Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nummer 13-06

I en så komplex miljö som den grönländska – med liten befolkning och en yta stor som en kontinent och med en blandning av fångstkultur och impulser från Vesterbrogade i Köpenhamn – blir man egentligen inte förvånad över att hitta ett av världens minsta universitet i ett gammalt missionshus …

13 december, 2006
Universitetsläraren

Den herrnhutiska missionsstationen, byggd 1748 och renoverad i omgångar ligger vid Atlanten på gångavstånd från huvudstaden Nuuks centrum.
Här ryms undervisningen i lärosalar med plats för högst en handfull studenter åt gången. Endast aulan, i den gamla bönesalen i husets mitt, klarar föreläsningar med 20 studenter samtidigt.
En trappa upp, mellan bjälktak och grangolv, ”slåss” bibliotekets 18 000 böcker om utrymmet.
Här råder trängsel innanför pärlspontsklädda väggar och atmosfären är oakademiskt generös och mycket vänlig.
– Den geografiska isoleringen har minskat radikalt genom IT, säger rektor Ole Marquardt på universitetet Ilisimatusarfik i Nuuk. Men det är det sociala samspelet som är den stora vinsten i en liten miljö som vår, på gott och ont. Det går inte att vara anonym på en plats som denna.
Finns det då någon kritisk massa på ett universitet med 140 studenter och 14 lärare? Hur kan det fungera med så få lärare och studenter?
– Det fungerar tack vare den täta kontakten, svarar han som en förklaring till låg personalomsättning och goda vitsord från studenter. Men han medger att det är svårt att upprätthålla en kritisk massa i en liten miljö. Även om internationella konferenser, gästföreläsare och lärarutbyten är livsviktiga för kvaliteten så ställer kreativiteten stora krav på den enskilde medarbetaren. Universitetet tar varje år cirka 700 000 kronor ur den egna budgeten till gästföreläsande lärare och professorer.
– Det bidrar till den kreativa massan och ger studenterna kvalificerad undervisning där vi själva av olika anledningar inte kan erbjuda den, säger han.

Tilltalande utmaning
Ole Marquardt, som är dansk, har varit anställd på Grönlands universitet sedan 1988 och rektor där sedan 1999. Han kom från en tjänst som extern lektor
i historia på Århus universitet utan djupare kunskaper om Grönlands historia, men blev snart upptagen av 1800-talets socioekonomiska historia.
– Jag är idag mycket glad att jag tackade ja till erbjudandet om en tjänst här, säger han.
Universitetet håller samma standard rörande forskning och utbildning som andra universitet, men ämnena i undervisningen och forskningen är orienterade mot det grönländska och det arktiska.
– Grönland är ett litet land med 57 000 invånare. Vi kan aldrig bli ett fullvärdigt universitet, men fortsätta på vägen mot att bli en allt starkare monofakultet.
I fakulteten finns teologi som en påminnelse dels om husets bakgrund som missionsstation, dels om den nära kopplingen mellan danskhetens utbredning på Grönland och missionens arbete. Den danska kulturen kanaliserades till Grönland genom den danska statsmissionen och den pietistiska väckelserörelsen herrnhutarna, eller märerna som de kallas eftersom de ursprungligen härstammar från Mähren i nuvarande Tjeckien.
Det andra inslaget i fakulteten är språkinstitutionen som speglar den tvåspråkighet som kännetecknar Grönland. Det danska språket har länge varit det kulturbärande språket, men det grönländska har en lång historia som skriftspråk, egentligen ända sedan 1700-talet.

Tre gånger så många
Det tredje inslaget är kultur- och samhällshistoria där spänningsfältet mellan den grönländska och den västeuropeiska kulturen bildar bas för studier och det fjärde inslaget är förvaltning och administration.
Men stora förändringar väntar.
– Vid årsskiftet 2008 ska den nybyggda universitetsparken stå klar och därmed växer den kritiska massan. Vi får tre gånger så många studenter jämfört med i dag genom att flera hittills fristående utbildningar flyttar in under vårt tak, säger Ole Marquardt och hänvisar till utbildningar för journalister, lärare, sjuksköterskor och socialarbetare, alla med bäring på akuta, konkreta behov i det grönländska samhället.
Universitetsparken är tänkt att härbärgera en lång rad utbildnings- och forskningsinstitutioner i syfte att skapa en dynamisk helhet som också kommer att främja samarbetet med forskare utanför Grönland. Målsättningen är att skapa ett nationellt och internationellt rum och forum för forskning och utväxling av kunskap generellt om arktiska förhållanden och speciellt om Grönland.
Han tror inte att den trygga studieatmosfären försvinner med flytten.

Ett stort lyft
– Nej den kommer att innebära ett stort lyft på alla plan. Vi är alldeles för trångbodda som vi är nu. Och särskilt om fler än som hittills en tredjedel av grönländska studenter väljer Nuuk framför danska universitet, säger han.

LENA WIKSTRÖM

FAKTA
Om Grönlands yta:
Sydspetsen ligger på Stockholms breddgrad, huvudstaden Nuuk på Östersunds breddgrad, Kangerlussak (Söndre Strömfjord) med den internationella flygplatsen ligger på Kirunas breddgrad, Diskobukten dit de flesta turister åker ligger på Tromsös breddgrad, Thulebasen med den nordligaste bosättningen ligger på Spetsbergens breddgrad.

Om Nuuk:
16 000 invånare. En tredjedel av den vuxna befolkningen här står utanför arbetsmarknaden. Biltätheten är hög trots endast en mil anlagd väg.

Om Hjemmestyret:
Hjemmestyret bildades 1979 och innebär att Grönland har autonomi inom riksfälligheten. Fortfarande har den danska staten ansvar för en rad fackområden och Danmark ger ett årligt ”bloktilskud” på cirka tre miljarder danska kronor. Målsättningen för det folkvalda Hjemmestyret är att successivt trappa av beroendet.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023