Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt och debattsvar

1 februari, 2006
Universitetsläraren

RÅDER TYSTNADENS KULTUR PÅ KARLSTADS UNIVERSITET?
Begreppet ”Tystnadens kultur” myntades av den världsberömde brasilianske pedagogen Paolo Freire. Vad han syftade på var den tystnadens kultur som, inte minst genom utbildningssystemen, upprätthåller en orättfärdig maktordning. Det som inte synliggörs kan varken benämnas eller bekämpas.
Det är en spännande pedagogisk tanke att en utbildning karakteriseras, inte enbart av den undervisning den ger, utan kanske, i än högre grad, av sin tystnad – av det som man inte undervisar om. Kan denna analys tillämpas på universitetet i Karlstad? Här förekommer väl i alla fall ingen medveten censur?

FÖLJANDE FAKTA föreligger:

A. Universitetet skickar sina blivande pedagoger, lärarkandidaterna, på studieresor bland annat – till Latinamerika.

B. Universitetet har ett strategiskt samarbetsavtal med Stora Enso. Detta företag expanderar – i Latinamerika.

C. Universitetet har en tidskrift för pedagogisk debatt med stor extern spridning – Utbilder. För vad som publiceras i tidskriften ansvarar redaktören Arvid Dahlgren samt ansvarig utgivare Christina Knowles, universitetets informationsstrateg.

D. Utbilder vägrar envist, trots upprepade framställningar, att publicera information om Stora Ensos agerande i Latinamerika. Detta med hänvisning till att informationen ”ligger för långt bort från det fält som Utbilder har till uppgift att täcka”. I stället hänvisar man till ett internt diskussionsforum.

E. Denna tidskrift för pedagogisk debatt vägrar, utan motivering, att ens diskutera hur man definierar det pedagogiska fältet. Censur alltså även i detta avseende.

VAD ÄR PEDAGOGIK? I Karlstads universitets utbildningskatalog återfinns följande definition av pedagogikämnet:
”Pedagogik som vetenskapligt ämne behandlar olika former av formell och informell påverkan. Denna påverkan sker genom fostran, utbildning och arbete, och har konsekvenser för individers och gruppers sätt att tänka om, förstå, skapa mening i och förhålla sig till omvärlden.
Pedagogikämnet behandlar också sociala, kulturella och politiska villkor för påverkan. På de högre kursnivåerna fördjupas dessa frågor och träning ges i olika vetenskapliga metoder som intervju, observation och enkät. På 60- och 80-poängsnivåerna ingår forskningsmetodik och självständiga uppsatsarbeten.”

REDAKTÖR DAHLGREN OCH informationsstrateg Knowles som bestämmer vad som tillåts inom fältet för pedagogisk debatt förefaller inte ha tagit del av ovanstående beskrivning. Betyder detta att ingen av dem har fördjupat sig i pedagogikämnet? Är det i så fall särskilt klokt att ta på sig censorsrollen avseende vad som hör till pedagogiken? Varför bör följande information inte diskuteras av våra pedagoger som reser till Latinamerika? Och varför får man inte ens debattera varför detta förbjuds?
Stora Enso har insett att träden växer alldeles för långsamt i Sverige. Ett klonat eucalyptusträd i Brasilien växer tio gånger fortare med hjälp av kemisk gödning och besprutning. Stora Enso har då under namnet Veracel inlett ett samarbete med norskbrasilianska Aracruz, ett företag som i Brasilien är ökänt för sin hänsynslöshet mot människor och natur.
Inom kort står världens största pappersmassefabrik färdig. Byggnadsarbetarna vid pappersmassefabriken har protesterat mot att Veracel inte uppfyller grundläggande krav rörande löner och arbetsförhållanden. Företaget har donerat två kaserner och ett antal polisbilar till civil och militär polis som ska övervaka arbetarnas baracker …
På tusentals hektar bördig jord som kunde användas till jordreform odlas nu eucalyptus i den så kallade gröna öknen. Kemisk gödning och besprutning utesluter biologisk mångfald och närvaro av människor och djur.
Skapas då några arbeten? Det behövs 78 hektar eucalyptus för att skapa ett nytt jobb medan endast ett hektar fruktodling skapar tio nya jobb. Dessa kunde ge regelbundna inkomster och ett värdigt liv åt jordlösa familjer samt även skapa en levande landsbygd, indirekta jobb i närliggande städer och en sund miljö för kommande generationer.
En lång rad miljöorganisationer, svenska, internationella och lokala har engagerat sig i denna fråga bland annat genom ett öppet brev varur ovanstående information hämtats.

