I september förra året beslutade styrelserna för Stockholms universitet, SU, och Lärarhögskolan i Stockholm att gemensamt utreda förutsättningarna för att slå samman de två lärosätena.
Enligt den utredning som tillsattes, den så kallade Reginautredningen, är bakgrunden för Lärarhögskolans del främst avsaknaden av ett eget vetenskapsområde och examinationsrättigheter för forskarutbildning.
För SU:s del fanns det ett missnöje med hur samarbetet kring ämnesutbildningen hade utvecklats och att universitetets inflytande minskat.
”SU är en stor aktör”
Också Högskoleverkets kritik mot kvalitetsbrister vid Lärarhögskolans utbildningar har spelat in.
Utredningen föreslog under våren ett samgående mellan lärosätena där Lärarhögskolan skulle bli en del i en utbildningsvetenskaplig fakultet vid Stockolms universitet.
Universitetets styrelse ställde sig vid sitt sammanträde 1 juni bakom utredningens förslag.
– Idag har vi ingen bra organisation av lärarutbildningen i Stockholm. Ingen annanstans i landet är lärarutbildningen uppdelad på två lärosäten. SU är en stor aktör inom lärarutbildningen och det är bättre att ha samarbetet inom universitetet, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet.
Han har i ett brev till Lärarhögskolans rektor klargjort sina och universitetets ståndpunkter på vad som händer om Lärarhögskolan säger nej till en sammanslagning.
– Vad jag skriver är att jag inte vill ta ansvar för utbildningar som fått stark kritik från Högskoleverket. Vi har inte tillräckligt inflytande och tänker därför inte sitta med i beslutande organ.
Det innebär till exempel att Stockholms universitet inte bör skicka några representanter till organ vid Lärarhögskolan, eller till gemensamma organ som samverkansgruppen.
Den nuvarande gemensamma Utbildningsvetenskapliga forskarutbildningsnämnden kommer inte att förnyas, utan forskarutbildning vid Lärarhögskolan med doktorsexamen vid Stockholms universitet ska organiseras på samma sätt som för andra högskolor med vilka universitetet har forskarutbildningssamarbete.
Däremot har Kåre Bremer inga planer på att avbryta utbildningen av lärarstudenter.
– Vi tänker fortsätta att leverera undervisning till lärarstudenterna, men då som uppdragsutbildning. Lärarhögskolan får själv ta ansvaret för utbildningarna, idag är de inte bra.
Kåre Bremer öppnar också för att universitetet kan starta egen lärarutbildning. Han skriver: ”Det är mycket möjligt att Stockholms universitet, i händelse av nej till Reginautredningens förslag, kommer att planera för en egen lärarutbildning och söka egen examensrätt”.
– På lång sikt kan inte lärarutbildningen i Stockholm bedrivas på två lärosäten, så Lärarhögskolans styrelse beslutade vid sitt sammanträde 31 maj att ställa sig bakom avgående rektor Eskil Francks förslag att inte tillstyrka utredningens förslag. Detta trots att Eskil Franck själv är positiv till att slå ihop lärosätena.
– Bakgrunden till min ståndpunkt är att vi arbetat för att utvecklas självständigt och få vetenskapsområde. När, som jag nu bedömer det, den vägen nu är stängd så är ett samgående bästa alternativet.
Han bedömer att lärosätet måste lösa en rad frågor.
– Lärarhögskolan måste hantera både forskningsanknytningen, Bolognaprocessen och samverkan kring grundutbildningen.
Han anser att konsekvenserna blir allvarliga om universitetet genomför planerna i Kåre Bremers brev.
I beslutsunderlaget till styrelsen skriver Eskil Franck att ”läget för Lärarhögskolan efter ett nej till Reginagruppens förslag /…/ (är) mycket bekymmersamt. Risken är att Lärarhögskolan under lång tid kommer att tappa mark både vad gäller utbildning, forskning och forskarutbildning.”
Hans motivering till att trots detta inte förorda utredningens förslag är klar:
– Det är inte möjligt att konstruktivt genomföra beslutet när största delen av Lärarhögskolans organisation, inklusive tillträdande rektor, och studentkåren är motståndare.
Lärarhögskolans tillträdande rektor, Ingrid Carlgren, är alltså negativ till att gå samman med universitetet:
– Jag säger inte definitivt nej till ett samgående – det beror på formerna – men är inte beredd att förorda det utifrån den här utredningen. Den lämnar alldeles för många frågor obesvarade och präglas av ett ensidigt universitetsperspektiv.
En annan anledning att inte gå samman är SU:s karaktär.
– Stockholm universitet är ett mycket traditionellt universitet, det har mycket liten erfarenhet av professionsutbildning, till skillnad från till exempel Lunds universitet som har en medicinsk och en teknisk fakultet. SU har ett ensidigt filosofisk fakultetsperspektiv – det är en anledning att vara försiktig med ett samgående.
Hon förordar i stället fortsatt utredning och fördjupad samverkan.
Droppen var Bremers brev
Till skillnad från Eskil Franck är hon inte så bekymrad för om SU agerar enligt Kåre Bremers brev.
– Jag tror inte effekterna blir så stora. Det är svårt att tänka sig att universitetet avbryter samarbetet, många institutioner vid SU – som nordiska språk, svenska, historia och matematik – är beroende av lärarstudenterna.
Däremot anser hon att Kåre Bremers formuleringar bidragit till opinionen på Lärarhögskolan mot en sammanslagning.
– Droppen var Kåre Bremers brev. Vi trodde att vi diskuterade olika lösningar och så kommer hot att gör ni inte som vi vill så … Universitets agerande känns otidsenligt och imperialistiskt. Det är en fråga om underordning och överordning.
Hon anser att Lärarhögskolan borde titta på andra lösningar.
– I USA finns exempel där lärarutbildningen på samma gång är en fakultet och en självständig högskola.
Ingrid Carlgren tillträder som rektor 1 september och vid högskolestyrelsens sammanträde 31 maj fick hon i uppdrag att under sommaren samråda med universitets rektor och rapportera till styrelsen i början av september samt att återkomma i november med förslag på den fortsatta hanteringen av ärendet.
PER-OLOF ELIASSON
Kommentar från SULF:
Lärarna bör få större inflytande i fortsättningen, anser SULFs förbundsordförande Christoph Bargholtz i en kommentar till styrelsebeluten. – Ställningstagandena från de båda lärosätenas styrelser öppnar för ett gemensamt sökande efter den bästa samverkansformen. Reginautredningen har inte tillräcklogt tagit tillvara lärarnas synpunkter och erfarenheter, vilket lett till att berörda lärare på båda lärosätena känt oro för försämrade arbetsförhållanden. Det gäller nu att se till att lärarna får ett större inflytande på det fortsatta arbetet.
