Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt nummer 12-06

1 december, 2006
Universitetsläraren

Kommentar till Elisabeth Sundins inlägg:

Under rubriken ”Falla i farstun för det utländska” i Universitetsläraren 10/11/2006 skriver professor Elisabeth Sundin om ofta summariska utlåtanden från utländska experter i samband med tjänstetillsättningar och befordran. I sitt inlägg ifrågasätter hon om vi skall falla tillföga för det anglocentrerade och något mekaniska systemet att lita på impact factors och citation counts, eller slå vakt om ett mer nyanserat system som bygger på en rikare helhetsbild av en sökandes kompetens.

EFTER ETT ÅR på så kallad tenure track vid ett stort nordamerikanskt universitet är jag, så att säga från andra sidan skranket, väl medveten om det dilemma det innebär att bli värderad utifrån ”det utländska” synsättet. Jag håller delvis med Elisabeth Sundin i hennes skepsis till att ett mekaniskt räknande av antal publikationer i högt ansedda tidskrifter kan ske på bekostnad av andra kvaliteter.
Det finns en parallell till detta dilemma i vårt sätt att bedriva forskning, antingen genom experiment eller observation. Experimentet medger detaljerade insikter genom väl definierade protokoll och en repeterbarhet som ofta naturvetenskapen skattat högt. Observation å andra sidan medger en rikare datamängd, öppen för många infallsvinklar, men är ofta svårare att repetera. Experimentet har i ”det utländska” fått företräde framför observation. Det kontrollerade räknandet av artiklar, antalet gånger och var man blivit citerad, är i mitt tycke endast en indikator på hur väl man når ut med sin forskning och hur väl den står sig i ett internationellt (må vara anglocentriskt) perspektiv. Inte perfekt men ganska transparent.
Detta säger uppenbarligen ingenting om till exempel hur väl man når ut till beslutsfattare eller allmänhet. Lika lite visar det hur väl man sköter sin pedagogiska uppgift, men det är heller inte meningen. Det finns andra sätt att mäta och bedöma det.
Det viktiga är efter min mening, och jag tror att Elisabeth Sundin antyder detsamma i sin slutsats, att det står klart för sökande, utvärderare och beslutsfattare vilka kriterier som skall vägas in och hur. Mitt eget universitet har en tydlig forskningsinriktning och man gör tydligt på ett tidigt stadium att man värderar bland annat artikelräknandet högt. Andra faktorer spelar också in men de värderas generellt sett lägre.

ÄVEN OM JAG IBLAND ser detta som en begränsing i mitt yrkesutövande så har det gett mig tydliga spelregler och det är på så sätt en stressfaktor mindre. Andra universitet har andra prioriteringar och kan exempelvis sätta högt värde i att delta i samhällets debattfora. Alla tjänstetillsättningar är unika och enskilda institutioner skall ha frihet att definiera sin värderingsgrund för befodran. Det viktiga är att veta vad man vill från början och kommunicera detta så tydligt som möjligt till samtliga inblandade.

OLA AHLQVIST
Assistant Professor, Department of Geography
The Ohio State University

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023