Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet driver i Lycksele nu för andra gången en distansutbildning för sjuksköterskor med IT- och glesbygdsprofil.
Den första omgången har fått mycket goda omdömen vid utvärderingen.
– Utbildningen kom till för att trygga tillgången på sjuksköterskor i Norrlands inland, säger Britt-Mari Oja som är programsansvarig och adjunkt vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.
Beställare var Akademi Norr, en samverkan kring högre utbildning mellan 13 kommuner från fyra län i Norrlands inland.
– Det blev för dyrt med lärare på plats i Lycksele, därför blev det en distansutbildning, säger Britt-Mari Oja.
Utbildningen startade vårterminen 2002. Den har IT-inriktning på två sätt. Dels ska studenterna använda teknik i studierna, dels ska de lära sig att använda IT i vården.
– Man har till exempel mycket telemedicin i Norrlands inland beroende på de stora avstånden.
Träffas på e-möten
Utbildningen använder plattformen Ping Pong. Studenterna får låna en bärbar dator med webbkamera och headset. De träffas på e-möten, som på telefonkonferenser, men med bild och möjlighet att arbeta med gemensamma dokument. Seminarier hålls också på e-möten.
Inför varje kurs är materialet, inklusive föreläsningar, klart innan kurserna börjar och studenterna kan ta del av det i sin egen takt, utom seminarier som ligger på bestämda tider.
Den första utbildningen (2002–2005) hade av praktiska skäl – man visste inte hur ofta man behövde träffas – bara studenter från Norrlands inland. I den pågående utbildningen har man också en grupp studenter från Stockholmstrakten.
Institutionen ordnar klinisk praktik i regionen.
– Kan studenterna från södra Sverige fixa av oss godkänd praktik nära hemmet är det ok. Men ett krav är att studenten ska göra en praktikperiod på Norrlands universitetssjukhus, NUS, och i en av regionens sjukstugor i inlandet alternativt en glesbygdsplacering på annan ort.
I den första omgången av utbildningen hade inte tekniken mognat. Lärarna reste från Umeå till Lycksele och träffade studenterna en till två gånger på en tiopoängskurs.
En vecka per termin
Nu har tekniken utvecklats och deltagarna på den pågående utbildningen träffas fysiskt bara en vecka per termin. Höstterminens veckoträff sker i oktober i Hemavan. Då ska studenterna öva akutvård i glesbygdsmiljö.
– Det är en helt annan sak med en olycka, till exempel bilolycka eller drunkningstillbud i Hemavan, Ammarnäs eller Sorsele än i Umeå där det är nära till sjukhuset. Avstånden i inlandet är mycket långa och kan stora delar av året vara kombinerade med både snö och kyla. Hur ska man då göra vid exempelvis en skoterolycka eller en fjällolycka?
Inte märkt glesbygdsprofilen
I utvärderingarna berömde studenterna IT-profilen, men sade sig inte ha märkt så mycket av glesbygdsprofilen.
– Vi försökte genomgående i alla kurser ha undervisning om hälsa och ohälsa som är förknippat med att bo i glesbygd. Men studenterna påpekade att de tänkte nog inte på det för glesbygdsperspektivet är så naturligt för dem som bor där. Dessutom var det till att börja med fokus på tekniken och att den skulle fungera.
Många studenter ville ha en datautbildning innan kursen började.
– Men jag tror inte på det. Det är bättre att lösa problemen tillsammans i den takt de uppstår.
Britt-Mari Oja påpekar att det dessutom är så det fungerar i glesbygden, det finns i allmänhet inga experter på plats.
– När vi introducerade PBL – problembaserat lärande – så sa studenterna att det var väl inget märkvärdigt, så jobbar vi alltid. I glesbygden måste man ofta lösa problemen själv, där finns inte alltid tillgång till professionell kompetens på plats just då när man behöver den.
Lockar nya studenter
Den här utbildningen lockar nya studenter, en bofast grupp av vilka de allra flesta inte skulle ha sökt en universitetsutbildning om de varit tvungna att flytta. De flesta arbetar inom vården som undersköterskor eller vårdbiträden. De är äldre än sjuksköterskestudenter på campus i Umeå som de jämförts med. Medelåldern i Lycksele var 33 år mot 25 år i Umeå.
Nästan samtliga studenter i Lycksele var gifta eller sambor jämfört med bara hälften av de i Umeå. Lyckselestudenterna bodde huvudsakligen i egen villa medan studenterna i Umeå bodde i lägenhet eller studentbostad. I Lycksele hade varje student i genomsnitt två barn medan i genomsnitt bara varannan Umeå-student hade barn.
Regionalekonomiskt lönsam
I slutet av utbildningen hade 65 procent av Lyckselestudenterna fått arbete som sjuksköterska medan motsvarande siffra för studenterna i Umeå var tio procent.
I stort stannade Lyckselestudenterna i regionen efter avslutade studier.
– En flyttade till USA och två till Umeå, men de andra blev kvar.
Enligt utvärderingen hade distansutbildningen lika bra kvalitet som den campusförlagda utbildningen.
Den ekonomiska utvärderingen visade att utbildningen var regionalekonomiskt lönsam redan första gången den gavs. Då tog 31 studenter examen, i den andra omgången deltar 29 studenter. För samhällsekonomisk lönsamhet i stort krävs att utbildningen ges minst fyra gånger.
– Det är stora investeringar i början som drar upp omkostnaderna. De investeringarna kan sedan återanvändas, säger Britt-Mari Oja.
PER-OLOF ELIASSON
