Ovisst om anpassning av lärarutbildningen

Lärarutbildningens framtid och anpassningen till Bolognaprocessen är oviss. Efter riksdagsbeslut utreds ärendet i utbildningsdepartementet. – Märkligt nog finns ingen representant för lärarna med i den arbetsgrupp som bildades. Det är som om personalen ute på fältet inte finns, eller saknar tillräcklig kompetens, kommenterar Örjan Lönnevik som är ordförande i SULF:s sektion SLF, Sveriges Lärarutbildareförening.

I linje med Bolognaprocessen beslutade riksdagen i vintras att examina inom högskolevärlden ska indelas i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Riksdagen beslutade att den undre gränsen för avancerad nivå ska vara 160 poäng (4 år).
Sedan 2001 finns en sammanhållen lärarutbildning i Sverige med gemensam examen hela vägen från förskolan till och med gymnasiet. Utbildning för tjänstgöring i förskolan, de lägre stadierna i grundskolan och yrkeslärare på gymnasiet ger 120 eller 140 poäng. Därmed kan i framtiden vissa examina placeras på grundnivå och andra på avancerad nivå.
Det är denna möjliga ”klyvning” av lärarutbildningen som aktualiserar en historisk motsättning.
I början av 1900-talet utbildades folkskollärare vid särskilda seminarier. Lärare på läroverk fick sin utbildning vid universitet inom olika ämnesområden och sin utbildning i lärande en termin eller ett år på särskilda provläroverk. Trots att flera reformer genomfördes under senare hälften av 1900-talet överbryggades aldrig helt gapet mellan utbildning för lärare till lägre och högre nivåer. (Källa: Historisk översikt av lärarutbildningarna publicerad 2001 på uppdrag av Högskoleverket.)
I regeringens proposition för högskolan understryks att kraven för avancerad nivå är avsevärt högre än för den grundläggande utbildningen. Här poängteras att studenterna ytterligare ska utveckla förmågan att självständigt integrera och använda kunskaper, hantera komplexa företeelser och ha förutsättningar att gå vidare till forskning och utvecklingsarbete.
Vid behandlingen i riksdagen fanns en förståelse för de speciella problem som var förknippade med lärarutbildningens samordning med Bolognaprocessen.
Ärendet remitterades till utbildningsdepartementet, som efter utredning ska återkomma till riksdagen.

Möjligt för alla lärare
Lennart Olausson, rektor på Malmö högskola, en av deltagarna i arbetsgruppen.
– Jag vill att det ska vara möjligt att avlägga examen på avancerad nivå för alla typer av lärare, det vill säga oavsett om man ska vara lärare för yngre barn eller på gymnasiet. Detta gör att utbildningstiden för vissa kan bli längre men det ska inte vara obligatoriskt. En undersökning vid Umeå universitet visar att 60 procent av deras lärarstudenter redan i dag läser minst en termin extra. Kostnaden för mitt förslag blir troligen inte så stor.
Han är annars positiv till Bolognaprocessen och hoppas att den kan leda till att lärarutbildningen i högre grad internationaliseras.
– Lärarstudenter reser i dag inte särskilt ofta utomlands. Ett par orsaker till detta kan vara att deras medelålder är relativt hög och att lärarutbildningarna är nationella projekt. Med hjälp av Bolognaprocessen ökar förhoppningsvis det internationella utbytet.
Begreppet employability används flitigt vid genomförandet av Bolognaprocessen.
– Jag anser att det inte bara handlar om anställningsbarhet utan också om studenterna och deras bildning. När alla kurser nu ska nivågraderas i den nya strukturen finns chansen till en genomlysning av utbildningen. Det är mycket viktigt att lärarutbildningen är med i Bolognaprocessen från första början, lika viktigt som att det även i framtiden ska vara en sammanhållen utbildning, framhåller Lennart Olausson.

