Ledare

Som det har framgått av bland annat pressmeddelande från riksdagens utbildningsutskott har moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet i utskottet kommit överens om att på ett antal viktiga punkter tillsammans gå emot de förslag som regeringen framlade i högskolepropositionen Ny värld – ny högskola.
Flera av dessa förändringar är från SULF:s perspektiv bra; mera härom nedan. Intressant är att riksdagen plötsligt kommit att spela en avgörande roll i utformningen av utbildningspolitiken. Annars har det nästan blivit regel att regering och samverkande partier i förväg gör upp om de förslag som framlägges till riksdagen. Riksdagen har blivit transportkompani. Strängt taget hade regeringen kunnat avstå från att ta upp till exempel examensordningsfrågor i riksdagen. Frågorna om examensordning regleras nämligen av regeringen i högskoleförordningen.

ETT POSITIVT RESULTAT av processen i utbildningsutskottet är beskedet att forskarutbildningen ska förbli fyraårig också i realiteten. En övergång till en treårig utbildning skulle ha ökat de blivande doktorernas studieskulder. Ett år med doktorandlön hade ju måst ersättas av ett studiemedelsår. SULF har bland annat varnat för att lärosätena för att slippa finansiera ett års studiestöd till doktoranderna skulle införa krav på avlagd masterexamen för tillträde till forskarutbildningen. Därmed skulle det sista året i masterutbildningen bli ett år för skuggdoktorander. Och med en sådan ordning skulle masterutbildningen bli forskningsförberedande i stället för yrkesförberedande. Dessutom finns en rad vittnesbörd om att den fyraåriga doktorsutbildningen har stor vikt för den totala svenska forskningens kvalitet.
Likaså är det bra att gymnasiekurser och gymnasieämnen som är särskilt relevanta för en viss högskoleutbildning ska kunna ge extra meritpoäng. Naturvetenskapliga ämnen har nämnts, och samma synsätt borde tillämpas för kurser i de moderna språken. Gymnasieeleverna behöver tydliga signaler inför sina val av gymnasiekurser. Och goda ämneskunskaper höjer ju kvaliteten i högskolan, så detta är en angelägen reform.

SULF HAR I SAMBAND med de senaste årens Bolognaarbete upprepade gånger framhållit vikten av att akademiska examina verkligen innebär fördjupning. Detta får dock inte, vilket vi också har understrukit, förhindra att vissa kurser på lägre nivå kan ingå i en examen på en högre nivå. Viktigt är dock att kravet på fördjupning i ett huvudämne anges i examensbeskrivningarna. Att utskottsmajoriteten delar den uppfattningen är därför glädjande.
Förlängningen av arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna till fem år är också angelägen för att svenska examina ska fortsätta att vara internationellt konkurrenskraftiga. Kollegerna i Civilekonomförbundet lyckades efter år av ihärdigt arbete få politisk majoritet i riksdagen för att ekonomutbildningen ska avslutas med en ny yrkesexamen, civilekonomexamen. Denna framgång rörde om så pass i det politiska livet att vår utbildnings- och kulturminister beslöt att gilla läget för att själv få bjuda in till vernissagen för det nya konstverket! Sådana effekter kan dagens parlamentariska läge få.

FRÅGAN ÄR EMELLERTID vad som kommer att bli resultatet av den hastiga samlingen kring civilekonomexamen. Såväl studentorganisationerna som studierektorerna från de sex största universitetens ekonomutbildningar har framfört starka invändningar mot införandet av en ny yrkesexamen. En yrkesexamen kommer att reducera den flexibilitet som är så viktig, anser de. Egendomligast av allt är att Handelshögskolan i Stockholm, enligt ett ihärdigt rykte, är på väg att överge civilekonomexamen! I stället sägs man vara på väg att införa bachelor- och mastersexamen, allt enligt kända internationella förebilder för ekonomer.
Så sant som det är sagt: utvecklingen går fram och tillbaka. Men det har varit roligt att se riksdagen spela en roll i utbildningspolitiken igen.

GÖRAN BLOMQVIST
Förbundsdirektör i SULF


Kategorier: Arkiv