INGEN ÄNDRING I HOVRÄTTEN
Hovrätten gick på samma linje som tingsrätten och fastställde domarna för tjänstefel mot rektor Gunnar Svedberg och professor Christopher Gillberg vid Göteborgs universitet när domen blev offentlig den 8 februari.
Tingsrätten dömde i juni professor Gillberg för tjänstefel till villkorlig dom och dagsböter för vägran att lämna ut sitt forskningsmaterial, medan Svedberg fälldes för tjänstefel till dagsböter för att han inte förmått Gillberg att lämna ut sitt forskningsmaterial.
Universitetsstyrelsens ordförande Arne Wittlöv friades i tingsrätten och nu också i hovrätten.
6000 TOG DOKTORSEXAMEN 2004
Sammanlagt omkring 6000 personer i de nordiska länderna tog doktorsexamen år 2004. Lägger man till de baltiska länderna var antalet cirka 6600. Av det totala antalet var 40 procent svenskar.
Det framgår av statistik från databasen Norbal, med uppgifter om forskarutbildningen i den nordisk-baltiska regionen.
Sedan 1990 har antalet doktorsexamina mer än fördubblats i dessa länder. Inte minst har andelen kvinnor ökat – från 28 procent 1990 till 43 år 2003.
När det gäller antalet doktorsexamina per tusen invånare ligger Sverige främst, följt av Finland, Danmark och Norge. Av de baltiska länderna examinerar Estland flest doktorer per invånare.
Högskoleverketsinternationella nyhetsbrev
FACKLIG ENIGHET OM ARBETE FÖR JÄMSTÄLLDHET I EU
Nu har arbetsmarknadens parter i Sverige en gemensam uppfattning om arbete för jämställdhet i EU.
Det handlar om en översättning av ett ramprogram för jämställdhet som tidigare antagits av parterna på EU-nivå, enligt ett pressmeddelande från SACO. Programmet har fyra prioriterade frågor:
• Uppmärksamma könsroller
• Främja kvinnor till samt stödja kvinnor i beslutsfattande ställning
• Skapa balans mellan arbetsliv och privatliv
• Hantera löneskillnader mellan kvinnor och män.
Ramprogrammet har under 2005 antagits av de europeiska arbetsmarknadsparterna UNICE/UEAPME, CEEP och ETUC. Det har översatts gemensamt av SACO, LO, TCO, Svenskt Näringsliv och den Nationella sektionen av CEEP i Sverige (det är Sveriges kommuner och landsting, Arbetsgivarverket, KFS, Fastigo och Arbetsgivarförbundet Pacta).
Enligt ramprogrammet ska medlemsorganisationerna varje år skriva en rapport om vad som gjorts inom de prioriterade områdena. Efter fyra årsrapporter ska arbetsmarknadsparterna på EU-nivå göra en utvärdering.
