Den politiska processen kring högskolepropositionen Ny värld – ny högskola har varit ovanligt turbulent. Regeringens förslag fick bakläxa på ett antal punkter i riksdagen. Socialdemokraterna hade dels tvingats ändra sig på fyra punkter och dels hade Miljöpartiet och den borgerliga alliansen gått samman i fem reservationer som gick igenom i riksdagen.
I grundfrågan om att anpassa den högre utbildningen till Bolognaprocessen och införa en ny examensstruktur verkar det finnas politisk enighet. Den frågan berördes knappt under riksdagsdebatten och regeringens förslag röstades igenom.
– Vi socialdemokrater ser denna proposition med stark internationalisering och breddad rekrytering som ett viktigt steg i att ge fler de kunskaper de behöver för att stå sig väl i globaliseringens förändringstryck, sa utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky.
I enlighet med Bolognamodellen ska examensstrukturen bli tre års grundnivå, två års avancerad nivå och fyra års forskarstudier.
Normalt ska det vara totalt åtta studieår till doktorsexamen. Magisterexamen behålls också.
Oenigt om övergång
Om hur övergången till forskarstudierna ska gå till rådde oenighet. Enligt rege-ringens förslag i propositionen borde doktorander kunna tillgodoräkna sig det sista året på masterutbildningen när de börjar på forskarutbildningen.
De borgerliga och miljöpartiet vände sig mot detta med motiveringen att risken är att lärosätena kommer att kräva masterexamen för att komma in på forskarutbildningen. Studenterna skulle då i praktiken själva via studielån finansiera första årets forskarstudier.
– Vi vill undvika att kostnader för ett år av doktorandutbildningen flyttas över till studenterna och att forskarutbildningen förkortas med ett år. En student som bestämmer sig för att satsa på forskarutbildning bör normalt antas efter ett års studier på den avancerade nivån, sa Peter Danielsson (m).
Men det andra året på avancerad nivå ska inte vara en återvändsgränd utan de borgerliga och Miljöpartiet ansåg att den som avslutat sina studier med en masterexamen ska kunna tillgodoräkna sig de masterkurser som är relevanta för forskarutbildningen. Men huvudspåret ska vara att man går direkt från magisterutbildning till forskarutbildning.
Nedröstat förslag
Regeringens förslag om fördjupning på de olika nivåerna blev nedröstat. Rege-ringen ville ta bort kraven på fördjupning om 60 poäng i kandidatexamen och 80 poäng i magisterexamen med motiveringen att lärosätena själva bör kunna besluta om lämpliga krav på fördjupning.
– Därigenom underlättar vi för de enskilda lärosätena att på ett flexibelt sätt bygga upp utbildningar som motsvarar aktuella behov och krav, ansåg Majlene Westerlund Panke (s).
Miljöpartiet och de borgerliga partierna ville däremot behålla dagens regler:
– Vi menar att det vore förödande om vi fick examina som inte garanterat stod för fördjupad kunskap, sade Peter Danielsson (m).
Kursplaner omarbetas
Miljöpartiet och den borgerliga alliansen röstade också igenom några förändringar i tillträdeskraven till högre utbildning jämfört med regeringens proposition. Argumentet är att det ska löna sig för gymnasieelever att läsa fördjupningskurser som är relevanta för den utbildning de vill läsa på högskolan. De fem partierna anser att så kallade områdesbehörigheter är en lämplig utgångspunkt för regler om särskild behörighet. Exakt hur de nya särskilda behörighetskraven ska utformas går inte att säga ännu eftersom gymnasieskolans kursplaner och betygskriterier omarbetas just nu.
Man vill också att meritämnen ska införas. Det innebär att mer avancerade gymnasiekurser och ämnen ska kunna ge extra meritpoäng om de är relevanta för den sökta utbildningen.
– Är det inte rimligt att en gymnasieelev som ska läsa till sjuksköterska ska kunna lite mer matematik och naturkunskap än vad den grundläggande behörigheten anger eller att en ekonom ska kunna mer samhällskunskap? frågade Peter Danielsson (m) retoriskt.
– Det är rimligt att betyg i ämnen som är relevanta för den utbildning man har sökt väger tyngre än de som inte har någon relevans, tillade Mikaela Valtersson (mp).
En fråga om frihet
Leif Pagrotsky såg det här som en fråga om frihet för lärosätena.
– Det handlar om borgerliga förslag om ökad politisk styrning av vilka förkunskaper nybörjarstudenter ska ha och om reglerna för hur universitet och högskolor får dela ut examina. På dessa områden vill regeringen öka lärosätenas frihet. Varje universitet och högskola bör inom en given ram kunna besluta om vilka förkunskapskrav som ska gälla till sådana utbildningar som de själva styr över, sa han.
Nya högskoleprov
De borgerliga partierna och Miljöpartiet röstade också igenom att Högskoleverket ska utveckla nya högskoleprov för olika utbildningsområden. Proven ska vara ett komplement till det allmänna högskoleprovet och syftet är att anpassa proven till olika utbildningars skilda krav på förkunskaper.
Socialdemokraterna hade ändrat sig på en rad punkter sedan regeringens proposition. Tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillbakavisade socialdemokraterna propositionens förslag att slopa urvalsgruppen för sökande med resultat på högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. Bakvänt nog stödde de borgerliga däremot i en reservation regeringens förslag.
– Under arbetet med betänkandet har också samarbetspartierna enats om att inte avskaffa möjligheten att få tillgodoräkna sig 0,2 poäng för arbetslivserfarenhet i samband med högskoleprovet. Det är viktigt att det finns många olika vägar in i högskolan så att vi inte gör det svårare för vuxna att studera på högskolan, sa Britt-Marie Danestig (v).
Fem års studier
Socialdemokraterna och de två stödpartierna vill också utreda hur man ska lösa frågan med hur de många olika examina inom den nya lärarutbildningen ska anpassas till Bolognaprocessen. Leif Pagrotsky har redan tidigare flaggat för att lärare kan få masterexamen.
Samtliga partier anser att civilingenjörs- och arkitektutbildningarna ska förlängas med en termin till att omfatta totalt fem års studier.
Britt-Marie Danestig (v) påpekade i debatten att en utbildning hade blivit bortglömd vid anpassningen till Bolognamodellen.
– Jag vill lyfta fram utbildningen till sjukhusfysiker och argumentera för en förändring av den. Enligt min mening bör regeringen och riksdagen snarast förlänga sjukhusfysikerutbildningen till 200 poäng, i likhet med vad som nu görs med civilingenjörs- och arkitektutbildningarna, sa hon.
Behålla konkurrenskraft
Samtliga partier röstade också för att inrätta en civilekonomexamen om 160 poäng som yrkesexamen. (Men handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg har i ett gemensamt pressmeddelande uppmanat riksdagen att inte fatta det här beslutet. Anledningen är att en fyraårig utbildning inte ansluter till Bolognaprocessen. De protesterande högskolorna meddelar att de kommer att fortsätta utvecklingen efter Bolognamodellen för att behålla utbildningarnas internationella konkurrenskraft.)
PER-OLOF ELIASSON
Fotnot:
Sammanfattning av propositionen Ny värld – ny högskola med SULF:s kommentarer på www.sulf.se (remissvar och skrivelser 2005).
