I och med avregleringen och marknadsutsättningen av den högre utbildningen finns ett behov av redovisningssystem som hjälper studenter, anslagsgivare och andra att välja mellan lärosätena, säger Sverker Lindblad som är professor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Tillsammans med Mats Cavallin, biträdande överbibliotekarie vid universitetsbiblioteket i Göteborg, har han granskat rankingsystemen i rapporten Världsmästerskap i vetenskap?
Mats Cavallin och Sverker Lindblad är mycket kritiska till hur rankinglistorna fungerar.
– Ett problem är att det är så lätt för personer innanför och utanför akademin att med bristfälliga kunskaper om rankinglistorna dra slutsatser som att ett lärosäte är bäst i världen eller att ett vetenskapsområde är undermåligt, säger Mats Cavallin.
Han och Sverker Lindblad har studerat de två ledande internationella rankinglistorna, den så kallade Shanghai-listan och Times Higher Education Supplements, THES, rankinglista. Gemensamt för de två listorna är att de till stor del grundar sig på uppgifter från multinationella företag. Shanghai-listan bygger till 60 procent och THES till 20 procent på Thomsonkoncernens ISI Web of Science citatindex. THES lista bygger till 80 procent på undersökningar av företaget QS om bland annat lärosätenas rykte inom akademin och bland internationella arbetsgivare.
USA dominerar
Rankingen visar en mycket stor dominans av universitet i USA och viss mån Storbritannien och andra engelskspråkiga länder. Universitet från länder med andra världsspråk som tyska, franska, spanska är förvånansvärt lite representerade i listorna. Sverige placerar sig högt beroende på att svenska är ett så litet språk att många forskare publicerar sig på engelska.Rangordningen är relativt stabil när det gäller de högst rankade universiteten, medan instabiliteten mellan olika år är påtaglig när det gäller lägre rankade lärosäten.Mats Cavallin och Sverker Lindblad har studerat hur Göteborgs universitet har rankats. THES lista ger exempelvis GU en mycket hög poäng för ”citation impact” (citatfrekvens i förhållande till antalet anställda). GU hamnar här i klass med de bästa i världen som Berkeley och Princeton University.
I gengäld får GU mycket låga poäng för undervisningens kvalitet (beräknad på förhållandet mellan antalet studenter och antalet lärare).
– Resultatet beror nog på en ren felräkning, man har troligen använt en felaktig uppgift för antalet anställda. Det här visar hur skör rankingen är, säger Sverker Lindblad.
Ytterligare en felkälla är att ISI:s databaser inte har standardiserade namnformer på personer eller institutioner. Det gör att det inte utan omfattanden bearbetningar går att få pålitliga resultat.
– Exempelvis kallas Göteborg bland annat Goteborg, Goeteborg, Goteburg eller Gothenburg. säger Mats Cavallin.
Han och Sverker Lindblad har närmare studerat funktionen hos de citeringsindex som levereras av företaget Thomson ISI och som nästan alla bibliometriska studier baseras på.
Rankingen av forskarna bygger mest på hur ofta deras artiklar publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter citeras och i vilka man blir publicerad.
Stark snedvridning
Den ämnesmässiga snedvridningen är stark eftersom ISI indexerar enbart artiklar i en vetenskaplig genre, peer-review-tidskrifter. Det gynnar vetenskaper som av tradition publicerar sig i tidskrifter, som naturvetenskap, teknik och medicin. Också psykologi och ekonomi, som har ett publiceringsmönster som liknar naturvetenskapen, kan hävda sig. Samhällsvetenskap i allmänhet och humaniora, som till en stor del publiceras i monografier, missgynnas.
