Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Professor i parapsykologi söker lätthypnotiserade

I höstas inrättades en professur i psykologi med inriktning på parapsykologi och hypnologi vid Lunds universitet. Professuren finansieras genom en donation den danske fabrikören Paul Thorsen. Tidigare har både Stockholms och Köpenhamns universitet tackat nej till donationen. Universitetsläraren lyssnade på en föreläsning – på Medborgarskolan i Stockholm – som hölls av den nytillträdde professorn Etzel Cardeña.

1 januari, 2006
Universitetsläraren

Två damer sitter i raden bakom mig och jämför linjerna i sina händer. Det är dags för föreläsning om parapsykologi på Medborgarskolan. Talare är professor Etzel Cardeña, som nyligen fått den omstridda och kritiserade professuren vid Lunds universitet. När Etzel Cardeña stiger upp på scenen där hans dator står riggad för att visa power point-bilder slocknar först datorskärmen och sen släcker någon av misstag ljuset i taket och det blir kolsvart i salen. ”Nu tänker ni väl att spökprofessorn är i full gång”, säger han med ett stort leende när ljuset tänds igen. Etzel Cardeña kommer från Mexico, men var senast verksam vid University of Texas Pan American. Han börjar föreläsningen på haltande svenska – men med tanke på att han bara varit i Sverige ett par månader är det mycket imponerande. Han övergår snart till engelska, men fortsätter att slänga in så många ord han kan på svenska. Det känns som om han på ett mycket effektivt sätt håller på att flytta in i det nya språket från sidan. Han understryker noga vad det är för professur han fått egentligen:
– En professur i psykologi, med inriktning på hypnologi och parapsykologi. Det handlar alltså inte om spöken.
Ett sextiotal personer har lockats av Medborgarskolans annons där föreläsningen fått rubriken: Parapsykologi – erfarenheter utanför det normala. Hur utforskar man fenomen som utomkroppsliga upplevelser, clairvoyance, telepati och nära-döden-upplevelser inom vetenskapens ramar? Föreläsningen blir dock mer ett försvarstal för att man ska forska kring hypnos och parapsykologi. Det något defensiva upplägget är kanske inte så konstigt, professuren i Lund har föregåtts av många års heta diskussioner kring om universiteten över huvud taget ska befatta sig med parapsykologins område.
– Jag anser att man måste acceptera forskning på det här området – men också att det är en del av livet. I de flesta kulturer finns berättelser om anomala upplevelser – och i vissa kulturer är det helt accepterat. Jag har fått mycket stöd från Lund och andra universitet, men det rapporteras inte, det är bara de som inte håller med som hörs i media, kommenterar Etzel Cardeña.

Fysiken inte alltid solid
Etzel Cardeña understryker att vetenskaper som verkar ytterst exakta, som till exempel fysik, långt ifrån alltid är så solida som man kan tro.
– Graden av ”underlighet” i en värld där telepati, clairvoyance och så vidare förutsetts existera – är rena barnleken jämfört med den mångdimensionella värld som den nu dominerande teorin i fysiken, stringteorin, målar upp! I början av 1900-talet fanns en större öppenhet gentemot parapsykologi, menar han.
Då omfattade psykologin all mänsklig erfarenhet, oavsett vad den består i. De senaste decennierna har behaviorismen och kognitiva behandlingsmetoder blivit alltmer dominerande, vilket lett till att intresset för medvetandet – och det undermedvetna – minskat. Därmed har också intresset för parapsykologi minskat. Behaviorismen räknar inte med medvetandet, konstaterar Etzel Cardeña och presenterar ett antal anledningar för att forskare ska studera anomala fenomen:
• För att vi ska ha en allsidig forskning kring den mänskliga erfarenheten (många människor har haft starka upplevelser, som nära-döden-upplevelser, vilket har förändrat deras liv i grunden – detta bör dokumenteras och kartläggas).
• För att förstå vad som utmärker den ”vanliga” medvetenheten (till exempel för att kunna avgöra om det normala tillståndet inte är hälsosamt – ett liv i ständig stress till exempel.).
• För att en del anomala upplevelser kan vara tillämpliga och användbara (till exempel effekter av att meditera).
• För att kunna skilja anomal från abnorm (till exempel har forskare i Nederländerna visat att cirka en tredjedel av de människor som hör röster fungerar helt normalt i samhället – deras tillstånd är dock i stort sett okänt eftersom få vågar berätta om det).
• För att vissa anomala upplevelser utvecklingsmässigt kommer före ”normala” upplevelser (barns perception tycks skilja sig från vuxnas, bland annat genom att de inte skiljer på syn och hörsel).
• För att de visar hur kulturella mönster påverkar tolkningen av våra upplevelser.
• För att de kan omdefiniera vad som är möjligt för mänskligheten.
Etzel Cardeñas specialområde är hypnologin där förändrade tillstånd i medvetandet, till exempel under sömn, hypnos eller psykisk sjukdom, studeras. I Sverige vill han hitta lätthypnotiserade personer som han kan studera under en längre period:
– Jag vill utbilda dem och träna dem. Jag tror att man genom träning kan bli ännu mer mottaglig – precis som man blir bättre på allt man övar på. Jag anar att dessa personer skulle vara mer mottagliga även för parapsykologiska erfarenheter och i längden hoppas jag kunna genomföra även sådana experiment.
Det enda sättet att se till att hans forskningsområde blir accepterat är att arbeta vidare, menar han.
– Det är svårt att bekräfta parapsykologiska fenomen – de är mycket undflyende. Det gäller att, som i all forskning, utföra vetenskapliga och väl dokumenterade försök. Men det är också viktigt att inse att det är ett eftersatt forskningsområde. Den budget som forskare inom fysik har för en månad motsvarar kostnaden för 50–60 års forskning i parapsykologi.