ATT DET I KARLSTADS universitets tidskrift för pedagogisk debatt inte ens går att diskutera tidskriftens policy är anmärkningsvärt. Antagligen är det här är inte fråga om någon föreskriven censur, snarare uppstår självcensur hos enskilda befattningshavare som tror att det i deras arbetsuppgifter ingår att skydda universitetets samarbetspartners från kritik. Dessa befattningshavare har förhoppningsvis missförstått sin uppgift. Denna självpåtagna censur är även tragisk eftersom den bidrar till att stärka uppfattningen om universiteten som reservat för överanpassade eftersägare utan civilkurage.
Man kan i sammanhanget erinra sig universitetets gemensamma värdegrund i Strategi för Vision 2015 där målet uppges vara ”att bidra till en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling”. Där återfinns även visionen om det internationella universitetet med internationella perspektiv i utbildning och forskning.
En strategi värdig ett sådant universitet som dessutom försvarar sin autonomi vore då förstås att belysa och bidra till sina samarbetspartners utveckling i dessa avseenden. Samt att även våga bidra till sina blivande pedagogers kunskaper i ämnet hållbar utveckling. Sapere aude är universitetets motto – våga bli vis.
Vilken pedagogisk kultur är det annars man företräder? Tystnadens?

LARS LUNDSTRÖM
Lektor i pedagogik, Musikhögskolan Ingesund,
Karlstads universitet

Svar till Lars Lundström: VI STÅR FÖR URVALET I UTBILDER
Är det tystnadens kultur som Utbilder, Karlstads universitets tidskrift för pedagogisk debatt, företräder? frågar sig Lars Lundström i en lång debattartikel i detta nummer av Universitetsläraren.Självfallet är svaret nej. Och därmed skulle vårt inlägg kunna avslutas här.
Men Lars Lundström har missuppfattat flera faktorer som rör debatt i media av generell karaktär och använder detta för att beskylla såväl redaktör som ansvarig utgivare för Utbilder för godtycklig censur. Det är en allvarlig anklagelse som vi inte känner igen oss i. Karlstads universitet har som strategi och vision att vara ett öppet universitet. En plats där det är nära mellan människor, ämnen och vetenskapsområdet. En plats för reflektion, kritisk granskning, kunskapsbyggande och inte minst livlig debatt. Vi försöker varje dag att leva efter denna vision och strategi. Vi utvecklar hela tiden innehåll, kvalitet och arbetssätt. Vi har förbättrat dialogen med vår omvärld, våra anställda och våra studenter bland annat med hjälp av olika kanaler och fora där utrymme för debatt finns. Det är dock varje redaktörs ansvar och uppgift att utifrån den grupp man vänder sig till, läsarna av Utbilder till exempel, göra ett relevant urval. Detta är inte detsamma som censur, utan ett vedertaget arbetssätt och sedan lång tid tillbaka enligt de spelregler som rör tidnings- och tidskriftsproduktion. Tryckfrihetsförordningen garanterar inte varje individs rätt att fritt publicera sig i den tidning/tidskrift man själv väljer.

LARS LUNDSTRÖM HAR fört en dialog med redaktören för Utbilder via e-post under en längre tid. Han har fått utförliga svar kring varför inte hans debattartikel kring Stora Ensos trädodling i Brasilien bedöms vara relevant för Utbilders läsare. Han har även uppmanats att föra debatten i bredare fora – till exempel dagspress. Och det är råd som Lars Lundström nu, genom att skicka denna debattartikel även till Värmlands Folkblad, uppenbarligen lyssnat till. Dock (märkligt nog) med fokus på just Utbilders policy för urval av vilka artiklar som publiceras.

VI STÅR FÖR det urval vi gör och den tidskrift vi ger ut. I Utbilder medverkar en rad kunniga och välutbildade pedagoger och forskare. Denna nära kontakt borgar för att speglingen av pedagogik, utbildning och verksamhet i skola och förskola, håller den höga kvalitet som är syftet med Utbilder. Och vi vet genom läsvärdesundersökningar att detta är uppskattat av våra läsare. Vi tror inte att en debattartikel kring skogsbruk i Brasilien är det som Utbilders läsare förknippar med det område tidskriften har till uppgift att bevaka. Lars Lundström får respektera detta och söka publicering i andra tidningar. Vi önskar Lars Lundström lycka till och gläds åt att den öppna debatten får vara en del av vårt demokratiska samhälle.

ARVID DAHLGREN, redaktör för Utbilder
CHRISTINA KNOWLES, ansvarig utgivare för Utbilder
Karlstads universitet

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023