Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Mycket att bygga upp efter franska protester

En onödig och riskfylld konflikt, som kunde ha undvikits. Eller en seger, som bådar gott för framtiden. Franska universitetslärare drar olika slutsatser av vårens studentprotester. Men de flesta är överens om att bakom finns ett utbrett missnöje över en allt otryggare arbetsmarknad.

1 augusti, 2006
Universitetsläraren

Situationen har varit turbulent på de franska universiteten under vårterminen. Vid vissa lärosäten har undervisningen helt blockerats, medan det har förekommit tillfälliga aktioner på andra. Efter påskhelgen avbröts protestvågen. Då hade regeringen meddelat att det omstridda ungdomskontraktet åker i papperskorgen. Här och var har studenter velat fortsätta strejkerna med nya krav. På många orter tvingas man nu att senarelägga tentor. Dessutom måste en del lokaler restaureras på grund av taggade väggar och förstörd materiel. Men i stort sett hade undervisningen återgått till det normala i slutet av april.
Proteströrelsen drevs framförallt av studentorganisationerna. Men fackförbunden har också deltagit i punktvisa strejker, såsom universitetslärarnas SNESUP.
– Det har tagit hundra år att tillskansa sig sociala rättigheter och det är normalt att vi protesterar, när man försöker slå sönder dessa. Men dessutom innebar reformen att man indirekt underkände vår undervisning och de diplom som universiteten utfärdar. Även om man hade läst länge på högskolan fick arbetsgivarna rätt att avskeda utan motiv, säger Jean Fabbri, generalsekreterare för SNESUP och lärare i matematik.

Regeringen angriper från fel håll
Fabbri anser att regeringen angriper den höga ungdomsarbetslösheten från fel håll.
– Unga personer är aktiva, uppfinningsrika och nyfikna på världen. Detta nyskapande och denna vilja till förändring är någonting som man borde ta vara på, för att skapa nya arbetstillfällen. Regeringen satsar inte tillräckligt med resurser på forskning, vilket visar att man tänker kortsiktigt. I stället väljer man en destruktiv väg och försöker bryta ner anställningstryggheten.

Resultatet är mycket positivt
Jean Fabbri säger att den kraftiga protestvåg, som ungdomskontrakten har utlöst är ett tecken på ett bredare missnöje i det franska samhället. Men han tycker att resultatet av konflikten är mycket positivt och kan ses som början på någonting nytt. Han hoppas att studenternas engagemang håller i sig.
Andra universitetslärare är mer pessimistiska. Rémy Pech var rektor och ordförande för universitetet Le Mirail i Toulouse under hela konflikten, men har nu återgått till att undervisa i modern historia. Universitetet ligger i ett av de mest utsatta bostadsområdena i Toulouse.
– Tyvärr har vi svårt att dra till oss ungdomar från det kringliggande kvarteret. Men 40 procent av våra studenter kommer från familjer med så låga in-komster att de har rätt till studiebidrag.
Bidragen är otillräckliga och många tvingas jobba extra för att klara sig. Det är inte konstigt att de reagerar när man försöker institutionalisera otryggheten på arbetsmarknaden, säger Rémy Pech.

Bitter eftersmak
Pech sticker inte under stol med att han tycker att ungdomskontrakten var dåliga. Men även om protesterna gav resultat, anser han att konflikten ger en bitter eftersmak.
– Regeringens reform var en provokation och jag kan inte begripa varför premiärministern envisades så länge. Konflikten var totalt onödig. Jag är ganska pessimistisk, eftersom ingenting har förändrats i grunden. Arbetslösheten är fortfarande lika hög och tillväxten lika låg som tidigare, säger Rémy Pech.
Andra universitetsledare har däremot inte velat ta ställning för eller emot ungdomskontrakten. Ändå skrev rektorskonferensen CPU (motsvarigheten till Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF), tidigt till presidenten Jacques Chirac och vädjade om att reformen skulle dras tillbaka.
– Vi såg att stämningen blev allt hårdare och var oroliga för våldsamma bråk mellan studenter från olika läger. Men vi var också rädda för att läsåret skulle gå om intet, vilket framförallt skulle ha drabbat de svagaste studenterna.

