Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Språklärare kritiska till nya språklistan

Regeringens förslag till ny språklista har mött kritik och oro från språkinstitutioner som känner sig hotade. Kritiken rör både att språk saknas på listan och att kriterierna är oklara.

30 november, 2006
Universitetsläraren

Förslaget till ny lista över de språk som något lärosäte måste undervisa i har mött reaktioner från många företrädare för språkämnen. (Om språklistan se Universitetsläraren 8/2006.)
– Det problematiska är inte vilka språk som finns på listan utan problemet är de språk som inte finns med, säger Per-Arne Bodin, professor i slaviska språk, Stockholms universitet.
Den tidigare så kallade krysslistan innehöll ett antal språk av nationellt intresse.
– Det ena eller andra universitetet har tilldelats ansvar att bedriva undervisning i till exempel baltiska språk. I regeringens nya lista är de flesta språken från krysslistan borta och många andra viktiga, men små språk finns inte heller med.
Per-Arne Bodin nämner som exempel på språk som saknas på den nya listan de baltiska språken, tjeckiska och ukrainska.
På den nya listan saknas också hindi, som talas av flera hundra miljoner människor.
– Det är skandalöst att hindi saknas på listan.
Han anser att problemen med språkämnena i grunden beror på medelsbrist.
– Tilldelningen av pengar är för liten, därför vill ingen ta ansvar för småspråk.
Per-Arne Bodin anser att det behövs mer pengar till alla språk, speciellt de små, eftersom det krävs stora lärarresurser och mycket tid att lära sig ett språk.
– Det är ofattbart att språken behandlas så styvmoderligt i europeiseringens och internationaliseringens tid.
Många av de språk som behöver extra stöd finns inte med på regeringens lista och är därför hotade av nedläggning.
– I en ekonomiskt pressad situation vill nog ingen rektor bedriva undervisning i språk som är en förlustverksamhet. Därför behövs öronmärkta pengar från departementet just för de små språken, säger Per-Arne Bodin.

Regeringen har gjort fel
Ett av de språk som finns på den gamla krysslistan och saknas på regeringens nya lista är nederländska.
– Jag tycker regeringen har gjort fel, nederländska talas av 22 miljoner människor i Europa. Sverige har täta handelsförbindelser med Nederländerna och Belgien. Många som talar språket har flyttat hit. Det finns också ett vetenskapligt utbyte och många svenska studenter studerar i Nederländerna och Belgien, säger Ingrid Wikén Bonde, universitetslektor i nederländska, Stockholms universitet.
Hon tror att regeringens lista grundar sig på okunskap.
– Man tror att holländska och flamländska är två små språk, i stället är det samma språk – nederländska – som är större än svenska, norska och danska tillsammans.
Även om genomströmningen av studenter inte är så stor behövs nederländska som en resurs.
– Både för vetenskapliga och andra ändamål behövs det möjlighet att rådfråga expertis. Kan inte vi svara så har vi ett kontaktnät i Nederländerna.
Ett problem för små språkinstitutioner är att många studenter hobbystuderar och inte bryr sig om att ta ut sina poäng.
– Fakulteten, som måste tänka på budgeten, ser med oblida ögon på att vi är väldigt dyra per student. Inom Stockholms universitet är den allmänna inställningen att en utbildning ska vara lönsam och man kan inte begära att de andra ämnena ska stödja nederländska.
Läggs utbildningen ned så kan det vara mycket svårt att återuppta den.
– Nederländska har funnits vid svenska universitet sedan seklets början, från 60-talet som självständigt examensämne, från 70-talet utbyggt till och med forskarutbildning. Ämnet har hela tiden anpassats till svenska behov, från forna tiders behov av filologi till dagens intresse för översättning. Tar man bort allt detta nu blir det svårt att ta upp tråden igen, säger Ingrid Wikén Bonde.

Märkliga kriterier
Sally Boyd, dekanus vid humanistiska fakulteten och professor i allmän språkvetenskap vid Göteborgs universitet, anser att kriterierna för vilka språk som är med på listan är något märkliga.
– Det är lite oklart vad regeringen egentligen menar, säger hon.
Hon är kritisk till att som ett kriterium ha enbart behovet av lärare för de språk där det finns modersmålsundervisning.
– Det vore bättre att som utgångspunkt ha de språk som talas i Sverige.
Sally Boyd anser att regeringen inte verkar ha följt sina egna kriterier.
– Det finns en inkonsekvens i listan, där till exempel vissa europeiska språk finns med, andra inte.
Oavsett listan så bedriver humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet sin undervisning i språk.
– Vi vill bestämma själva över de språk vi vill ge och ger undervisning i de språk vi har resurser till. Vår fakultet ska göra allt den kan för att behålla bredden på språkundervisningen, säger hon.
Att andra lärosäten lägger ned språk är en tråkig utveckling.
– Jag beklagar att universitet och högskolor känt sig tvingade att lägga ner undervisning i språkämnen. Vi kommer att fortsätta att ge undervisning i till exempel nederländska vare sig språket finns på listan eller inte.
Om Göteborgs universitet däremot ska åta sig något av de nya språk som finns på listan och som inget universitet nu undervisar i krävs att regeringen anslår mer pengar.
– Ska vi ta oss an något ytterligare språk behövs det extra resurser, annars behöver annan verksamhet begränsas.
Det behövs stora resurser om det ska bli hög kvalitet på undervisningen.
– Det är resurskrävande att ge språk-undervisning, det tar mycket tid och lärarresurser. Jag tror inte regeringen är medveten om att det behövs fler veckotimmar och ibland mindre grupper för att bygga upp kompetens i ett språk, säger Sally Boyd.

PER-OLOF ELIASSON

Regeringens språkförslag

REGERINGEN FÖRESLÅR att det måste finnas undervisning i följande språk:
Albanska, arabiska, assyriska, danska, engelska, finska, franska, grekiska,
hebreiska, isländska, italienska, japanska, jiddisch, kinesiska, kurdiska, latin, meänkieli, norska, persiska, polska, portugisiska, romani chib, ryska, samiska, serbiska/kroatiska/ bosniska, somaliska, spanska, svenskt teckenspråk, turkiska, tyska.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023