Satsningarna på matematik har nu börjat ta form

Regeringen satsar 30 miljoner kronor under tre år på att förbättra högskolenybörjares matematikkunskaper. Detta är ett led i en större satsning för att höja kunskaperna i matematik.

Övergången från gymnasium till högskola och högskolelärarnas arbetssituation och undervisning av nybörjarstudenter i matematik har högsta prioritet bland det prioriterade, säger Bengt Johansson.
Han är universitetslektor och föreståndare för NCM, Nationellt centrum för Matematikutbildning, som är placerat vid Göteborgs universitet. NCM:s uppgift är att stödja utvecklingen av matematikutbildning i hela skolsystemet.
Utbildningsdepartement har anslagit tio miljoner per år i tre år för att motverka problemet med varierande förkunskaper i matematik hos gymnasieeleverna vid övergången till högskolan. Nio miljoner fördelas på 29 högskolor och universitet i förhållande till antalet nybörjarstudenter i matematik. En projektgrupp har nyligen bildats vid Göteborgs universitet med medverkan från bland annat KTH och Umeå universitet.
En miljon årligen anslås till Göteborgs universitet och NCM. Det uppdraget kan spaltas upp i fyra delar berättar Anette Jahnke som håller i NCM:s del av den här satsningen.

Samordna satsningen på matematik inom den högre utbildningen.
– Vad det uppdraget innebär rent konkret är ännu inte riktigt klart, säger Anette Jahnke som är forskarutbildad gymnasielärare i matematik och var ledamot av Matematikdelegationen.
Utveckla en repetitionskurs i matematik som ska vara tillgänglig på nätet
för alla gymnasieelever som ska börja på högskolan
.
– Kursen ska finnas redan i sommar, därför har detta arbete högsta prioritet, säger Anette Jahnke.
Det är kort framförhållning men projektgruppen behöver inte starta från noll, det gäller att bygga vidare på de kurser som redan finns.
Anordna regelbundna nationella möten mellan gymnasie- och högskolelärare i matematik.
Stimulera till lokala möten mellan högskolan och omkringliggande gymnasieskolor.

Från förskolan och uppåt
Nybörjarstudenternas problem med matematiken grundläggs tidigt. Därför har Myndigheten för skolutveckling fått uppdrag av regeringen att utveckla matematikundervisningen på alla stadier i skolan, från förskolan och uppåt. Huvudfokus ska vara att utveckla kompetensen hos redan verksamma lärare. Bland annat är målsättningen att det redan i år ska finnas minst en matematikutvecklare i varje kommun.
En del av arbetet med att främja matematikkunskaperna är kopplat till en mångfaldssatsning med bland annat matematikundervisning på ett antal invandrarspråk. Vidare har myndigheten i uppdrag att utveckla ett samarbete mellan gymnasieskolor och de tekniska högskolorna samt mellan skola och näringsliv.
Också den nya Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning har beslutat om utvecklingsinsatser i matematik.
De nämnda myndigheterna, projektgruppen vid Göteborgs universitet och NCM kommer att ha regelbundna träffar för att samordna de olika insatserna.
NCM har en nyckelroll och är involverat i de flesta av de satsningar som regeringen gör på matematik.

Vända trenden
Bakgrunden till de insatser som nu görs är främst de omfattande förslag och rekommendationer som Matematikdelegationen presenterade i sin utredning Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens, SOU 2004:97.
– Matematikdelegationens slutsatser bygger i sin tur på nationella och internationella undersökningar, säger Bengt Johansson som var sekreterare och ledamot i delegationen.
Han pekar bland annat på undersökningen Trends in International Mathematics and Science Study, TIMSS, som 2003 visade att matematikkunskaperna hos svenska åttondeklassare sjunkit mer än i andra jämförbara länder.
– Vi måste vända den trenden, säger han.
TIMSS 2003 är bara en i raden av undersökningar som visar på dåliga mattekunskaper och att resultaten försämrats under de senaste tio åren.
Bengt Johansson hänvisar också till flera studier av övergångsproblematiken och till den utvärdering som Högskoleverket nyligen presenterade om genomströmningen vid tekniska högskolor; endast en femtedel av studenterna blir färdiga med studierna på utsatt tid, 4,5 år.
Högskoleverket skriver att en orsak är att en del studenter har försämrade förkunskaper från gymnasiet i ämnena matematik, fysik, kemi och språk.
– Varför det ser ut som det gör med matematikkunskaperna har många skäl, säger Bengt Johansson.
Läser man Matematikdelegationens utredning verkar den grundläggande orsaken vara dåligt fungerande matematikundervisning i skolan.
De två senaste decennierna är kantade av inte fullföljda satsningar på fortbildning av lärare och framtagning av stimulerande undervisningsmaterial som inte blivit av.
Och skolsystemet verkar ännu inte ha hämtat sig från införandet av nya läroplaner i mitten av 1990-talet.
”Några centrala satsningar för att implementera matematiken med tillhörande uppföljning och utvärderingssystem enligt nya läroplaner i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan gjordes inte. Alarmerande studieresultat i matematik i samband med nämnda omfattande förändringar uppmärksammades i slutet av 1990-talet. Stora belopp satsades under samma period på olika projekt inom IT och naturvetenskap, men inte mycket på matematik.”, skriver Matematikdelegationen.
Delegationen menar att det både finns omfattande kunskaper om hur unga lär sig matematik och beprövade och goda exempel på undervisningsstrategier. Problemet är att kunskapen inte nått klassrummen, lärarna och eleverna.

Matematisk kulturklyfta
Till det kan fogas ytterligare en anledning till många nyblivna studenters
svårigheter med matematiken. Ett projekt vid KTH och Lärarhögskolan i Stockholm har undersökt glappet mellan gymnasiets och högskolans matematikkurser. Rapporten spårar en matematisk kulturklyfta:
”Skillnaden i synen på vad som konstituerar matematisk kunskap är stor. Hantverkskunnande i form av räknefärdighet och formelkunskap utgör i högskolans perspektiv en omistlig del av matematiskt förmåga och förståelse, medan de nationella proven (i gymnasiet) närmast tycks betrakta beräkningar och formler som onödiga svårigheter att undvika på vägen mot förståelse.”
Matematikdelegationen föreslog omfattande insatser, totalt 2,5 miljarder kronor under fem år, för att bryta den negativa spiralen för ämnet matematik. Storleken på de nuvarande insatserna är långt ifrån delegationens förslag.
– Men en treårig satsning är lite mer än bara en brandkårsutryckning, fastän det hade varit bättre om den varit längre, gärna femårig. Det finns många goda initiativ på högskolor och universitet och det är bra att man nu ger pengar för att stödja och sprida bra utvecklingsarbete och kontakten mellan olika universitetsinstitutioner och mellan högskola och gymnasium, säger Bengt Johansson.
Han är hoppfull inför framtiden.
– Inte minst efter vad skolminister Baylan på Matematikbiennalen i Malmö nyligen sa, att de här satsningarna är ett första steg, men att det krävs ytterligare insatser, så hoppas jag att detta är startskottet för mer omfattande satsningar.

PER-OLOF ELIASSON

Fotnot: NCM informerar löpande om de pågående och planerade insatserna på sin hemsida http://ncm.gu.se


Kategorier: Arkiv