Märkbart irriterad
Det finns en viss bitterhet även i rösten på Yannick Vallée, som är chef för CPU, eftersom konflikten hade kunnat stoppas i ett betydligt tidigare skede om regeringen hade lyssnat på de universitetsanställda. Han är också märkbart irriterad över att universiteten själva får stå för kostnaderna för att reparera de skador på cirka 500000 euro, som har uppstått under protestvågen.
– Det är som om regeringen ger oss skulden och att vi ska straffas. I stället har universitetsledningarna försökt att lugna ner stämningen och att övertala studenterna att avbryta strejkerna, säger Yannick Vallée.
Ett av de universitet, där konflikten har märkts som mest är Rennes II. Där bröt blockaden ut redan den 7:e februari och upphörde inte förrän den 18:e april.
Christian Le Bart undervisade fram tills nyligen i statsvetenskap vid Rennes II.
– Det finns en politisk tradition just vid Rennes II, som drog till sig en hel del lärare och elever från extremvänstern, när det öppnade 1969. Idag är studenterna betydligt mindre politiskt engagerade än för trettio år sedan. Men en tredjedel kommer från ekonomiskt blygsamma hemförhållanden och har en tro på att högre studier är en garanti för att få ett arbete. Ungdomskontrakten har gjort att de har känt sig lurade.
Christian Le Bart säger att det här förmodligen är den verkliga orsaken till att reformen skapade ett sådant rabalder. Han hävdar att påståenden om att studenterna skulle ha varit manipulerade är grundlösa, eftersom de mer militanta eleverna är i kraftig minoritet.
En del analytiker i Frankrike har dragit paralleller mellan vårens studentprotester och höstens upplopp i förorterna. Men Christian Le Bart håller inte med.
– Förortsupploppen var en form av desperat revolt, där ungdomarna inte hade någonting att förlora. Studenterna däremot har ofta varit duktiga skolelever, som har pluggat för att komma någon vart och riskerade någonting om de inte bråkade, säger han.
Studentoroligheter har lett till att presidenten har utlovat en bred debatt om hur universiteten förbereder studenter–
na för yrkeslivet. Yannick
Vallée säger att detta är ett positivt resultat av en annars onödig konflikt. Men beslutet möts också av en del misstänksamhet bland universitetslärarna, eftersom de anser att undervisningen i stort sett är kvalitetsmässigt hög, trots resursbrister. Jean Fabbri hos SNESUP säger att det stora problemet idag inte är innehållet i undervisningen utan att universiteten har för lite pengar.

ANNA TRENNING

Demonstrationerna i Frankrike började den 7 februari

KONFLIKTEN PÅ de franska universiteten inleddes den 7:e februari, då universitetet Rennes II blockerades för drygt två månader framöver.
Protesterna riktade sig mot att företag kunde provanställa personer under 26 år i två år och avbryta kontrakten utan motivering.
På Utbildningsdepartementet kan man idag inte säga hur många av landets 84 universitet som deltog i konflikten. Men en övervägande majoritet har berörts. Den 23 mars var till exempel 28 lärosäten helt blockerade och vid 47 låg delar av undervisningen nere. Sorbonne i Paris var stängt i en och halv månad. Vid Mirail i Toulouse låg undervisningen också nere i sex veckor. I de flesta fall har blockaderna föregåtts av val bland studenterna, i några har universitetsledningarna beslutat om stängningar på grund av säkerhetsproblem. Ungdomar har också blockerat gymnasieskolor, järnvägar och motorvägar.
Protesterna mot ungdomskontrakten har stötts av fackförbunden, som har utlöst flera generalstrejker. Vid två tillfällen har mellan en och tre miljoner personer deltagit i demonstrationer. Det är fler deltagare än manifestationer har samlat på över femton år i Frankrike.
Konflikten avbröts först efter att premiärministern Dominique de Villepin lovade att ersätta ungdomskontrakten med andra och riktade åtgärder för lågutbildade unga.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023