Sören Sjölander är professor i innovationsteknik vid Chalmers och anser att det är viktigt att få in kunskaper om innovationer och entreprenörskap i forskarutbildningen. Nu har han fått 400 000 kronor ur Sten Gustafssons fond för morgondagens entreprenör för att utveckla doktorandkursen Innovation och entreprenörskap i akademiska miljöer som vänder sig till forskare vid olika forskarutbildningar inom naturvetenskap, teknik och medicin.
– På doktorandnivå finns, vad jag vet, ingen liknande utbildning i landet, säger han.
De utbildningar i entreprenörskap som finns bedrivs på grundnivå. Sören Sjölander har undersökt mönstret i Norden.
– De allra flesta entreprenörskolorna drivs inom ekonomisk fakultet. Det är helt tokigt. De borde i stället finnas vid, eller bedrivas i nära samarbete med, tekniska, naturvetenskapliga och medicinska fakulteter, där finns den intressantaste potentialen för kommersialisering och möjlighet att bygga företag. Det här är saker som till exempel alla blivande civilingenjörer borde lära sig.
Därför är den här kursen inriktad mot de här tre fakulteterna men Sören Sjölander ser även möjlighet att bygga företag vid andra fakulteter.
– Inom till exempel språkvetenskap finns det mycket som kan kommersialiseras.
Egen lärplattform
Denna termin ges en prototyp av kursen, med studenter från Chalmers och KTH samt universiteten i Göteborg och Stockholm.
– Syftet är inte i första hand att forskare ska bli företagare utan att de ska förstå vad som gör att tekniska forskningsresultat ska komma till användning och hur man kan påverka det. Tanken är att doktoranden ska ha sitt eget projekt som lärplattform och undersöka hur det kan tillämpas. Doktoranderna får lära sig hur man arbetar i kommersiella företag och hur man bygger upp företag. Fokus ligger på hur marknaden fungerar, affärsekonomi och hur man kommersialiserar forskningsresultat. Studenterna ska kunna förstå hur innovationer sprids, hindren för spridningen och hur man kan få innovationer att spridas fortare. De ska lära sig analysera ekonomisk nytta, förstå konkurrensen, immateriella rättigheter, projektledningsarbete och hur man gör marknadsanalyser.
Den nuvarande prototypkursen är på tio poäng men kursen ska vara skalbar och kunna ges i olika omfattning, tre, fem, tio poäng, och kunna anpassas till olika utbildningslinjer och flyttas till andra lärosäten.
Sören Sjölander påpekar att det är viktigt att doktoranderna får tillgodoräkna sig kursen, tio poäng är ju en halv termin.
– Många forskarhandledare och examinatorer tycker nog att det här inte är viktigt, säger han och argumenterar för kursen. Det är en legitim vilja att det man gör ska komma att användas av andra människor.
Han poängterar att man ska vara medveten om att det inte är att sänka nivån på forskningen att ta fram applikationer.
– Min uppfattning är att de som gör det blir väl så bra forskare som de som inte funderar på tillämpningar och att forskare kan bli mycket mera produktiva i forskningsprocessen av den här utbildningen. Till exempel är det fler som tagit fram applikationer bland nobelpristagare än bland icke-nobelpristagare.
Fler blir företagare
Om man vill kan man lägga ideologiska aspekter på frågan.
– Universitetens verksamhet bekostas av staten och skatterna. Kan vi göra något som kommer samhället tillgodo ska vi göra det. Det kan ske på olika sätt, publicering av resultat, producera utbildning, forskarutbildning, skriva böcker, ta patent och starta företag.
Att det startas företag med utgångspunkt i akademisk forskning är inget nytt, men Sören Sjölanders bedömning är att betydligt fler akademiker ger sig in i företagande idag än för 10, 20, 30 år sedan.
Det beror dels på att möjligheten uppmärksammas mer i samhällsdebatten och dels att det finns mer riskkapital idag.
– Se bara på bioteknikindustrin och på it-bolagen, säger han.
Han märker också på nära håll att akademiker är intresserade av företagande.
– Jag har många professorskollegor som har företag vid sidan om, inte för att bli miljonärer, utan för att de vill se sina idéer komma till användning och delta i det arbetet.
Många intresserade
Hans erfarenhet är att det är många doktorander som intresserar sig för tillämpningar av det de forskar om.
– Jag gissar att fler disputerade idag startar företag än för ett eller två decennier sedan. Frukten av det kommer vi att se om kanske 15–20 år då de företag som startas nu vuxit sig starka.
PER-OLOF ELIASSON
