Rubriken på DN Debatt 12 april ”Regeringen stoppar alla planer på nya universitet” fick nog en och annan högskolerektor att sätta morgonkaffet i vrångstrupen.
I artikeln skriver utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky:
”Dagens system för beslut om att bli universitet eller få examensrättigheter i forskarutbildningen kan innebära att för mycket energi och fokus läggs vid att ta fram ansökningar till regeringen. Vi behöver därför en ny ordning som stärker högskolesystemets utvecklingskraft och forskningens kvalitet. Därför finns det i nuläget inga förutsättningar att behandla de ansökningar som inkommit.”
– Jag förstår om det finns en besvikelse på de orter där man tänkt sig att bli universitet, säger David Samuelsson, planeringschef hos Leif Pagrotsky.
Han påpekar att det har blivit fyra nya universitet på sex år medan det tog tre decennier för att utveckla de föregående fyra universiteten.
– Fyra nya universitet på sex år är en väldig kraftansträngning. Det är inte realistiskt att tro att ytterligare tio högskolor skulle få vetenskapsområde eller bli universitet på en gång. Vi kan inte låsa en stor del av medlen som anslås till att öka fakultetsanslagen genom att pumpa in dem i nya universitet.
Dan Brändström, vd i Riksbankens jubileumsfond, har av regeringen fått uppdraget att utreda nya villkor för forskning vid universitet och högskolor. I direktiven står bland annat att han ska ta fram ett nytt system för beslut om universitetsstatus.
– Men regeringen har inte bundit sig för en tidsplan, påpekar David Samuelsson.
Utredningen är en del av en översyn av systemet för forskningsfinansiering.
– Brändström ska titta på många olika saker, han har ett bredare uppdrag än att bara utreda universitetsstatus. Hans arbete är en viktig del i förarbetet för nästa forskningsproposition, säger David Samuelsson.
Fått positiva signaler
Högskolan i Borås ansökte i fjol om att bli professionsuniversitet.
– Det är klart att vi blev besvikna. Vi hade fått positiva signaler från Leif Pagrotsky att vår universitetsansökan var intressant och nyskapande, säger rektor Lena Nordholm.
Dessutom fanns det politiska signaler om att Borås universitetsansökan skulle snabbehandlas.
– ”Våra” politiker, de socialdemokratiska riksdagsledamöterna Arne Kjörnsberg och Berndt Ekholm, hade uppfattat att vår ansökan under våren skulle lämnas till Högskoleverket för bedömning.
Men principiellt välkomnas signalerna om nya regler för ackreditering till universitet av Lena Nordholm, bland annat för att det gamla systemet varit så politiserat och till synes godtyckligt.
– Vi skrev en artikel i Universitetsläraren 2/2006 där vi ger en kritisk bild av hur det går till då svenska lärosäten söker universitetsackreditering och pekar på de norska reglerna som ett bra alternativ.
Lena Nordholm hoppas att utvecklingen kommer att vara till fördel för Högskolan i Borås.
– Vi får ju ett år till på oss att utveckla vår modell och hoppas att nya regler ska gynna vår ansökan.
Blekinge Tekniska Högskola ansökte år 2002 om att få bli ett tekniskt universitet.
– Nej, vi är inte besvikna. Det har hittills inte hänt något alls med vår universitetsansökan, säger rektor Lars Haikola.
En fråga om resurser
Lars Haikola anser att det är konstruktivt att regeringen nu ska utreda hur den ska hantera ansökningar om vetenskapsområden och universitetsansökningar.
– Det gamla systemet är djupt dysfunktionellt, det har aldrig fungerat. Man följer inte sina egna kriterier och fullföljer inte utvärderingar av universitetsansökningar. Av de fyra universitet som har tillkommit de senaste åren har det systemet fullföljts konsekvent bara i ett enda fall.
Han anser också att universitetsansökningar är en fråga om resurser.
– Jag har respekt för att regeringen inte gått vidare med universitetsansökningarna och ansökningarna om vetenskapsområden ur det perspektivet att ska det vara någon mening med dem ska det följa med pengar för att bygga upp verksamheten.
Han välkomnar nya regler.
– Jag hoppas att man kommer att klargöra hur högskolor ska kunna profilera sig. Det är nödvändigt att skapa större mångfald och tydligare profiler i den svenska högskolan, säger Lars Haikola.
Malmö högskola ansökte om bli universitet för fyra år sedan.
