Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Lärosätena tar inte sitt arbetsgivaransvar”

Doktorander har generellt dålig rättsäkerhet. Två grupper är speciellt utsatta, skuggdoktorander och de doktorander som är antagna vid ett lärosäte men som gör sin utbildning vid ett annat.

1 december, 2006
Universitetsläraren

Skuggdoktorander är ett svårfångat begrepp. Det visar Högskoleverkets PM, som kom i somras: ”Hur kan uppkomsten av ”skuggdoktorander” förhindras?”
Vem som är en skuggdoktorand är inte helt klart. En definition är: ”Skuggdoktorand är en person som de facto påbörjat forskarstudier som syftar till en doktorsexamen utan att vara antagen till forskarutbildningen.”
HSV tänker utreda frågan vidare under 2007 och PM:et är en förstudie till det arbetet.
Gränserna för vad som är en otillåten skuggdoktorand är flytande, det finns en betydande gråzon. Att personer, som inte är antagna till forskarutbildning, bedriver forskning är inte otillåtet i sig.
– Det är inget fel att anställa någon på ett projekt på sex månader för att forska, men man ska inte förespegla att det är en väg till att kunna börja doktorera, säger Carolina Saf, ordförande för Sveriges Doktorandförening, SDF.
Inte heller är det otillåtet att någon deltar i kurser som ingår i forskarutbildningen, det kan till exempel vara ett led i vidareutbildning för universitetsadjunkter.
– Alla är överens om att finns det platser över på en kurs ska man låta någon annan dra nytta av det, säger Teresa Edelman, jurist vid Högskoleverket.
Antalet skuggdoktorander är det ingen som vet eftersom de egentligen inte får finnas.
– Anledningen till att det finns skuggdoktorander är att lärosätena inte tar sitt arbetsgivaransvar. I stället för att anställa fem doktorander så låter man tio vara skuggdoktorander finansierade med stipendier under något år. På så sätt slipper man arbetsgivaravgiften och får billig arbetskraft. Det är mycket billigare med en skuggdoktorand än med till exempel en bra labbass, säger Carolina Saf.
Att vara skuggdoktorand har klara nackdelar för individen.
– Det är en osäker situation, man vet varken om man har försörjning för framtiden eller om man blir antagen och när. Den är uppenbart inte bra för doktoranden, säger Teresa Edelman.
– Och om man till exempel jobbar i ett labb gäller inga försäkringar, säger Carolina Saf.

Skapa webbplats
Inför Högskoleverkets PM har en remiss gått ut till samliga svenska lärosäten.
I remissvaren föreslås en rad åtgärder för att förhindra uppkomsten av skuggdoktorander som att antagningen till forskarutbildningen bör ske på korrekt sätt och att den kan ske vid ett gemensamt tillfälle, till exempel en gång per termin.
Ett förslag är också att det skapas en nationell webbplats som kan ge samlad information om forskarutbildningar och forskarutbildningskurser.
HSV framhåller att för att kunna rekrytera den bästa och mest motiverade studenten krävs att antagningen är öppen, har tydliga regler och att urvalet sker i konkurrens. En idé är därför att utlysa utbildningsplatser på samma sätt som man utlyser tjänster.
I dag är det tvärtom så att institutionerna ofta handplockar doktorander.
– Det finns säkert skäl till detta, därför behövs en bredare utredning för att ta reda på varför det är så och vad man kan göra åt det, säger Teresa Edelman.
Skuggdoktorander är också ett sätt för lärosätet att informellt testa om studenten är lämplig för forskarstudier. En del lärosäten använder sig av olika administrativa anställningar som forskare för att testa om kandidaten är lämplig.
Flera lärosäten vill ha en legaliserad prövotid, en formell möjlighet att pröva en kandidat innan han eller hon antas till doktorandutbildning.
– Men syftet med grundutbildningen är just att förbereda för forskarutbildning, det ska inte behövas någon ytterligare prövotid, säger Teresa Edelman.
Dessutom påpekar hon att det redan nu finns en laglig väg att göra sig av med olämpliga doktorander genom att i fakultetsnämnden besluta om indragning av rätt till handledning och andra resurser för forskarutbildningen.
– Men lärosätena använder sig inte av den möjligheten – kanske är det för svårt att visa att det är doktoranden som är olämplig och inte lärosätet som givit bristande handledning eller på ett annat sätt inte fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen, säger Teresa Edelman.

