Egentligen är inte myndigheten ny, den hette tidigare Språk- och
folkminnesinstitutet, men bytte 1 juli namn i och med att Språkrådet, tidigare Svenska språknämnden, blev en del av den.
Myndighetens säte ligger i Uppsala och den har också avdelningar och arkiv för dialekter, namn och folkminnen i Lund, Göteborg och Umeå. Antalet anställda är ungefär 85, varav knappt 20 på Språkrådet.
Språkrådet ligger i Stockholm, i Svenska språknämndens förutvarande lokaler.
– Vi har hand om allt som har med användningen av svenskan i dag att göra och som inte handlar om dialekter, ortnamn eller personnamn, säger Språkrådets chef Olle Josephson.
150 olika språk
Språkrådet har också hand om de nationella minoritetsspråken. I Språkrådet ingår nu det som tidigare hette Sverige-finska språknämnden som har hand om finskan i Sverige.
– I instruktionerna står att vi ska överblicka läget för alla språk i Sverige och det är ju i varje fall 150 stycken. Vi kommer inte att ha experter på alla språk men vi ska ha ett grepp om den totala språksituationen i Sverige.
Men Språkrådet har inte några sanktionsmöjligheter.
– Det är inte en myndighet som kan ålägga andra myndigheter att göra på ett eller annat sätt. Utan vi får verka i kraft av vår kompetens och våra kunskaper.
Under våren var debatten om den så kallade blattesvenskan intensiv.
– Jag tycker två saker. För det första är det jättebra att den här debatten förs, det är väldigt viktigt att man diskuterar hur ett flerspråkigt Sverige med svenska som huvudspråk ska kunna ta form, särskilt i skolan.
– För det andra är det sorgligt att se att det finns de som tror att hoten mot svenska som det gemensamma språket kommer från dem som har andra modersmål, eller de som bildar nya ungdomliga gruppspråk. För så är det ju inte alls. Hotet mot svenskans ställning kommer i stället från trenden till att gå över till engelska inom bland annat högre undervisning och forskning.
– Engelskan på universitet är en väldigt viktig fråga för svensk språkpolitik och också för oss. Vi har det senaste halvåret märkt ett mycket större intresse för dessa frågor. Det är uppenbart att lärosätena börjar se att de måste tänka igenom hur man vill ha det och hur man vill göra.
Beror på ämnet
En ofta diskuterad fråga är om avhandlingar ska skrivas på engelska. Många anser att det är bättre att de skrivs på svenska.
– Det beror på vilket ämne det är fråga om. I de flesta naturvetenskapliga ämnen skriver man sammanläggningsavhandlingar som består av artiklar som publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. När de antagits för publicering har de gått igenom både innehålls- och språkgranskning och då blir engelskan tillfyllest.
Problemet att avhandlingar skrivs på torftig engelska förekommer inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen där man skriver monografier.
– Skriver man de avhandlingarna på engelska försämras kvaliteten kraftigt. Själva texten med sina tolkningar och begreppspreciseringar är resultatet av forskningen, till skillnad från många naturvetenskapliga texter som rapporterar forskningsresultat.
– Humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen blir bäst om de skrivs på svenska och sedan kan man koka ned dem till en vetenskaplig artikel på engelska på 30 sidor som publiceras i en internationell tidskrift. Det är ju tveksamt om många avhandlingar i sin helhet är så intressanta för en internationell publik.
Det har hävdats att man ska skapa översättningstjänster vid universiteten.
– Man bör säkert stärka översättningsstödet och språkstödet på många högskolor och universitet, men om man tänker sig översättning i stor skala av avhandlingar tror jag det blir för dyrt.
Engelska och svenska
Olle Josephson betonar att den enskilde forskaren i alla ämnen bör lära sig att uttrycka sig på acceptabel engelska också i skrift.
– Både engelska och svenska måste förekomma på svenska universitet och högskolor och på alla nivåer. Vi kan kalla det för parallellspråkighet.
KTH:s rektor Anders Flodström uttalade sig i våras för att all undervisning vid KTH ska ske på engelska inom tio till femton år. (Se hans inlägg på Debatt)
– Det tycker jag är väldigt olyckligt. Om han bara menar att alla studenter och forskare ska kunna skriva och tala kvalificerat om sitt ämne på engelska då håller jag fullständigt med. Men om han menar att man inte samtidigt ska kunna klara det på svenska, och att man inte längre ska behöva undervisa på svenska då blir jag väldigt orolig både för hur det kommer att gå med kvaliteten på forskning och undervisning på tekniska högskolan.
Tänker bäst på modersmål
Detta på grund av att man alltid tänker bäst på sitt modersmål, på det som är ens bästa språk.
– Det kommer att bli sämre civilingenjörer om man på detta sätt går över till engelska. Jag blir också orolig för de tekniska och naturveten-skapliga fackspråkens fortbestånd i svenskan. Förlorar vi ett naturvetenskapligt svenskt
fackspråk då får vi i förlängningen stora problem med en sämre samhällsdebatt och sämre skolundervisning, då har vi gjort en allvarlig kunskapsförlust i det svenska samhället. Där har alla universitet och högskolor ett språkpolitiskt ansvar att bidra till att utveckla ett svenskt fackspråk inom sina områden.
Vad kan ni som myndighet göra i den här frågan?
– Vi kan presentera goda argument, stimulera till undersökningar av vilka effekter fungerande parallellspråkighet har och vad resultatet blir om man bara bedriver undervisning på engelska. Vi kan samla ihop erfarenheter från olika universitet och högskolor om hur parallellspråkig undervisning och forskning kan organiseras på ett bra sätt utan att det kostar alltför mycket och förmedla det mellan olika lärosäten.
Resurserna att göra så är begränsade.
– Vi har egentligen inte fått några nya resurser för de här viktiga språkpolitiska frågorna. Jag hoppas att vi ändå successivt kan omfördela medel och stärka våra insatser.
Han hoppas att Språkrådet kan stimulera andra att sätta igång. Det pågår en del redan.
– Södertörns högskola anordnar i september en konferens om avhandlingsspråk i humanistiska och samhällsvetenskapliga avhandlingar, där jag har varit med och planerat.
Småspråk ingår i uppdraget
En annan aktuell fråga är undervisningen i det som brukar kallas småspråk.
– Eftersom det ingår i vårt uppdrag att överblicka läget för alla språk i Sverige kan det också sägas vara vår uppgift att följa undervisningen i de främmande språken. Vi kan också oroa oss för att de sitter trångt på universiteten. Men vi kommer inte att ha några speciella resurser för detta.
PER-OLOF ELIASSON
