Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

debatt

30 november, 2006
Universitetsläraren

I Universitetsläraren 9/2006 upprepar Thomas Nordström som är konsult vid Vinnova vad som kommit att bli ett mantra i svensk forskningspolitik, nämligen att vi för att klara svensk tillväxt främst måste satsa på medicinsk och teknisk forskning.
Man kunde önska sig att när personer från en forskningsfrämjande organisation som Vinnova uttalar sig så skulle de bygga sin argumentation på faktiska forskningsresultat och inte på löst tyckande. Men så är inte fallet – något forskningsresultat som stöder ”tycket” presenteras inte. Visst är ekonomisk tillväxt viktig, men frågan är vad den ska användas till.
Forskarna vid Världsbankens forskninginstitut hävdar till exempel att om man idag skulle försöka sig på att summera världens elände, så beror det i mycket liten utsträckning på att vi i de industrialiserade länderna har uppfunnit för få tekniska eller medicinska produkter som det går att sälja.

LÅT MIG TA ETT EXEMPEL: Enligt Världshälsoorganisationens, WHO, försiktiga beräkningar dör varje dag tiotusen, 10 000, människor på grund av att de inte har tillgång till något för oss så självklart som rent vatten. Omkring 1,3 miljarder människor lider idag av brist på tillgång till rent vatten vilket bland annat gör att de drabbas av en mängd svåra sjukdomar.
Alltmer av forskningen visar att detta inte har att göra med bristande tillgång på teknik för att få fram vatten. Det beror inte heller till någon stor del på bristande tillgång till vatten som naturresurs. I stället är den stora bristen att de tekniska anläggningar för att förse befolkningen med rent vatten som byggts upp i länder i tredje världen ofta snabbt upphör att fungera. Skälet är att man i många av dessa länder inte har fungerande institutioner för att underhålla de tekniska systemen.
Det kan till exempel vara att man inte har en fungerande administration som kan uppbära betalning från brukarna, vilket i sin tur gör att det inte blir några resurser för underhåll och reparation av anläggningarna.
Världens fattiga länder är ofta belamrade med tekniska installationer (ofta betalda med biståndsmedel) som inte fungerar vilket ytterst beror på att man saknar de administrativa och legala institutioner som vi i västerlandet tar för givna. Detta problem rör naturligtvis inte bara system för vattenförbrukning, utan stora delar av den tekniska infrastrukturen, vilket medför stora svårigheter för ländernas ekonomi och skapar mycket mänskligt lidande.

LISTAN KAN GÖRAS LÅNG – skälet till att miljoner människor dör av sjukdomar i tredje världen är ingalunda att vi inte har uppfunnit fungerande vaccin eller mediciner. Massor av människor i tredje världen lider och dör av relativt lätt botbara sjukdomar därför att den hjälp som finns inte når dem på grund av den omfattande och djupgående korruptionen i deras administrativa system.
Ett exempel är ett land som Zimbabwe som är synnerligen rikt på naturresurser i form av till exempel odlingsbar mark. Tillgången är så stor att landet med enkel tillgänglig teknik inte bara skulle kunna mer än väl mätta sin egen befolkning utan också vara ett stort exportland vad gäller livsmedel och därmed kunna skapa en förhållandevis hög levnadsstandard för sin befolkning. Men den omfattande politiska korruptionen och det därmed följande vanstyret har inneburet att man sänkt sin bruttonationalprodukt med cirka 30 procent på tre år vilket lär vara något av ett rekord i sammanhanget.

LANDETS DYSFUNKTIONELLA samhällsinstitutioner har lett till livsmedelsbrist och att en stor del av den egna befolkningen, ofta de med kapital och utbildning, nu emigrerar.
Den välkände peruanska utvecklingsekonomen Hernando de Soto har gått ett steg längre och hävdar skälet till fattigdomen i tredje världen i själva verket inte främst beror på bristen på ekonomiska tillgångar. I stället pekar han ut brister i de rättsliga och administrativa institutionerna som används för att omvandla dessa tillgångar till kapital som kan investeras. Ett exempel är att det i många länder helt enkelt är omöjligt att erhålla ett dokument som visar att man faktiskt äger den fastighet man äger. Det innebär att tillgången ifråga inte kan användas för att belånas, eftersom det inte går att uppvisa ett lagligt bindande dokument på vem som äger fastigheten. Det innebär att det sätt som de flesta småföretagare i vår del av världen använder för skaffa nödvändigt kapital är stängd för många människor i tredje världen.
Brister i de rättsliga och administrativa institutionerna gör att tillgångar inte kan omvandlas till investeringsbart kapital, vilket naturligtvis hämmar den ekonomiska utvecklingen. Detta gör det också svårt för vår egen ekonomi att växa eftersom den av dysfunktionella institutioner orsakade fattigdomen helt enkelt gör att människor i utvecklingsländerna inte har råd att köpa det vi producerar.

UR DETTA PERSPEKTIV är en ensidig satsning på den forskning som ska resultera i att vi uppfinner nya säljbara produkter problematisk. Det finns i stället mycket som tyder på att huvuddelen av fattigdomen i världen ytterst beror på kvaliteten i samhällsinstitutionerna. Innebörden av detta är att organisationer som Vinnova bör tänka om vad gäller vilka områden som bör prioriteras inom forskningen. Det finns nu goda skäl till att satsa på högkvalitativ samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning som är inriktad på hur vi ska förstå och förklara de stora variationer som finns mellan världens länder vad gäller hur deras samhällsinstitutioner fungerar.

BO ROTHSTEIN
professor i statsvetenskap
vid Göteborgs universitet

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023