Öppen för möjligheten
Den första frågan från publiken denna kväll handlar om reinkarnation och om Etzel Cardeña själv tror på detta:
– Min första undran är var alla dessa människor, djur och insekter som levt under årtusenden skulle ta vägen! Men visst är jag öppen för möjligheten till ”överlevnad”. Forskning har gjorts kring barn som har minnen som tolkats som att de härstammar från tidigare liv. I de flesta fall kommer man fram till att minnena trots allt är mycket tidiga barndomsupplevelser – men det finns ett antal fall där det inte finns någon rimlig förklaring till barnets minnen och kunskaper. Ofta är dessa minnen kopplade till bråd död. En förklaringsmodell är att det skulle finnas en koppling mellan dödsfallet och ett barn som föds i samma ögonblick. Det här är dock inte mitt forskningsområde, svarar Etzel Cardeña.
I mitten av december 2005 annonserade Lunds universitet efter deltagare i ett masshypnosexperiment. Det var Etzel Cardeña som sökte efter lätthypnotiserade personer att samarbeta med. Ungefär 175 personer ställde upp.

ANKI WOOD

Fem e-postfrågor till Etzel Cardena:

Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?
”Idag är en speciellt bra dag. Jag ska utföra två grupptest om hypnoskänslighet, ge en föreläsning för ett studentforum, granska ett paper om oförklarliga sjukdomar, svara på många e-postmeddelanden, inklusive detta. Oh, och så ska jag gå på institutionens julfika :-).”

Hur har du tagits emot vid Lunds universitet?
”Överlag har jag tagits emot väl av alla; lärare, administratörer, övrig personal och studenter. Ett antal akademiker och forskare har visat intresse och sänt inbjudningar till mig.”

Har du förståelse för de akademiker som kritiserar ditt forskningsområde?
”Akademiker tenderar att vara konservativa, men jag anser att ett kritiskt, men öppet, sinnelag är den bästa grunden för vetenskap.”

Varför tror du att så många akademiker inte anser att det är seriöst att forska i parapsykologi?
”I hög utsträckning beror det på att de inte känner till den vetenskapliga forskning som utförs på detta område. Det är också möjligt att de är rädda för att vi som håller på med parapsykologi är en ovetenskaplig skara.”

Håller du ofta föreläsningar som är öppna för allmänheten?
”De senaste två månaderna har jag hållit omkring fem föreläsningar i Lund, Stockholm och i Köpenhamn. Hur ofta det sker beror på antalet inbjudningar och på hur mycket tid jag har. Jag lär mig ofta nya saker av publikens frågor och kommentarer. Jag välkomnar alla sorters frågor, även om jag inte alltid håller med den som frågar.”

ANKI WOOD

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023