– Vi är landets åttonde lärosäte räknat i antalet studenter men klart missgynnade när det gäller forskningsresurser, säger högskolans rektor Lennart Olausson.
Han anser att det betydelsefulla inte är att uppnå universitetsstatus utan att det är behörigheten att anordna forskarutbildning som betyder något.
– Rättigheterna att bedriva forskarutbildning är till och med viktigare än pengar till utbildningen, säger han.
Lennart Olausson påpekar att Leif Pagrotsky i DN-artikeln inte skriver att det är stopp för alla universitetsansökningar.
– Men det allvarliga är att det går så långsamt. Det är lätt att räkna ut att processen kommer att ta minst tre år. Ett år för utredningen, ett år för den politiska propositionen och ett år för att fatta beslut.
Han vill inte vänta så länge.
– Jag förutsätter att håller vi tillräcklig kvalitet kan vi också få de rättigheter vi eftersträvar. Men vi har byggt upp en helt ny lärarutbildning i Malmö och för att kunna vidareutveckla den skulle vi behöva koppla på en forskarutbildning och tre år är för lång tid att vänta.
Ytterligare ett besked gavs i Pagrotskys debattartikel, nämligen vilka lärosäten som får behörighet att utfärda masterexamen. Universitet och högskolor med rätt att ge forskarexamen får också rätt att ge masterexamen.
– För övriga lärosäten kommer Högskoleverket att pröva om de ska få möjlighet att utfärda mastersexamen. Det blir en ren kvalitetsprövning, inga andra begränsningar kommer att finnas, säger David Samuelsson.
– Planerna är att Högskoleverket ska kunna inleda det arbetet när regeringen i sommar fastställt kraven för masterexamen.
PER-OLOF ELIASSON
Universitetsansökningar och ansökningar om vetenskapsområden
Mälardalens högskola Universitetsansökan
Högskolan i Skövde Tekniskt vetenskapsområde.
Malmö högskola Universitetsansökan.
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
vetenskapsområde.
Södertörns högskola Universitetsansökan.
Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskaps-
område och naturvetenskapligt vetenskapsområde.
Blekinge teknisk högskola Universitetsansökan. Teknisk-filosofisk fakultet.
Högskolan i Halmstad Tekniskt vetenskapsområde.
Högskolan i Gävle Tekniskt vetenskapsområde.
Stiftelsen Högskolan i Jönköping Tekniskt vetenskapsområde.
Högskolan Dalarna Humanistisk-samhällsvetenskapligt
vetenskapsområde och tekniskt vetenskapsområde.
Högskolan i Borås Universitetsansökan professionsuniversitet
LÄROSÄTENS STATUS SKA UTREDAS
UTBILDNINGSMINISTER LEIF PAGROTSKY har i sin uppmärksammade debattartikel förklarat att regeringen inte kommer att behandla ansökningarna om att bilda universitet. Men bara några dagar senare tillsatte han som utredare Dan Brändström, vd i Riksbankens Jubileumsfond, för att bland annat ”ta fram ett nytt system för beslut om universitetsstatus och tillstånd att utfärda examen inom forskarutbildning”.
Senast 1 oktober 2007 ska han, enligt ett pressmeddelande, bland annat:
• Föreslå ändringar i resurstilldelning
och styrning av forskning och forskar-
utbildning för att främja forskarutbild-
ningens kvalitet, ge lärosätena möjlig-
ligheter till egeninitierad långsiktig
verksamhet samt stärka profilering och
samarbete mellan lärosäten.
• Belysa möjligheterna för lärosäten att
omprioritera samt vad kraven på med-
finansiering betyder.
• Analysera kvalitets- och prestations-
relaterade kriterier för tilldelning av
resurser.
• Pröva möjligheten för samverkan mel-
lan lärosäten, utbildningens vetenskap-
liga förankring samt spridning och
kommersialisering av forsknings-
resultat.
• Ta fram ett nytt system för beslut om
universitetsstatus och tillstånd att ut-
färda examen inom forskarutbildning.
Systemet ska främja hög kvalitet och
vetenskaplig bredd i verksamheten
samt samarbete och profilering.
• Analysera dagens vetenskapsområden
som grund för tilldelning av resurser
samt för tillstånd att utfärda examen
i forskarutbildning.
• Analysera hur övriga lärosätens presta-
tionsbaserade resurstilldelningssystem
för grundläggande högskolebildning
skulle kunna tillämpas även för SLU.
