Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Insänt med svar

1 juli, 2006
Universitetsläraren

Att kvinnor och män inte får lika lön för lika arbete är en av de mest påtagliga formerna för könsdiskriminering i dagens Sverige. Trots många utfästelser från regeringen och samarbetspartierna valåret 2002 om kamp för likalönsprincipen kvarstår löneorättvisorna. I Svenska Dagbladet 2005-09-21 hänvisar politikerna uppgivet till arbetsmarknadens parter.

VAD GÖR DÅ vårt eget förbund för att sätta sökarljuset på löneskillnaderna på universitet och högskolor? Den årliga presentationen av lönestatistiken är ett utmärkt tillfälle att peka på var SULF bör arbeta för att förbättra medlemmarnas lönevillkor. De senaste tre åren har Universitetsläraren i maj redovisat årets lönestatistik i en särskild bilaga. På förstasidan har man två år i rad stort slagit upp att KTH-lärarna har de högsta lönerna. Någon förvånad? Ifjol toppade man för omväxlings skull förstasidan med att universitetslärare i de flesta andra europeiska länder har högre löner än vi. Någon förvånad?
Om den kanske mest konsekventa ojämlikheten på akademikerområdet – den mellan män och kvinnor med samma arbete – har statistiken däremot hittills inte gett besked. Den redovisar en rad parametrar som medianlön, medellön och de anställdas medianålder på de olika universiteten och högskolorna. Men ingenstans är det stora siffermaterialet uppdelat på katergorierna kvinnor respektive män. Uppgifterna är på inget sätt hemliga – man måste bara fråga efter dem. En tydlig publicering av löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom samma yrkeskategorier skulle bidra till att öka trycket på våra arbetsgivare att röra sig åtminstone en bit på väg mot principen lika lön för lika arbete.

TOMAS FORSER
professor, Göteborgs universitet
KJELL JONSSON
professor, Umeå universitet
LARS KLEBERG
professor, Södertörns högskola
HÅKAN PLEIJEL
professor, Göteborgs universitet

Svar från SULFs förhandlingschef:

Vi ska göra vårt bästa

Universitetslärarens chefredaktör som bett mig svara på insändaren skrev följande till mig: ”Jag kan bara spontant konstatera att det nog heller inte är någon som blir förvånad om det visar sig att kvinnorna har lägre löner än män.”
Säkerligen är det så. Men vad gör då SULF åt de förmodade löneskillnaderna mellan kvinnor och män?
Låt mig lyfta fram två omständigheter som kan orsaka osakliga löneskillnader på grund av kön.
Först konstruktionen av lönestegarna för doktorander.
Vid flertalet lärosäten finns lönestegar för doktorander. De olika lönestegen kopplas till antingen anställningstid eller studieresultat. En lönehöjning som följd av uppnådda studieresultat kan missgynna kvinnor som i högre grad än män tar ut föräldraledighet. SULF förordar steguppflyttning efter anställningstid, inte efter studieresultat. Vid många lärosäten har SULF:s lokalföreningar ännu inte lyckats övertyga arbetsgivarsidan om att gå över till doktorandstegar som fungerar könsneutralt. SULF driver utformningen av doktorandstegarna som en prioriterad fråga i årets lönerevision alltså i syfte att eliminera och förebygga osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män under doktorandtiden.

ÄVEN LÖNESÄTTNINGEN av befordrade lärare kan medföra löneorättvisor mellan kvinnor och män. Enligt statsmakterna var syftet med det befordringssystem som infördes fr o m den 1 januari 1999 att förbättra villkoren för högskolans lärare. Det stora antal högt meriterade lektorer som verkat i högskolan under en längre tid utan reella möjligheter till befordran skulle ges en välmotiverad stimulans. Ett vällovligt syfte som i alltför liten utsträckning infriats. Lektorer (och adjunkter) har ofta befordrats till professorer (lektorer) utan att villkoren förbättrats.
Ett förhållande som självfallet inte främjat en ökad jämställdhet. Även frågan om bättre villkor för befordrade lärare är prioriterad av SULF.
Enligt det centrala löneavtalet gäller att de lokala parterna, SULF:s lokalförening och arbetsgivarparten, har ett gemensamt ansvar för att det inte i något avseende uppstår osaklighet i lönesättningen. Inför den lokala lönerevisionen genomför parterna vid varje lärosäte en lönekartläggning som bland annat syftar till att eliminera osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. SULF är pådrivande i det arbetet.
Författarna till insändaren vill att SULF i årets lönebilaga tar fram och publicerar relevant statistik för landets universitet och högskolor uppdelad på män och kvinnor.
Mitt svar är att vi ska göra vårt bästa för att tillgodose det önskemålet.

BJÖRN BIRATH
förhandlingschef

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023