Lärosäten ska bedömas efter en tregradig skala

Nu förbereder Högskoleverket ett nytt system för att säkra kvaliteten inom den högre utbildningen, där kontrollen av kvalitetsarbetet är en viktig del.

Samtliga lärosäten ska granskas under en sexårsperiod. Verksamheten bedöms efter en tregradig skala.
– Granskningar av kvalitetsarbetet har genomförts före 2001, men nu kommer vi att fokusera mer på resultat och effekter, betonar Clas-Uno Frykholm som är chef för utvärderingsavdelningen på Högskoleverket.
Sedan början av 1990-talet har högskolevärlden expanderat kraftigt. Allt fler studenter skrivs in vid landets universitet och högskolor. Samtidigt har en decentraliseringsreform genomförts.
Detta är bakgrunden till att intresset ökat för att undersöka utbildningens kvalitet. Avdelningschefen uttrycker sig försiktigt om eventuella förändringar och försämringar.
– Våra bedömare hyser en viss oro och har ibland en känsla att kraven sänkts vid examen, säger han.
Högskoleverket startade på uppdrag av regeringen 2001 mycket omfattande ämnes- och programutvärderingar.
– Vi är nu i slutspurten av denna sexårs-period. Vid utgången av 2006 ska vi ha granskat 1719 program och ämnen i hela landet. Över tusen externa experter har anlitats, berättar Frykholm.

Dags för en ny period
De utbildningar som inte anses uppfylla berättigade krav kan få sin examensrätt indragen. Genomsnittligt har Högskoleverket haft allvarliga anmärkningar på cirka åtta procent av de undersökta ämnena och programmen och cirka två procent har lagts ner efter Högskoleverkets utvärdering.
Nu är det alltså dags för en ny period. Lärosätenas eget kvalitetsarbete ska nagelfaras.
– Enligt min bedömning kan det nya systemet tas i bruk hösten 2007, uppskattar Frykholm.

Hur säkras kompetens
När verksamheten vid universitet och högskolor analyseras sker detta på alla nivåer; den centralt styrda verksamheten, fakulteterna och institutionerna.
– Vi undersöker bland annat lärosätets och fakulteternas strategi för att främja internationellt utbyte och kontakter med samhället, säger Frykholm.
När kvalitetsarbetet på en institution synas tittar man på hur personalens kompetens säkras och utvecklas, hur undervisningen kopplas till forskning och hur synpunkter från studenterna utnyttjas.
– Studentperspektivet är av central betydelse och därför är det viktigt att tillförlitliga kursutvärderingar genomförs, understryker Frykholm.
Finns det inte en risk att alla kritiska granskningar och bedömningar ytterligare ökar arbetsbördan för de redan hårt pressade lärarna, som hastar mellan föreläsningssalar och sammanträdesrum?
– Vi uppmanar lärosätena att skicka in de dokument som redan skrivits och som beskriver kvalitetsarbetet, säger chefen på utvärderingsavdelningen.
Det finns inget självklart samband mellan redovisade rapporter och utbildningens faktiska kvalitet. Frykholm använder en drastisk bild från trädgårdsodlingen och morotslanden för att illustrera dilemmat.
– Blasten kan vara livskraftig men under jord är morötterna små och oansenliga. All näring har försvunnit upp i bladen. På ett liknande sätt skulle dokumentationen och rapporterandet kunna ta energi från undervisningen, analyserar han.

Skarpare granskning
Frykholm talar om risker och ”skulle kunna”. Han är dock övertygad om att kvalitetsarbetet blir en vitamininjektion.
– Runt om i Europa arbetar man för att bygga upp system på universitet och högskolor. Erfarenheterna från det systematiska kvalitetsarbetet är goda, framhåller han.
Högskoleverkets experter redovisar sina intryck efter att ha läst dokument och gjort platsbesök. Betyget för lärosätets kvalitetsarbete blir underkänt, godkänt eller väl godkänt, (brist på förtroende, förtroende eller stort förtroende.)
– Granskningen blir skarpare, jämfört med tidigare. Det är viktigt att lärosätena tar kvalitetsarbetet på allvar, poängterar Frykholm.
Ämnes- och programutvärderingar kommer också i framtiden att finnas på Högskoleverkets schema. En ”nationell bild” beskriver kortfattat de olika utbildningarna.
– Vid sidan av detta ska olika program och ämnen analyseras mer ingående. Jag uppskattar att cirka 30 procent av utbildningarna kommer att granskas.
– Förhoppningsvis lyckas vi fånga in samtliga utbildningar där det kan bli aktuellt med ifrågasättande av examensrätten, säger Frykholm.
När Bolognaprocessen genomförs i Sverige ansöker många högskolor om tillstånd att ge Masterexamen. I det nya systemet prövar Högskoleverket om lärosätena har nödvändig kompetens.
En av komponenterna i det av Högskoleverket föreslagna systemet har skapat debatt. Tidigare har ”excellenta forskningsmiljöer” valts ut efter granskning av internationell expertis. Nu introduceras begreppet ”framstående
utbildningsmiljöer”.
– Detta är inte en tävling i popularitet bland studenterna. Organisationen i en specifik miljö ska kartläggas. Det handlar om ledning, strategi, personalpolitik, studentinflytande och mycket annat, berättar Frykholm.
Bestämda kriterier ska formuleras. Varje år bedömer sakkunniga om någon eller några sökande uppfyller kraven.
– Lärare vid den aktuella utbildningsmiljön ska skriva en utförlig ansökan med beskrivning och analys av verksamheten. Genomlysningen kan bli en nytändning för det pedagogiska arbetet, säger Frykholm.
Lärare från de utkorade utbildningsmiljöerna kan delta i internationella konferenser och har då chansen att ge svenska universitet och högskolor positiv publicitet.

Enklare mäta forskning
Mille Millnert är rektor vid Linköpings universitet. Han anser att det är enklare att mäta kvaliteten på forskning än på pedagogik.
– Det blir väldigt svårt att definiera kriterierna för vad som är en framstående utbildningsmiljö. Till slut handlar det om vad som händer i föreläsningssalen, anser Millnert.
Maria Noleryd är vice ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, och sitter med i det studentråd som är knutet till Högskoleverket.
– Jag vill inte att olika utbildningar rangordnas, kommenterar Noleryd förslaget att välja framstående utbildningsmiljöer.
Hon gör samtidigt en jämförelse med det pris som delas ut varje år av SFS till en stad eller region.
– Utmärkelsen är i första hand till för att sporra andra städer att skapa lika goda studerandemiljöer. Jag tycker det har fungerat bra, framhåller Maria Noleryd.
Rektorn i Linköping är alltså skeptisk till begreppet ”framstående utbildningsmiljö”. Han är dock positiv till andra riktlinjer som presenterats av Högskoleverket inför nästa varv av kvalitetsgranskningen inom den svenska högskolevärlden.
– Kartläggningen av kvalitetsarbetet på lärosätena förefaller genomtänkt. Det är förståndigt att minimera arbetet genom att utgå från de dokument som redan finns, säger Mille Millnert.

CURT ISAKSSON


Kategorier: Arkiv