frågor, bland de allra viktigaste och intressantaste. Den tveksamhet vissa visat, som man kan förstå, har snarast gällt en princip – ska statsmakten föreskriva vad universitetet ska undervisa och forska om? Men i praktiken är nog de flesta överens om att frågorna kring hållbar utveckling är relevanta, både i forskning och undervisning, säger han.
Bengt Gustafsson har bland annat varit med och startat Centrum för miljö- och utvecklingsstudier, Cemus, och han sitter sedan tio år i centrumets nämnd. Han är också engagerad i uppbyggnaden av naturvetenskaplig utbildning och forskning vid universitetet i Asmara i Eritrea.
– Uppsala universitet har arbetat med frågorna länge och många lärare är aktiva. Jag tycker att universitetet hanterar frågan konstruktivt – man har undersökt i vilka kurser man kan infoga frågorna och man har tagit ett antal steg för att sedan genomföra förändringar. Det pågår också diskussioner om att vidareutbilda lärare, konstaterar Bengt Gustafsson.
Klimatfrågor viktiga
Lennart Olsson, föreståndare för Centre for Sustainability Studies vid Lunds universitet, berättar att man redan vid den stora FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 kopplade ihop miljö och utveckling.
– Men efter terroristattackerna i september 2001 kom alla andra frågor i skymundan. Idag har emellertid de vetenskapliga tecknen kring klimatfrågan blivit så tydliga att de inte går att bortse från, berättar han.
Centre for Sustainability Studies hade från början en miljövetenskaplig inriktning, men för två år sedan blev centrumet fakultetsoberoende och fick ett bredare perspektiv. Dels arbetar man med gränssnittet mellan vetenskap och politik, dels med gränssnittet mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap. Centret erbjuder internationella masterprogram, driver forskningsprojekt och försöker sprida intresset för hållbar utveckling till andra – både inom universitet men också till gymnasieskolor, kommuner och länsstyrelser.
– Vi möts av stort intresse och nyfikenhet, speciellt från gymnasieskolorna. Unga läser i tidningarna om olika larm – och de inser förstås att de allvarliga konsekvenserna kan inträffa under deras livstid.
– Vi möter också stort intresse från universitetsledningar – nu senast var vi inbjudna till Södertörns högskola för att berätta om vårt arbete. Jag vet att fler centra håller på att bildas runt om i landet.
Lennart Olsson tycker att den nya paragrafen i Högskolelagen varit till hjälp:
– Det är redan reglerat att vi ska arbeta med demokrati och jämställdhet – det känns helt rimligt att vi också ska se till att planeten är i hyfsat skick för kommande generationer.
Lärarutbildningarna påverkas naturligtvis starkt när utbildning kring hållbar utveckling ska införlivas. Leif Östman är professor i didaktik vid Uppsala universitet och han har arbetat med frågan i snart 20 år. Han och hans forskargrupp, med cirka 10 personer, både forskar och informerar om utbildning för hållbar utveckling.
– Det finns en väldig rörelse bland utbildare vid lärarhögskolorna för att få in detta perspektiv i lärarutbildningarna. De flesta vill att det ska ske genom obligatoriska kurser inom lärarutbildningens ram.
Röd tråd i lärarutbildningarna
Han konstaterar dock att det också finns ett motstånd – och det tycker han är bra:
– Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och då är det viktigt att några håller emot så att förnyelsen görs noggrant och med eftertanke. Lärarutbildningarna består av ett stort stoff och det är redan trångt.
Det kommer att krävas ett samarbete över de olika ämnesgränserna när hållbar utveckling ska gå som en röd tråd genom utbildningarna – detta påverkar både pedagogik och metodik.
– Det är lättare för de mindre lärarhögskolorna att organisera sig, de större har många ämnen som måste samordnas, konstaterar Leif Östman.
I december startas ett institut där forskare från Örebro universitet,
lärarutbildningen i Uppsala och Lärarhögskolan i Stockholm kommer att samarbeta kring utbildning för hållbar utveckling både vad gäller forskning och utbildning.
Centrum på Gotland
Den förra regeringen gav Sida i uppdrag att bygga upp ett centrum för lärande för hållbar utveckling på Gotland. Sida utredde frågan och lämnade en rapport till regeringen i slutet av september i år. Sida föreslår att verksamheten ska vara inriktad på de länder där Sverige bedriver utvecklingssamarbete, enheten ska ha tio tjänster och vara en självständig enhet inom ramen för Högskolan på Gotland. Den nya regeringen har ännu inte hunnit behandla förslaget och har därmed inte heller tagit ställning till om centrumet ska bildas eller inte. Rapporten bereds just nu inom regeringskansliet.
ANKI WOOD
Läs mer:
Att lära för hållbar utveckling. Betänkande av Kommittén för utbildning för hållbar utveckling. SOU 2004:104
Ett Centrum för Lärande för Hållbar Utveckling. Rapport från Sida 2006-09-27
