Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nummer 13-06

13 december, 2006
Universitetsläraren

GIT CLAESSON PIPPING FÖRESLÅS BLI NY FÖRBUNDSDIREKTÖR
Git Claesson Pipping blir ny förbundsdirektör i SULF. Det föreslog förbundets AU enhälligt vid ett möte i slutet av augusti. Sedan 2001 är hon ledamot i SULF:s styrelse. Styrelsen tar ställning i frågan 15 september.
Git Claesson Pipping är lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Hon är också dekan för utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning och utbildningsvetenskap. Vidare är hon styrelseledamot i NIKK, Nordisk Institutt for Kvinne- och Kjønnsforskning. Hon har även varit fackligt aktiv på det lokala planet som ordförande i SULF på Södertörns högskola under åren 1999–2002.

NY SKYLDIGHET ATT UTREDA MISSTANKAR OM OREDLIGHET
Ett universitet eller en högskola som får information om misstankar om oredlighet i forskning har en skyldighet att utreda misstankarna. Det är innebörden i en ny bestämmelse, som regeringen beslutat införa i högskoleförordningen.
Mot bakgrund av utredningen ska lärosätena besluta om följder och eventuella sanktioner, enligt ett pressmeddelande från Utbildnings- och kulturdepartementet.
Forskningsminister Leif Pagrotsky vill också inleda en diskussion om nästa steg, det vill säga att skapa en fristående och oberoende instans som kan vara ett stöd för lärosätena. ”Samtidigt är det viktigt att en sådan instans står fri från forskningens olika aktörer”, säger han.
SULF välkomnar initiativet. Förbundsjurist Thomas Kihlberg kommenterar:
– Det är viktigt att frågan om oredlighet i forskningen blir ordentligt uppmärksammad.
– Under det senaste året har vi varit indragna i flera fall där olika slag av vetenskaplig oredlighet har utretts. Vi är bekymrade över vad som i några fall har kommit fram, men vi vill också starkt poängtera att lärosätena måste ta det fulla ansvaret för att se till att den lärare som anklagats för oredlighet, men som blir friad, också får en fullständig upprättelse och får möjlighet att fortsätta sin verksamhet på vanliga villkor. Det finns all anledning att betona rättssäkerheten för den enskilde mycket mer än vad som sker idag.
– Det är ofta komplicerade utredningar och de enskilda lärosätena tycks ibland vara osäkra och okunniga om vad som krävs av dem. Detta talar för att det skulle kunna vara en fördel med en central instans för hanteringen av ärenden om oredlighet. Vi välkomnar en sådan diskussion.

FÖRTROENDET FÖR FORSKARE MINSKAR
Andelen svenskar med mycket eller ganska högt förtroende för forskare minskar. På bara ett år har förtroendet sjunkit från 66 till 46 procent.
Det visar en opinionsundersökning som Vetenskap & Allmänhet, VA, låtit genomföra och som sammanfattas i ett pressmeddelande.
VA har i samarbete med 2005 års SOM-undersökning, Samhälle Opinion Massmedia, vid Göteborgs universitet frågat 3 000 svenskar hur de ser på vetenskap.
– Förtroendet för forskning är fortfarande högt i Sverige, men är på väg ned. Och det är intressant att nedgången sammanfaller med en ökad medieuppmärksamhet kring skandaler och fusk inom både svensk och internationell forskning, säger professorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull, som leder SOM-undersökningen.

90 DÖVA AKADEMIKER PÅ KONFERENS PÅ SU
Ett 90-tal döva forskare och akademiker från hela världen samlades i augusti på Stockholms universitet. Temat för den internationella konferensen var What does deaf academics mean for the world?. Det var den tredje i en serie konferenser för döva forskare och akademiker om att vara döv och arbeta i den akademiska världen. Den första hölls vid University of Texas i USA år 2002 och den andra vid Gallaudet University i Washington DC i USA 2004.
Konferensspråket var det internationella teckenspråket och värd för denna konferens var Institutionen för nordiska språk samt Institutionen för lingvistik
vid Stockholms universitet.

FLER BETALDA PLATSER GAV BÄTTRE EKONOMI
Högskolornas ekonomi blir allt bättre. Överskottet för 2006 beräknas till en halv miljard kronor, enligt en ny rapport från Högskoleverket.
Men förklaringen är att de ökade anslagen för 2006 medfört att universitet och högskolor nu får betalt för alla studenter som utbildas, skriver HSV i ett pressmeddelande. Under 2004 och 2005 utbildade lärosätena fler än de fick betalt för.
Av de 29 lärosäten som ingår i sammanställningen är det sju som räknar med ett minusresultat vid slutet av året. Det är Luleå tekniska universitet och Karlstads universitet, men för båda gäller att tidigare överskott täcker underskottet. Också Chalmers räknar med ett negativt resultat, liksom Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Högskolan i Kristianstad och Lärarhögskolan i Stockholm.
Trots att antalet studenter för första gången på 20 år minskade förra året (med 2,4 procent enligt HSV:s årsrapport) tror lärosätena att antalet studenter kommer att öka i år, sammanlagt med en procent och framförallt inom humaniora och samhällsvetenskap.
Däremot väntas inte resurserna för forskning och forskarutbildning förändras jämfört med 2005. Flera lärosäten räknar därför med en minskning av antalet nybörjare i forskarutbildningen som en konsekvens av otillräckliga resurser

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023