Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Danska lärare vill ha kvar gruppexamina

Omfattande protester har brutit ut bland danska universitetslärare och studenter sedan det blivit klart att regeringen vill avskaffa grupptentamina och ersätta dem med individuella prov. – Ett verkligt bakslag för en progressiv undervisningsform, säjer Lone Krogh, chef för Pedagogiskt utvecklingscenter vid Ålborgs universitet.

1 maj, 2006
Universitetsläraren

Att tentera studenter i grupp har varit en utbredd och omtyckt examinationsform på danska universitet i över 30 år. I november förra året aviserade undervisningsminister Bertel Haarder och vetenskapsminister Helge Sander dock att alla former för grupptentamina på danska universitet och skolor kommer att avskaffas senast år 2007. Skälet som angavs var att den enskilde studenten ska ha rätt att gå upp i en individuell tentamen och få en individuell bedömning av sin prestation.
Grupptentamen är en evalueringsform som började tas i bruk på danska universitet på 70-talet, i samband med att man införde projektarbete. Idag är särskilt Roskilde universitetscenter, Ålborg universitet och Handelshögskolan i Köpenhamn kända för deras grupparbeten och grupptentamina, men examinationsformen används på universitet och skolor över hela landet.
Protesterna mot de båda ministrarnas utspel har inte låtit vänta på sig. Universitetslärare, studenter, oppositionspolitiker och företrädare för näringslivet har opponerat sig högljutt mot planerna, och på kort tid har studentorganisationerna vid universiteten i Ålborg och Roskilde samlat över 30 000 namnunderskrifter i protest mot avskaffandet av grupptentamina.
– Vi vet av erfarenhet att studenterna lär sig mer när de arbetar i grupp, både på bredden och på djupet, och därför är det mycket oroväckande om examinationsformen försvinner, säjer Lone Krogh, universitetslärare och chef för Pedagogiskt utvecklingscenter, som är ett resurscenter för undervisare och studenter vid Ålborgs universitet.
Lone Krogh har arbetat med grupptentamina under en lång rad år, både som universitetslärare, examinator och utbildningskonsulent, och anser att den speciella läroprocess som ligger i projektarbetsformen kommer att undermineras om studenterna enbart ska avlägga individuella prov i framtiden.
– Det finns dokumenterat att studenterna inrättar sin studieform och sitt beteende efter examensformen. Om de tenterar individuellt kommer det att bli mycket svårt att motivera dem till att arbeta i grupp, eftersom de kommer att tro att det inte lönar sig, säjer Lone Krogh.

Integrerad del
Grupptentamina är inte den enda examinationsformen som används på danska universitet; individuella skriftliga prov är också vanligt förekommande. Ålborgs universitet och Roskilde universitetscenter drabbas dock särskilt hårt om regeringens planer genomförs, hävdar Lone Krogh, eftersom grupptentamina är en mycket integrerad del av de båda universitetens undervisning.
– Utöver den kunskapsmässiga kompetensen utvecklar projektarbetsformen också studenternas personliga och intellektuella kompetenser på en hög analytisk nivå och det är något som efterfrågas av arbetslivet idag. Det är således en mycket progressiv arbetsform som försvinner om grupptentamina avskaffas.
– Samtidigt är det en arbetsprocess som kräver mycket av de studerande. Det räcker inte att bara proppa i sig en mängd kunskaper, man måste kunna samarbeta, underordna sig gruppens beslut och ständigt diskutera allt man gör också. Men det är den processen som gör att studenterna lär sig mer, och att slutprodukten blir bättre, säjer Lone Krogh.
En av kritikpunkterna mot grupptentamina som förts fram i debatten är att de gör det möjligt för vissa gruppdeltagare att bli så kallade free riders, det vill säja fripassagerare, som utan att examinatorn upptäcker det avhåller sig från att bidra till det gemensamma projektet på jämbördig fot med de andra. Det är ett problem som inte helt kan undvikas, men som studenterna för det mesta löser själva, menar Lone Krogh.
– På så här hög nivå har de oftast för länge sedan tröttnat på folk som inte gör rätt för sig i gruppen. Resultatet blir vanligtvis att fripassageraren blir ombedd att lämna gruppen och arbeta individuellt i stället.

Kan inte gömma sig
Lone Krogh får medhåll av universitetsstudenternas fackliga organisation Danske Studerendes Fællesråd. I ett gemensamt protestuttalande skriver rådet: ”Vi vill (…) gärna göra det helt klart att vi på intet vis upplever att det finns studenter som kan gömma sig i grupperna och klara sig igenom examina utan att ha uppnått den kunskapsmässiga nivå som krävs. Vi upplever att det är hård konkurrens bland studenterna och att det därför inte finns någon student som vill göra andras arbete.”
Karina Søborg, utbildningspolitisk ordförande för studentorganisationen Studentersamfundet vid Ålborgs universitet, tycker att fokus bör riktas mot de svagheter som grupptentamensformen eventuellt har, utan att man tar till ett så drastiskt steg som att avskaffa den totalt.
– Det är examinatorns och censorns uppgift att genom sina frågor avslöja om någon i gruppen inte drar sitt strå till stacken, men min erfarenhet är att grupptentamina fungerar mycket bra. Det är en väldigt krävande examinationsform, som verkligen fordrar att man kan sitt ämne och hela tiden är aktiv under de diskussioner som förs, säjer hon.
Både universitetslärare och studenter har i sina protester mot regeringens planer framhävt risken för att projektarbetsformen också försvinner om grupptentamina avskaffas. Det är dock inte avsikten med förändringen, har vetenskapsminister Helge Sander preciserat. Universitetens rätt att använda sig av grupp- och projektarbete kommer att förbli oinskränkt, men däremot ska varje form för muntlig examen i framtiden försiggå individuellt.

MALIN BRING

Grupptentamina
En grupptentamen i Danmark innebär att en liten grupp studenter, vanligtvis under flera månaders tid, tillsammans framställer ett projektarbete. Avslutningsvis presenteras projektet för en examinator, som varit gruppens handledare under projektarbetets gång, samt en utifrån kommande censor. Examinatorn och censorn opponerar på och bedömer projektet, och ska dessutom se till att varje enskild student får möjlighet att demonstrera sitt kunnande och sina insikter i ämnet. Därefter sätts antingen individuella eller gruppbetyg.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv