Ny nationell språklista är kortare än den gamla

Regeringen har tagit fram en ny lista på de språk som något lärosäte måste undervisa i. Den nya listan är betydligt kortare än den gamla. – Man kan tolka signalerna som ”lägg ned språk som inte finns på listan om ni vill”, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet.

Listan innehåller inte alla språk som finns vid svenska lärosäten, utan de språk som regeringen anser att det är nationellt intresse att det finns undervisning i.
Att den gamla listan är mycket längre än den nya förklarar David Samuelsson, planeringschef vid Utbildnings- och kulturdepartementet, så här:
– Den gamla listan är utformad för mycket länge sedan och på den är många språk med av historiska skäl.
Därför inledde man på Utbildningsdepartementet, i samarbete med andra departement, ett arbete att ta fram kriterier för vilka språk det finns ett nationellt intresse av.
– Det är viktigt i globaliseringens tider att Sverige står väl rustat med kompetens i de språk vi behöver, säger David Samuelsson.
Kriterier för de språk det finns nationellt intresse av innefattar:
• Modersmålsundervisning; språk som behövs för att tillgodose Sveriges behov av lärare vid modersmålsundervisning för elever i grund- och gymnasieskolan.
• Minoritetsspråk.
• Nordiska språk utöver svenska språket.
• Främjande- och kommunikationsspråk; nyckelspråk för Sverige ur ett handels- och kommunikationsperspektiv.
• Inomvetenskapliga behov; språk som i sig är ett verktyg eller stödämne för studier av andra ämnen och språk.

Olika uppfattningar
Finns det risk att flera språk läggs ned?
– Det är klart att det kan bli den effekten. Och det finns nog olika uppfattningar inom lärosätena om vilka språk man bör undervisa i, säger David Samuelsson.
Han påpekar att den gamla listan är en rest från en gången tid.
– Numera är den typen av central styrning ett undantag. Den gamla listan kommer från en tid då regeringen inrättade professurer och detaljstyrde vad universiteten skulle undervisa i.
Listan är inte definitiv utan har nu gått ut på remiss till universitet och högskolor.
I remisskrivelsen begär Utbildningsdepartementet också bland annat in uppgifter om vilka språk de olika lärosätena kan åta sig undervisning i.
Språken på listan är inte angivna per lärosäte.
– Steg två, som det ännu är oklart hur det kan komma att genomföras, är hur språken kommer att fördelas per lärosäte, säger David Samuelsson.
Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, som bland annat utrett frågan om samarbete om småspråken i Mälardalsregionen, är nöjd.
– Listan är föredömligt kort. En eloge till Utbildningsdepartementet, vi vill ha så lite pekpinnar och direktiv som möjligt, säger han.
Han tycker det är en bra ordning att det ges tid till samtal och återkoppling från lärosätena innan den definitiva listan bestäms.
– Visserligen har det tagit 15 år att ta fram en ny lista men Utbildningsdepartementet har gjort det på ett bra sätt.

Preliminär lista
Kåre Bremer betonar att den lista som regeringen tagit fram är preliminär.
– Men om listan fastställs kan en rad språk försvinna ur universitetens regleringsbrev.
Han anser att det är anmärkningsvärt att ett antal av de officiella EU-språken inte är med på listan. Av Stockholms
universitets fem språk på den gamla listan är fyra bortplockade. På den fanns koreanska, lettiska, litauiska, nederländska och teckenspråk. Inget utom teckenspråk finns med på den nya listan.
– Det behöver inte innebära att de fyra språken som finns i regleringsbrevet och saknas på den nya listan läggs ned. Men det är bra att universitetet nu själv kan bestämma.
Kåre Bremer säger att det motsvarande gäller för andra universitet, språk har tagits bort från listan.
– Och för universitet som aviserat att de önskar lägga ned språk så måste man tolka signalerna från den här listan som ”lägg ned om ni vill”.
Några nya språk på listan är stora invandrarspråk som albanska och somaliska och två nationella minoritetsspråk, jiddisch och romani, som det nu saknas universitetsundervisning i.
– Återstår att se om något lärosäte vill ha de språken. Det är dyrt med språk och ska vi starta utbildningar måste vi få resurser, säger han.

Initiera diskussion
Kåre Bremer har fått Sveriges universitets- och högskoleförbunds, SUHF, uppdrag att initiera en diskussion om småspråken.
– De finns ju på de stora universiteten, Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. Vi rektorer på de universiteten har redan innan regeringens lista haft möte och diskuterat detta.
Nu ska rektorerna vid de här universiteten koordinera sina remissvar.
– Vi har kommit överens om att träffas och prata med varandra så att vi kan samordna våra svar om språklistan.
Utbildningsdepartementet vill ha svar på remissen senast 22 juni.

PER-OLOF ELIASSON

Regeringens språkförslag

REGERINGEN FÖRESLÅR att det måste finnas undervisning i följande språk:
Albanska, arabiska, assyriska, danska, engelska, finska, franska, grekiska, hebreiska, isländska, italienska, japanska, jiddisch, kinesiska, kurdiska, latin, meänkieli, norska, persiska, polska, portugisiska, romani chib, ryska, samiska, serbiska/kroatiska/ bosniska, somaliska, spanska, svenskt teckenspråk, turkiska, tyska.


Kategorier: Arkiv