Vi har med intresse följt debatten om engelskans för- och nackdelar inom svensk högre utbildning. Vi tycker, precis som Olle Josephson, att ”Både engelska och svenska måste förekomma på svenska universitet och högskolor och på alla nivåer.” Universitetsläraren 12/2006. Tyvärr har debatten hitintills delvis präglats av argumentation för eller emot antingen svenska eller engelska.
”Vilket språk är bäst?” är en normativ fråga som får olika svar beroende på vad man fokuserar på för tillfället. Om vi debatterar Sveriges ställning som internationell forskarnation lyder svaret på ett sätt och diskuterar vi hur forskningsrön ska omsättas i samhället blir svaret ett annat.
Flera av debattinläggen understryker att undervisning på engelska är oundviklig för många högskolelärare och studenter. Således bör en mer aktuell frågeställning för många av Universitetslärarens läsare vara: ”På vilket sätt förändras svenska studenters lärande när undervisningen sker på engelska?” Fördelen med denna fråga är att det finns forskning att tillgå som belyser det.
HORACE ENGDAHL, Universitetsläraren 10/11/ 2006, citerar delar av vår artikel om språkets effekter inom högskolefysik (Airey & Linder 2006) utan att redovisa några av våra mest väsentliga resultat. Vår forskning visar mycket riktigt att studenter ställer färre frågor och svarar också på färre frågor när lektioner ges på engelska och att studenter har svårt att följa lektionens röda tråd medan de antecknar. Men vi tycker att det är minst lika intressant att vår studie visar ett antal olika strategier som framgångsrika studenter och lärare använder sig av för att hantera språkvalet. Exempelvis skapar vissa lärare särskilda forum för frågor både under och efter lektionerna medan andra begränsar anteckningsproblematiken genom att ge ut lektionsunderlaget före lektionstillfället.
Utifrån kunskap om dessa kvalitativa skillnader föreslår vi i artikeln handgripliga åtgärder som såväl lärare som studenter skulle kunna använda sig av för att öka tillgängligheten när undervisningen sker på engelska. De kollegor som undervisar kurser på engelska kan ta del av våra resultat och överväga dess relevans för sin egen undervisning på hemsidan www.humsam.hik.se. Välj:>forskning/research >John Airey >publications >Language in Physics.
Artikeln är förvisso skriven på engelska, men en svensk version är på väg och publiceras i Språkvård under hösten.
JOHN AIREY
universitetsadjunkt i fackspråklig engelska
vid Högskolan i Kalmar samt doktorand
i fysikens didaktik vid Fysiska institutionen,
Uppsala Universitet
CEDRIC LINDER
professor, fysikens didaktik
vid Fysiska institutionen, Uppsala Universitet
Referens
Airey, J., & Linder, C. (2006). Language and the experience of learning university physics in Sweden. European Journal of Physics, 27 (3), 553–560.