SULF utanför gruppen
I den grupp som i våras tillsattes fanns representanter för olika lärosäten, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Förenade Studentkårer, olika organisationer och myndigheter – men inte SULF.
– Man lyssnar på studenterna. Det är bra. Däremot är politikerna inte lika lyhörda för personalens åsikter. Deras åsikter uppfattas ofta som ett allmänt klagande, anser Örjan Lönnevik.
Examen på avancerad nivå ger behörighet att söka till forskarutbildning, medan detta inte är möjligt efter studier på grundnivå.
– I den nya examensordningen ska lärarstudenter ha möjlighet att komplettera och därmed komma upp på avancerad nivå. Annars får den utbildning som slutar med examen på grundnivå sämre status och tas inte på lika stort allvar.
Han är i grunden positiv till att lärarutbildningen blir en del av Bolognaprocessen.
– Det finns en trötthet på politiska förändringar, order och kontraorder. Nu har dock medlemmarna accepterat det internationella projektet. Men det behövs mer pengar till omställningsarbetet. I Norge satsade man tre miljarder kronor medan vi i Sverige bara får 30 miljoner.

Gruppen upplöstes
Erik Johansson representerar Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, i departementets arbetsgrupp. Han berättar om arbetsgången vid diskussionen om lärarutbildningens framtid.
– Vi började vårt arbete i våras och sammanträdde tre gånger. I slutet av juni upplöstes gruppen med motiveringen att departementet fått tillräckligt med information. Redan på det första mötet fick vi höra att det inte fanns några extra pengar att satsa på en förlängd utbildning, säger Erik Johansson.
Vid gruppens möten har departementet presenterat olika förslag till lärarutbildning och anpassning till Bolognaprocessen.
– Enligt det senaste utkastet kan inte studenter som läser till förskolelärare och lågstadielärare komplettera för att få 160 poäng. De är därmed inte behöriga att söka till forskarutbildningen.
Han anser att förslaget till en ny examensstruktur hotar den sammanhållna lärarutbildningen.
– Om förslaget förverkligas försvinner kopplingen mellan forskning och yrkesutövning. Efter examen och ett antal år som yrkesutövande förskollärare blir det inte möjligt att gå tillbaka till högskolan som forskarstuderande och använda sina erfarenheter. Det finns en risk att studenterna på lärarutbildningen delas in i ett A-lag och ett B-lag.

Klyv inte lärarna
Lärarförbundet, Sveriges största fackförbund för lärare, har startat kampanjen Klyv inte lärarna. I en folder heter det bland annat: ” Den svenska högskolan håller på att anpassas i enlighet med den så kallade Bolognaprocessen. /…/ Om denna uppdelning, (i grundnivå och avancerad nivå), tvingas på lärarutbildningen så klyvs utbildningen, lärarexamen och lärarkåren i två delar. Det får inte ske. Det kommer att göra skolan sämre”
Kollegerna i Lärarnas Riksförbund, LR, står inte bakom kampanjen. I ett utskick till medlemmarna preciseras LR:s ståndpunkt. Här understryks bland annat att det är ”angeläget att lärarutbildningen får samma status som andra högskoleutbildningar” när Bolognaprocessen förverkligas.
Dessutom anser Lärarnas Riksförbund att lärarutbildningen måste förändras för att det ska bli möjligt att ”uppnå bättre kvalité”. I avvaktan på en utvärdering av Högskoleverket, som är aviserad till 2007, ska det vara möjligt att komplettera och därefter börja på forskarutbildning, enligt LR.

Ännu ingen remiss
David Samuelsson är planeringschef på utbildningsdepartementet. Han betonar att det ännu inte finns något utkast som gått ut på remiss.
– De olika förslagen behåller vi inom gruppen. Vi har inte någon deadline. Det viktiga är att det blir rätt i stället för att det går fort. Den nya examensordningen gäller från första juli 2007 men det är oklart om detta datum också gäller för lärarutbildningen, säger Samuelsson.
Enligt Högskoleverkets statistik är lärarutbildningen den största yrkesutbildningen inom högskolan. Cirka 15 procent av de studenter som är inskrivna vid universitet eller högskolor studerar för att få en lärarexamen.

CURT ISAKSSON


Kategorier: Arkiv