År 2003 skrev Universitetsläraren om doktoranden Mohammed Homman som blev inbjuden till International Achievement Summit i Washington DC som en av världens mest lovande unga forskare. Han skakade hand med Bill Clinton och diskuterade brännande världsproblem med en rad av vår tids mest kända ledare.
– Det var väldigt roligt och nätverket har jag kvar. En av dem i nätverket är med i det bolag jag har startat i USA.
Utmärkelsen har lett till flera priser och också fört med sig andra möjligheter, till exempel fick Mohammed Homman träffa 30 nobelpristagare i Lindau i Tyskland* som stipendiat från Nobelstiftelsen.
Förutom att han är en duktig forskarstudent inbjöds Mohammed Homman till International Achievement Summit för att han är engagerad i det omgivande samhället och bland annat fackligt aktiv.
Han har varit ordförande i doktorandföreningen på Karolinska institutet och också varit med i styrelsen för SULF:s SDF, Sveriges Doktorandförening.
Nu senast har han varit med och dragit igång Naturvetarförbundets doktorandsektion och varit dess ordförande under 2005. Han sitter i SACO-styrelsen på Karolinska institutet och i mindre skala hjälper han fortfarande SULF att värva medlemmar på KI.
När Mohammed Homman förra gången intervjuades i Universitetsläraren hade han planer på en postdoc i USA eller Japan.
– Jag fick ett jättefint stipendium för att åka till Osaka i Japan. Men min fru väntade barn och vi ville inte föda vårt första barn i Japan, så vi lade ner planerna på postdoc.
Det blev en dotter, Ida.
Avhandlingen vid Centrum för Molekylär Medicin vid KI är inte riktigt färdig än.
– Den har legat en hel del på is för arbetet med att starta företag har tagit över. Avhandlingen är i stort sett klar, men medan man tar patent kan man inte publicera.
I avhandlingen behandlar han cytomegaloviruset som är ett herpesvirus som bland annat kan orsaka svår sjukdom hos aidspatienter och andra med försvagat immunförsvar. Han har forskat om hur viruset produceras i cellerna och utvecklat en metod att genom datoriserad bildanalys bestämma hur viruspartiklarna mognar i cellen.
Fungerar för alla virus
Metoden fungerar för alla virus. Den kan användas till att studera hur ett läkemedel påverkar viruset och också för att avgöra var i virusets utveckling som det är mest effektivt att sätta in ett läkemedel.
Rent praktiskt går metoden till så att man med elektronmikroskop med upp mot 100 000 gångers förstoring tar bilder av celler. Med hjälp av kraftfulla datorer räknar man sedan automatiskt ut antalet viruspartiklar i olika utvecklingsstadier.
– En av fördelarna är att metoden eliminerar risken för att en forskare ser det han vill se. Datorn räknar exakt och objektivt varje gång, vilket ger repeterbarhet och jämförbara resultat.
Mohammed Homman har tagit hjälp av specialister på bildanalys vid SLU i Uppsala och Institutionen för matematik vid KTH för att utveckla algoritmer.
– Jag har haft idéer och förslag på hur metodiken ska se ut. Detta har sedan konkretiserats genom tvärvetenskapligt samarbete.
Ska anställa personal
Sin företagarkarriär började han i mars 2005 med en enskild firma och redan i april startade han ett aktiebolag, Intelligent Virus Imaging AB. Hittills har det huvudsakligen drivits på kvällstid och på helger samt via telefon och e-post. Nu står företaget inför att för första gången anställa personal, fyra till sex personer.
– Finansieringen är en av de svåraste bitarna när man startar ett företag.
– Samarbetspartners kommer att betala halva lönen för de anställda, jag halva, säger Mohammed Homman.
De andra delägarna jobbar oavlönade tills företagets ekonomi är så stabil att de kan lämna sina fasta tjänster.
– Och så har ett antal studenter hjälpt till med ekonomisk marknadsanalys och affärsplan. Nu hyr vi in personal via Academic Work.
