Akademisk frihet lockade många åhörare

Almedalsveckan 2006 slog nya rekord inte bara för SACO och de 16 deltagande medlemsförbunden. Med totalat 175 arrangörar, 463 seminarier och 513 ackrediterade journalister befäste Visby sitt årliga grepp om det samhällspolitiska Sverige under första veckan i juli.

Olyckskorparna har kraxat om Almedalsveckans snara undergång, det är för stort, för lättviktigt, men hittills har de kraxat förgäves.
Summeringarna efter årets rekordvecka talar också om succé, högtryck, och ”aldrig tidigare har seminarieutbudet varit bättre”.
Ett av de mest välbesökta var SULF:s seminarium bAkademisk frihet – vad betyder den 2006?
– Akademisk frihet är rättigheten att fritt få utforska verkligheten och rätten att offentliggöra resultaten. Det kan låta enkelt men har i själva verket varit sprängstoff i alla tider och alla samhällen, sade docent Li Bennich-Björkman från Uppsala universitet inför en fullpackad hörsal i gotlandsstudenternas kårhus.
I seminariets debattpanel ingick förutom Li Bennich-Björkman, Christoph Bargholtz, ordförande i SULF, Anders Flodström, rektor för KTH, Niklas Ekdal, chef för DN:s ledarredaktion och nydisputerade Kirsi Höglund från Uppsala universitet. Seminariet leddes av Erik Blix.
Vad ska man då ha den akademiska friheten till? frågade sig Christoph Bargholtz. I grunden relaterar det till universitetens roll att söka och presentera sanningen.
– Den akademiska friheten ska utgå från att det som presenteras som sanning, eller bästa närmevärde, är baserat på självständiga ställningstaganden grundade på vetenskapliga värderingar. Det är den vetenskapliga halten och ingenting annat som avgör trovärdigheten. Och där ställer vi oss frågan vad en växande extern finansiering betyder för forskningens frihet.

Fundamentet för kulturen
Niklas Ekdal gick så långt att han menade att den akademiska friheten i forskningen är fundamentet för hela vår kultur.
– Och då talar vi om en fråga som är beydligt större än arbetssituationen för svenska universitetslärare. Den akademiska friheten handlar om nyfikenhet och framtidstro. Men det är lätt att hamna i någon sorts skråperspektiv där idealet blir att bada i pengar till fritt användande. Den friheten har aldrig funnits. Kanske är det så att den idag upplevda bristen på akademisk frihet snarare tyder på att forskningens roll och status har förändrats. Det magiska tänkandet har aldrig sedan medeltiden varit så utbrett i västvärlden som just nu. I dagens USA tror 40 procent att världen kom till som i Bibelns skapelseberättelse!
Niklas Ekdal tycker att den akademiska friheten ska spela så stor roll som möjligt. Den politiska maktens intresse av att påverka forskningen är dessutom helt legitim när det gäller den offentligt finansierade delen.
– Problemet idag är mer att vi så sällan byter regering, att det handlar om ett och samma maktcentrum.
För Kirsi Höglund, nybliven doktor, från Uppsala universitet, är den akademiska friheten bland annat att fritt kunna söka och identifiera de intressanta frågorna, att undersöka och utveckla vetenskapliga metoder och att fritt få presentera resultaten.
Men de ekonomiska faktorerna spelar stor roll.
– Som ung och nydisputerad måste jag naturligtvis tänka på vad jag ska göra nästa år – och nästa. Ekonomiskt är jag själv lyckligt lottad med ett väldefinierat och fiansierat projekt framför mig. Och egentligen är det ett rent utredningsuppdrag där Vetenskapsrådet redan bestämt vad det ska satsas på.

Sverige högt på listan
Sverige ligger högt upp på listan över länder som satsar mest på FoU, det mesta dock från externa fiansiärer. Vi borde göra som Finland och kraftigt öka den offentligt finansierade delen, menar Kirsi Höglund.
– Det handlar inte bara om offenliga medel kontra externa. Mer fria medel på fakultetsnivå skulle lösa många av de akuta problem vi ser idag. Inte minst skulle nyanställda forskare slippa starta med att söka pengar till sin egen lön, insköt Christoph Bargholtz.
– Som forskare tror jag på den akademiska friheten som norm, samtidigt som jag inte själv kan leva efter den. Som enskild forskare måste jag försöka förutse vilken forskning jag kan få pengar till. Och den anpassningen till omvärldens förväntningar begränsar naturligtvis friheten i forskningen. I grunden handlar problemet om att koppla pengar till tjänster. Kanske skulle vi införa något som liknar USA:s tenure-system där det i slutänden är forskaren själv som bestämmer forskningens inriktning, sade Li Bennich-Björkman.

Dr Jekyll och Mr Hyde
För KTH-rektorn Anders Flodström är friheten att fritt välja ämne och metod ett nödvändigt arbetssätt för att säkra den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Men det går att kombinera med mera nyttoinriktad forskning, menar han.
– Som teknolog går det att vara en friforskande Dr Jekyll på förmiddagen och en ABB-forskande Mr Hyde på eftermiddagen. Men förutsättningarna skiljer sig mellan olika vetenskapsområden. För oss är ledstjärnan att så snabbt som möjligt föra kunskapen framåt för så många som möjligt. Målet är att kunna konkurrera i excellens med så många som möjligt om Nobelpris och annat. Den fria forskaren som strövar fritt på kunskapens ängder har aldrig varit vår modell. Så många forskare kreativa nog att vara fria kunskapssökare tror jag inte att vi har i Sverige. Som FoU-nation får vi nog vara glada om vi, i likhet med fotbollslandslaget i senaste VM-turneringen, kan ”hänga med fram till åttondelsfinalen”.

GÖRAN STEN


Kategorier: Arkiv