Undersökningar vid Uppsala universitet visar att endast 21 procent av material publicerat av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet 2001–2003 indexerades av ISI. Inte heller när det gäller naturvetenskap och närliggande vetenskapsområden är ISI på något sätt heltäckande. ISI indexerar över huvud taget inte majoriteten internationella vetenskapliga tidskrifter. Av de drygt 23000 löpande peer review tidskrifter som finns förtecknade använder sig ISI bara av cirka 8500. En granskning av urvalet visar att engelskspråkiga tidskrifter är överrepresenterade med 20–25 procent.En systematisk genomgång av hur Göteborgs universitet är representerat i ISI:s index visar att Sahlgrenska akademin (medicin, odontologi och vårdvetenskap) och naturvetenskaplig fakultet har nästan alla referenser. Med ISI:s metod att mäta har till exempel universitetets minsta fakultet, odontologi, nästan lika många publiceringar som humaniora och samhällsvetenskap tillsammans. ISI indexerade exempelvis för år 2002 fem artiklar från den utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Den stora merparten av de vetenskapliga publikationerna därifrån är inte med i ISI:s sätt att räkna publikationer. Att man vid institutionen för pedagogik och didaktik i Göteborg under ett år publicerade nitton
doktorsavhandlingar, ett tjugotal artiklar i andra vetenskapliga tidskrifter än dem som ISI använder sig av, eller ett drygt trettiotal böcker och antologibidrag räknas inte.
Vinklad bild
I rapporten konstateras att rankinglistorna ger en speciell och vinklad bild av vetenskaplig kvalitet. För att lyckas i utvärderingssammanhang där ISI-data är huvudkriteriet bör ett universitet helst befinna sig innanför den anglosaxiska kultursfären och framförallt ingå i särskilda nätverk inom naturvetenskap och medicin. Vidare bör man skriva artiklar i stället för böcker och rikta sin publicering mot de skrifter som ISI anser som viktiga.
– Om man ser rankinglistorna som ett världsmästerskap i vetenskap kan man tillspetsat säga att loppet är riggat till förmån för vissa vetenskapliga verksamheter i en särskild del av världen, säger Sverker Lindblad. Han och Mats Cavallin är noga att påpeka att internationell publicering är viktig och att granskningen av vetenskaplig kvalitet är av vital betydelse för verksamheten inom akademin. Men de anser att de rankingsystem som vi nu ser i stället kan motverka den pluralism och vetenskapliga diskussion som är en livsnerv för vetenskaplig verksamhet. Rapporten varnar för att rankinglistornas sätt att skriva fram akademisk kvalitet kan få en negativ inverkan på akademins verksamhet.
– Det finns en risk för likriktning och konservatism, rankinglistorna motverkar en pluralism i fråga om språkanvändning och vetenskapsområden, säger Sverker Lindblad.Slutsatsen i rapporten är att det ändå inte går att ignorera rankinglistorna. Det är i stället nödvändigt att lärosätena utarbetar genomtänkta strategier för hur de ska förhålla sig till dem.
– Vi måste själva sätta dagordningen för vår kvalitet, säger Sverker Lindblad.
Därför föreslår han och Mats Cavallin tre punkter för att återta initiativet.
• Lärosätena måste utveckla nya former för att granska kvaliteten på forskning och publikationer.
• Den vetenskapliga verksamheten måste bli mera synlig. Det kan ske genom samlade publiceringsdatabaser och ökad satsning på elektronisk publicering.
• Också strategiska insatser för ökad internationalisering är viktiga i sammanhanget.
– Vi måste utveckla medvetna strategier och bygga internationella nätverk. Det är viktigt att vi inte bara anpassar oss till den anglosaxiskt dominerade fors-karvärlden. Vi bör också orientera oss mot det Europa som vi är en del av och också utveckla nätverk med forskare och lärosäten i det som kallas tredje världen, säger Sverker Lindblad.
PER-OLOF ELIASSON
Fotnot:
Cavallin, M. & Lindblad, S. (2006) Världsmästerskap i vetenskap: Om internationell ranking av universitet. En rapport från Göteborgs Universitet kommer troligen som rapport den 10 februari på www3.gu.se/rapporter .