Handledarens roll central
Handledarens roll är central vid uppkomsten av skuggdoktorander. Högskoleverket har fått intrycket att problemet ibland beror på att enskilda handledare och institutionsstyrelser i grunden är positiva till skuggdoktorander.
Därför krävs det utbildnings- och informationsinsatser för att förmedla att det inte är acceptabelt att använda skuggdoktorander.
Också studenter behöver bli medvetna om de negativa konsekvenserna av att vara skuggdoktorand.
En aspekt av skuggdoktorandsystemet är att det är ett sätt att utan insyn kunna
välja vilka som ska doktorera. Har institutionen någon som börjat doktorera ”i smyg” så kan denne gå före andra kandidater när en doktorandtjänst ska tillsättas.
– Blir de antagna till forskarstudier kan de ha en fördel framför andra, som då inte får en rättvis chans vid antagningen.
– Systemet förutsätter bra kontakt med handledaren när denne rekryterar doktorander från skuggdoktorandkretsen. Personkemi är väl bra men med en professionalism hos handledaren ska det gå att samarbeta ändå, säger Saf.
– Det är inte bra att det är handledaren som bestämmer allting och i praktiken antar och finansierar doktoranden. Besluten bör kanske tas på en annan nivå i organisationen, som i fakultetsnämnden. Men det är en fråga för lärosätena själva att ta beslut om, säger Teresa Edelman.
Carolina Saf anser att handledaren är nyckelpersonen.
– Utan skugghandledare finns det inga skuggdoktorander. Man ska inte med löften om att senare kanske få en doktorandtjänst förleda någon in i forskning. Det är att utnyttja oerfarna unga människor. Men mycket är obetänksamhet, många skugghandledare ser det som att de gör sina skuggdoktorander en tjänst, säger Saf.
Hon anser att det är svårt att få ett heltäckande regelverk mot skugghandledare.
– De kan bara utbildas bort, säger hon.
Över huvud taget verkar problematiken kring skuggdoktorander svår att komma åt, gråzonen kring skuggdoktorander är bred.
– Det är lätt att kringgå reglerna och det kommer det att bli även med hårdare bestämmelser. Man vill ju inte utarma forskningsmiljön, olika människor måste ha tillgång till den och reglerna får inte vara för rigida och verklighetsfrämmande, säger Teresa Edelman.

Mellan stolarna
Högskoleverket har också i sommar kommit med en rapport om hur oklar ansvarsfördelning drabbar doktorander, Rättssäkerheten för doktorander på högskolor utan relevant vetenskapsområde. Det gäller doktorander som är antagna vid ett lärosäte men som gör sin utbildning vid ett annat – ett sätt att doktorera för studenter vid högskolor utan rätt att utfärda doktorsexamen.
Doktoranden är antagen vid ett universitet men är anställd som doktorand vid sin hemhögskola.
De här doktoranderna upplever att de hamnar mellan stolarna och klagar ofta på bristande handledning och dålig kontakt med huvudhandledaren som ju finns vid ett annat lärosäte. Utredningen visar också att bristande uppföljning av individuella studieplaner kan vara ett problem. Rapporten konstaterar att det beror på att ansvarsfördelningen mellan högskolorna i många fall är otydlig och att fakultetsnämnderna inte tar tillräckligt ansvar för de individuella studieplanerna och handledning av doktorander.
– Den här gruppen är ännu mera utsatt för de problem som är allmänna inom doktorandkollektivet. De här ”dubbeldoktoranderna” är ett lackmuspapper för förhållandena inom doktorandkollektivet i stort. Har de det bra har också doktorander i allmänhet det bra, kommenterar Carolina Saf.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023