KTH Direct ska samla den kunskap och expertis kring katastrofer, förebyggande åtgärder och återuppbyggnad som redan idag finns bland forskare på svenska universitet och högskolor. Huvuduppdraget för centret är att verka för att minimera skadeverkan vid katastrofer.
Centret kommer att ledas av en föreståndare, Gunnel Dalhammar, professor i miljömikrobiologi vid Kungliga Tekniska högskolan. Hennes röst stockade sig när hon vid invigningen beskrev den vanmakt hon känt när hon följde verkningarna av tsunamin som dränkte stora delar av kusterna kring Indiska oceanen julen 2004:
– Vi kunde inte göra någonting åt det fruktansvärda som skett, men tanken väcktes att forskare skulle kunna ha en viktigare roll vid framtida katastrofer.
Några veckor senare arrangerades ett rundabordssamtal för forskare av miljöminister Lena Sommestad, IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholm Environmental Institute, SEI. En idé var att skapa ett katastrofcenter och nästan på dagen ett år senare invigdes KTH Direct.
– Vi kommer inte fungera som ett räddningsverk, vi ska inte rycka in som Röda Korset eller Rädda Barnen, vi kommer inte att skicka filtar. Vårt arbetssätt ska vara att skapa starka nätverk. Det finns enorm kunskap inom forskarvärlden, men den är inte alltid tydlig för dem som behöver den. Vi tror att vi kan göra kunskapen synlig och tillgänglig, förklarade Gunnel Dalhammar.
Tvärvetenskaplig hållning
Centret ska koppla ihop forskare från olika discipliner dels med varandra, dels med frivilligorganisationer, näringsliv, politiker och volontärer. Inbjudan att ingå i nätverket riktar sig till såväl enskilda personer som organisationer och institutioner – både nationellt och internationellt.
KTH ger ett basstöd till centret men en av de första uppgifterna är att hitta fler finansiärer. Än så länge finns inte ens några lokaler, medarbetarna finns på sina vanliga platser på KTH, när de nu drar igång arbetet.
– Vår främsta uppgift är att minimera effekten av framtida katastrofer genom en tvärvetenskaplig hållning och en stor kompetensbredd som snabbt ska kunna mobiliseras. Jag ser det här som en fantastisk utmaning för våra forskare att vara med och bygga en säkrare värld. Vi vill verka för att resiliensperspektivet (det vill säga motståndskraften, eller den minskade sårbarheten) kommer med i forskning och i teknologi, att riskfaktorer ska identifieras så tidigt som möjligt, sade Gunnel Dalhammar.
Johan Rockström, styrelseledamot i KTH Direct och chef för SEI, underströk att det är viktigt att forskare inte nöjer sig med att publicera sina rön i artiklar i vetenskapliga tidskrifter.
– Forskare anser att de inte har något ansvar vid katastrofer och de agerar för långsamt när något händer. Vi måste bidra med vår kompetens, konstaterade han.
Det finns inget belägg för att frekvensen av katastrofer ökar, förklarade Johan Rockström, däremot ökar samhällens sårbarhet och därmed ökar katastrofernas skadeverkningar. Några faktorer är klimatförändringar, markutarmning och att 50 procent av världens befolkning inom några årtionden kommer att bo utefter kuster.
– Tsunamikatastrofen var en väckarklocka. Medvetenheten om att ekologin spelar roll har ökat och försiktighetsprincipen har blivit en ny dimension i samhällsplaneringen. Miljön kan vara en buffert när katastrofer inträffar – i samband med tsunamin kunde vi se att mangroveträsk skyddade vissa områden. Tyvärr är återuppbyggnaden oftast identisk med den som fanns före tsunamin.
Miljöminister Lena Sommestad sade i sitt tal att ett viktigt uppdrag för KTH Direct är att bygga broar mellan forskare och politiker.
– Utan dessa broar kan vi inte bygga trygga samhällen. Vi kan inte förhindra naturkatastrofer, men man kan begränsa sårbarheten och därmed effekterna av en katastrof. Omsorg om miljön kan begränsa effekterna av katastrofer. En snabb ekonomisk tillväxt, en kraftig befolkningstillväxt och klimatförändringar gör att framtidens utmaning är att skapa hållbara samhällen.
Nationellt center
Vid invigningen fick den nya ledningen för centret flera frågor om varför centret ska ligga under KTH och om detta inte kommer att skrämma bort humanister och samhällsvetare. Styrelsen består förutom en politiker och en representant från Röda Korset enbart av tekniker och naturvetare. Universitetsläraren träffar Gunnel Dalhammar några dagar efter invigningen och frågar då om KTH Direct glömt bort samhällsvetarna?
– Absolut inte! Vi vill ha med allas kunskap och inriktningen ska vara tvärvetenskaplig. Det är KTH som tagit initiativet till centret och erbjudit oss en basfinansiering, det är därför vi finns här och det känns bra. Men om det i framtiden finns en politisk vilja att vi ska ligga på ”neutral” mark, så är vi öppna för det. Det viktiga är att vi är ett nationellt centrum och att alla är välkomna.
Ett stort hus, som en bikupa
– Jag drömmer om ett stort runt hus, med plats för många olika funktioner. Med en stor samlingssal, som omges av många rum fyllda av olika aktiviteter, som en bikupa, säger Gunnel Dalhammar.
På KTH Direct funderar medarbetarna på hur nätverket ska byggas upp och administreras. De ska också börja arbetet med att sammanställa forskning och kunskap om olika aspekter av katastrofer. Kunskaperna ska sedan föras ut, bland annat via seminarier. Till hösten hålls den första kursen på grundutbildningsnivå, på längre sikt ska en mastersutbildning startas och forskning bedrivas. Tanken är också att det ska finnas en jourverksamhet, att någon på centret alltid ska gå att nå om råd och information behövs.
Om ni hade funnits för ett år sedan skulle Sveriges reaktion på tsunamikatastrofen blivit annorlunda då?
– Det tror jag absolut. Det är lätt att vara efterklok, men jag tror att vi snabbt hade förstått allvaret och att Sveriges hjälpinsatser hade kunnat vara på plats mycket tidigare. Vi hade också kunnat förmedla kontakter tidigt i återuppbyggnadsarbetet, säger Gunnel Dalhammar.
Är det inte sorgligt att det är först nu centret bildas?
– Jag tror att det är precis rätt tid. Under förberedelsearbetet har jag mött flera personer som berättat att de vid olika tillfällen försökt starta liknande centra, men att de inte fått gehör. Jag tror att det är först nu medvetenheten om risken för nya katastrofer och möjligheten att begränsa skadeverkningarna vuxit fram på allvar.
Mer info på www.direct.kth.se.
ANKI WOOD
