Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

1 maj, 2006
Universitetsläraren

I Högskoleverkets utvärdering av ämnet engelska vid svenska universitet och högskolor kan man, vilket poängteras i Aijmers, Granaths och Minughs debattartikel i Universitetsläraren 20/2005, läsa att svenska elevers bristande kunskaper i att förstå skriven engelska och att själva kunna producera en längre sammanhängande text på engelska skapar problem när de kommer till universitetet. Vikten av goda kunskaper i språk och framför allt i svenska och engelska har uppmärksammats i regeringens nya språkproposition, men inga indikationer på hur engelskans roll ska stärkas inom akademin, och i synnerhet inom lärarutbildningen som utgör navet för all annan utbildning, har kommit från regeringen. För att möta språkpropositionens förslag vad gäller engelskans ställning inom akademin liksom dess önskemål om ökad internationalisering, bör regeringen skärpa kraven i lärarutbildningen. Om svenska forskare i allt högre grad ska författa avhandlingar på engelska måste undervisningen i engelska få högre prioritet och status i våra universitetsutbildningar.

ELEVERS OTILLRÄCKLIGA KUNSKAPER i språk hänger givetvis samman med att de inte har fått en adekvat undervisning i engelska och svenska i skolan. Trots att den svenska skolan kräver att ungdomar ska ha godkända betyg i matematik, svenska och engelska för att ha möjlighet att välja sin gymnasieutbildning, finns det idag inga specifika krav på utbildning i engelska för lärare som undervisar elever i de tidigare åren. Engelska är ett kärnämne som ställer krav på elevers kunskaper i skolan, men inga signaler från utbildningsdepartementet pekar på att universitetet ska ställa likadana krav på dem som ämnar undervisa de yngre eleverna. I dag är det teoretiskt möjligt att elever fram till och med årskurs sex undervisas i engelska av lärare som inte har en enda universitetspoäng i engelska. Studenternas möjligheter att i så hög grad som möjligt kunna välja ur universitetets kursutbud måste ställas i proportion till elevernas rätt till kvalificerade lärare i skolans kärnämnen. I regeringspropositionen är det emellertid studenternas valfrihet som väger tyngst. Generellt sett har kraven på lärares utbildning i engelska sänkts under de senaste tio åren. För inte så länge sedan krävdes 80 p i engelska för undervisning på gymnasienivå. Idag räcker det med 60 p för att undervisa gymnasielever.

ATT KUNSKAPER I LÄSNING, skrivning och räkning är grunden för all annan inlärning har dock uppmärksammats av Utbildnings- och kulturdepartementet. Från och med ht 2005 ska alla studenter som ämnar ta lärarexamen med inriktning mot undervisning mot tidigare år, oavsett ämnesinriktning, ha fördjupade kunskaper i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning. Detta innebär att de flesta lärosäten i Sverige har infört obligatoriska kurser på vardera 10 p i läs- och skrivinlärning och matematikinlärning för alla studenter vars mål är att ta ut en examen för undervisning i skolans tidigare år. Beslutet är ett steg i rätt riktning och välkomnas av undertecknade, men det är tveksamt om fördjupade kunskaper i ett ämne som ligger till grund för all annan inlärning kan uppnås inom ramen för 10 p. I detta sammanhang bör poängteras att det fortfarande inte finns några krav på vare sig grundläggande eller fördjupade kunskaper i engelska för lärare som ska undervisa elever i de tidigare åren, trots att det är ett av skolans kärnämnen och trots att regeringen i sin språkproposition poängterar att engelskans roll måste stärkas i den högre utbildningen.

SVENSKAR HAR LÄNGE invaggats i tron att de kan engelska. Färska undersökningar visar dock att så inte alltid är fallet. Vi dubbar inte våra filmer, och de flesta ungdomar kommunicerar bättre på engelska än majoriteten av ungdomar i andra europeiska länder. Svenska och engelska är dessutom närbesläktade språk vilket gör att vi redan där har ett försprång i internationell jämförelse. Sanningen är emellertid att även om svenska ungdomar fortfarande kan kommunicera bra på engelska i informella sammanhang, så har deras läsförmåga och språkliga korrekthet på högre nivå försämrats avsevärt under de senaste tio åren, vilket lyfts fram i debattartikeln ”Engelska kan väl alla?” i Universitetsläraren 20/2005. Regeringens nya språkproposition är lovvärd, men för att målen inte ska stanna vid goda intentioner måste regeringen även ställa krav på hur våra studenter ska bli bättre i engelska. Detta gäller i synnerhet lärarstudenter som ska undervisa framtidens studenter i språk. Om inte specifika krav ställs på innehållet i lärarutbildningen kommer inte framtida lärare och därmed generationer av studenter heller att bli bättre i språk. Det behövs politiska beslut och resurser för att stärka engelskan, den kommer inte av sig själv.

CATHRINE NORBERG
lektor i engelska
MARIE NORDLUND
doktorand i engelska
Luleå tekniska universitet

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023