Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare nummer 16-06

16 december, 2006
Universitetsläraren

Utbildningsminister Lars Leijonborg

VÄLKOMMEN LARS!
Som ordförande i Sveriges universitetslärarförbund vill jag gratulera till utnämningen. För alla oss som verkar inom svenska universitet och högskolor är Din utnämning viktig och jag ser fram emot ett gott samarbete med regeringen i en gemensam strävan att vidareutveckla forskningen och undervisningen och att positionera högskolan mitt i samhället. Statsministern slog ju vid regeringsförklaringen fast att regeringen ser som ett av sina mål att Sverige ska stå starkt som forskningsnation.
Allianspartierna har redan tidigare gjort klart att man avser att kraftigt öka anslagen för forskning och det är sannerligen angeläget. Utfästelsen har väckt förhoppningar om en nytändning. I regeringsförklaringen följs beslutsamheten upp genom löftet att de ekonomiska ramarna för forskning ökas, utöver tidigare riksdagsbeslut under mandatperioden. Lars, här måste du förmå de övriga i regeringen att göra en brandkårsutryckning. Det behövs pengar omedelbart för att rädda kvar de många unga forskare som annars tvingas avbryta en lovande karriär inom högskolan för att det saknas rekryteringsanställningar. Om bara några år sätter ju den stora vågen av pensioneringar in och då kommer vi att behöva många välmeriterade universitetslärare.

INOM SULF DELAR VI regeringens bedömning att en ökad andel av forskningsresurserna ska fördelas genom fakultetsanslag men är osäkra på vad det betyder när ni säger ”till framstående forskningsmiljöer”. Jag tror att vi är eniga om att det viktiga är att satsa på forskning som kommer att vara framstående om säg tio eller femton år, det vill säga, att satsa på kreativitet och nytänkande utan att snegla för mycket på vad som är mest gångbart just idag. Dessutom gäller det att se till att dagens grundutbildningsstudenter undervisas av forskande lärare som kan dela med sig av sin entusiasm och inspirera nästa forskargeneration att lägga på ett kol extra.
Det är bra att regeringen betonar betydelsen för det öppna samhället av en fri och obunden forskning. Det är utomordentligt viktigt att våra lärosäten står fria från ekonomiska, politiska och andra ideologiska intressen för att kunna fullgöra sin kritiska funktion. Styrelserna måste därför ha som sin främsta uppgift att värna forskningens och undervisningens integritet.
Men även om lärosätenas oberoende är viktigt är kärnan i den akademiska friheten den enskilda forskarens intellektuella självständighet. Din norska kollega, Øystein Djupedal, säger i en kommentar till den nyligen publicerade utredningen Akademisk frihet – individuelle rettigheter og institusjonelle styringsbehov (NOU 2006:19): ”Faglig frihet for den enkelte forsker er et grunnleggende premiss for forskningens uavhengighet og legitimitet.”

VI HAR MED GLÄDJE tagit del av regeringens beslutsamhet att sätta kvaliteten i utbildningen i centrum. Min djupa övertygelse är att det viktigaste då är att få stopp på den automatiska urholkningen av grundutbildningsanslagen. Oberoende av vilka satsningar du planerar ser annars den metod som Finansdepartementet tillämpar för pris- och löneomräkningen till att anslagen urholkas i takt med produktivitetsavdragets storlek. Trots enstaka så kallade anslagsökningar har det lett till att ersättningen per student minskat med mellan femton och tjugo procent på de senaste drygt tio åren. Problemet med produktivitetsavdraget är att ännu så länge har ingen kommit på hur man ökar produktiviteten i seminariet eller i handledningen. I stället har det fått bli mer föreläsningar. Självklart påverkar det kvaliteten.
Skulle lärosätena i stället skära ner antalet studenter när resurserna urholkas då skulle anslagen minska ännu snabbare eftersom resurserna beräknas efter antalet studenter och deras studieresultat. Och nästa år blir det ett nytt produktivitetsavdrag. Du förstår säkert att som lärare känner man sig som i en rävsax. Inte undra på att våra medlemmar gett efter för trycket och allt eftersom skjutit till mer av sin fritid för att hålla undervisningen uppe.
Det blev ett långt brev men varav hjärtat är fullt …
Än en gång, varmt välkommen! Vi hoppas på dig.

Christoph

CHRISTOPH BARGHOLTZ
Ordförande i SULF

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023