Det är beklämmande att läsa Anders Flodströms vision om ett gemensamt globalt språk i Universitetsläraren 12/2006. Ett av de argument som rektorn för ett av Sveriges största lärosäten har använt tidigare går ut på att det har gått så bra för svenska låtskrivare att gå över till engelska i musiktexterna. Varför skulle det då inte fungera i forskning eller litteratur?
Här klickar det i argumentkedjan, när Flodström gör antagandet att om A fungerar, så borde också B fungera. Om detta att svenskar skriver på engelska borde vara så självklart, varför har då engelskspråkiga forskare egna konferenser, dit enbart engelska modersmålstalare inbjuds? Kan det ha något att göra med hur de språkliga redskapen används, och med en hackordning som Flodström inte ser?
Nej, låt oss gemensamt skapa en alternativ vision till Flodströms dystra ödestro, där små och stora språk kan leva sida vid sida, och där detta ses som en tillgång, inte som något irrationellt som snarast borde åtgärdas eller växa bort.
Ett viktigt steg för detta är en klok språklag för svenskan, där forskare uppmuntras att söka forskningsmedel i alla fack också på svenska, det lilla språket i sammanhanget.
EN SÅDAN LAG talar också klart och tydligt om att också skattefinansierade lärosäten som KTH har ett ansvar för att svenskan utvecklas, och att svenskspråkiga studenter har rätt att få huvuddelen av sin undervisning och sin kurslitteratur på svenska. Den språkliga diskriminering som brukarna av landets huvudspråk utsätts för på bland annat KTH blir alltmer störande.
JAG HAR SOM skattebetalare ingen lust till att i utvecklingens namn bidraga till att mitt modersmål ses som något icke önskvärt på högre nivåer i utbildningen. Hoppas att många akademiker inom lärosätena i landet säger nej tack till denna ”rationalitet till döds”. Låt oss gemensamt som fransmännen tänka ”Vive la différence!” i stället! Och varför inte vända på Flodströms vision: att man i stället skulle slippa uppfattas som hädare om man spår att Nobelpriset i fysik också kan delas ut till en svensk forskare för ett arbete avfattat på svenska, översatt till engelska med de yppersta dataprogram som kanske KTH kunde ligga i forskningsfronten med, och med sammanfattningar på flera språk parallellt.
OLLE KÄLL
Gävle, lärare på gymnasiet,
stadiet som förser KTH med elever