Pengarna har kommit från Almi, Vinnova och ett flertal stipendier, till exempel Stockholm stads uppfinnarstipendium, men också från kunder.
Egna lokaler vid Karolinska
Snart ska företaget flytta in i egna lokaler vid elektronmikroskopienheten på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Alldeles nyss blev företaget business partner med IBM, som ska utveckla de superdatorer som krävs för att utföra beräkningarna vid bildanalysen.
Företaget har också ett antal akademiska kunder och samarbetspartners som de erbjuder bildanalystjänster.
– Det är kända och duktiga forskare i USA, Japan och Singapore. Vi ansöker om forskningsanslag tillsammans med dem hos internationella organisationer som EU och NIH, National Institutes of Health i USA.
På gång är också att försöka få ett stort internationellt läkemedelföretag att bli business partner på samma sätt som IBM.
– Vi behöver bara en enda stor kund som säger ja. Då är vi ekonomiskt trygga och kan växa väldigt fort utan att tappa kvalitetsaspekterna.
Mohammed Homman har också hunnit ta ett patent på ett läkemedel (och två metodpatent som ligger till grund för Intelligent Virus Imaging AB).
Det kan tyckas att han glider fram genom livet på en framgångsvåg, men så har det inte alltid varit. Han jobbar hårt och har fått bakslag, speciellt i forskningen som dragit ut på tiden.
Mohammed Homman är kritisk till hur de internationella vetenskapliga tidskrifterna fungerar.
– Det har varit väldigt svårt att publicera mitt forskningsarbete – kanske för att det är tvärvetenskapligt. Jag visade till en början mycket av mina resultat i bilder, men tidskrifterna tyckte med all rätt att man inte kunde dra klara slutsatser från bilder. Därav kom det att vi utvecklade företagets metodik för att konkretisera data från bilder.
Dålig lön för mödan
Att Mohammed Homman är på väg att lämna akademin beror inte bara på möjligheterna hans företag öppnat.
– Att vara forskare på universitetet är inte så attraktivt eftersom det är så dåligt betalt för det enorma arbete och engagemang man lägger ned. En av mina sommarstudenter tjänade mer som lärare på komvux än jag skulle göra efter disputationen, det blev en väckarklocka för mig.
Han anser att det skett en massproduktion av doktorer i politiskt syfte.
– Man spelar på att forskningen ska kommersialiseras och ge tillväxt, men
de struntar i oss som jobbar här. Många som studerat färdigt är övertaliga, före-
tag kanske inte är beredda att ta emot så många nydisputerade. Man studerar i åtta år, och allt vad man får ut är studieskulder.
Men på längre sikt är framtidsutsikterna goda för forskarutbildade, speciellt i ett internationellt perspektiv.
– Man får vänta tio år till alla propparna gått i pension, nu finns det inte en chans att slå sig in i akademin.
Vill inte vänta
Men Mohammed Homman vill inte vänta i tio år.
– Anledningen till att jag inte vill fortsätta inom akademin är tjänstestrukturen, den ger ingen trygg situation över huvudtaget. Nästa steg efter disputation är återigen stipendier med allt vad det innebär för till exempel pension och huslån.
Tjänsterna är mest tillfälliga med rullande sexmånaders anställningar.
Han anser att det inte är attraktivt.
– Jag ser att kvalitén inom forskningen på sikt hotas inom akademin. Många riktigt bra, hårt arbetande, förmågor söker sig säkerligen bort från universiteten till industrin där de får bra betalt och trygga anställningsförhållanden.
Vad gör du om tio år?
– Då kanske jag har startat flera företag, men först ska det här ros i hamn. Om tio år hoppas jag att vi byggt upp en internationell organisation som har lika starkt varumärke som Ikea, Volvo eller Ericsson. Man måste sätta ribban högt, säger Mohammed Homman.
PER-OLOF ELIASSON
*Fotnot: Lindau-stipendiet se www.lindau-nobel.de
