Rättsäkerhet är viktigt för mig. Om det finns regler ska man följa dem. Många lärosäten glömmer att de är myndigheter, och när beslutsrätten delegeras för långt ned i organisationen blir det också svårare att få en enhetlig praxis vid lärosätet. Alltför ofta är det dessutom icke-jurister som försöker tolka och tillämpa relevant lagtext, vilket ibland leder till hårresande resultat, säger Carolina Saf.
Hon anser att det är stötande att doktorander behandlas så olika på samma lärosäte – beroende på typ av finansiering och vilken handledare doktoranden har.
Rättsosäkerheten är särskilt tydlig för så kallade skuggdoktorander. Många gånger förespeglas skuggdoktoranderna löften som kanske inte kan infrias. ”Jag ordnar ett stipendium så att du kan forska med mig, och sedan ska vi se till att du blir antagen som doktorand när det finns plats.”
Hon berättar att doktorandsektionen under året ska titta närmare på frågan och försöka komma fram till vilka som ska betraktas som skuggdoktorander.
– Vi vill naturligtvis inte förbjuda någon att forska, men vi tycker inte heller att skugghandledare ska få fria händer att ”inleda någon i avhandlingsforskning”.
Kontakter avgör
Men rättsosäkerheten gäller inte bara skuggdoktoranderna.
– Mest skrämmande är den uppfinningsrikedom som finns vid en del institutioner vad gäller ärenden som rör doktorander och då framför allt finansieringsfrågan. Om alla faktiskt följde Högskole- och Utbildningsbidragsförordningarna skulle mycket vara vunnet. Dessvärre vet många doktorander inte heller sina rättigheter. Och när antagningen till forskarutbildningen inte utlyses öppnar det för ett godtycke.
– Då avgör de personliga kontakterna med handledaren om man blir antagen eller inte.
En effekt av godtyckliga antagningar av doktorander är att handledaren själv – i stället för fakulteten eller kollegiet – kan avgöra vilka doktorander som antas.
– Då är det lätt att doktoranden blir någon inom handledarens eget område, och ämnet något som handledaren väl känner till och vi riskerar att få en minskad mångfald inom forskningen. Det är heller inte säkert att handledaren hittar den mest lämpliga kandidaten, vare sig från ett akademiskt eller jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.
Bolognaprocessens påverkan
En stor fråga för SDF under det kommande året är Bolognaprocessen och hur den kommer att påverka forskarutbildningen. Hit hör frågan om ECTS-poängsystemet, European Credit Transfer System, som enligt regeringens proposition Ny värld – Ny högskola bör införas i all utbildning. Enligt propositionen kan ECTS-systemets sjugradiga betygsskala införas av de lärosäten som så önskar.
– Vi vill till exempel inte ha ECTS-betyg på avhandlingen. Villkoren varierar så mycket för olika doktorander så det är svårt att veta vad som egentligen betygssätts. Det är bättre med godkänd och underkänd.
Den stora övergripande frågan för doktorandsektionen är att alla doktorander ska vara anställda och att likabehandling råder.
– Om konsekvensen blir att lärosätena inte kan anta lika många doktorander får vi ta den konsekvensen. Det är också en rekryterings- och jämställdhetsfråga – själv hade jag aldrig valt att doktorera om jag inte erbjudits anställning just med tanke på pension och familjebildning.
Carolina Saf antogs till forskarutbildningen år 2000 och har haft doktorandanställning från första dagen.
– Efter ett år som doktorand blev jag ordförande i Doktorandernas fakultetsråd vid juridiska fakulteten och också vice ordförande i Centrala doktorandrådet vid Stockholms universitet.
Under de tre år som hon var kårfackligt aktiv var hon med om att få igenom schablonregler för förlängning av doktorandperioden för kårfackligt arbete. Vidare att doktorandombudet fick en heltidstjänst, där kåren och universitetet står för halva kostnaden vardera. Tidigare var det bara en halvtidstjänst.
Ständig sekreterare
Carolina Saf har varit aktiv i SULF sedan drygt ett år tillbaka. Då blev hon facklig förtroendeman på 20 procent och också ständig sekreterare i SDF centralt. Hon är doktorand i internationell privat- och processrätt vid Juridicum på Stockholms universitet. Och hon har drygt ett och halvt år kvar av finansieringen och hoppas att bli klar med avhandlingen på den tiden.
Tyngdpunkten i den kommande avhandlingen ligger på hur den EG-rättsliga regleringen påverkar medlemsstaternas regler inom rättsområdet. Den behandlar frågor om nationella domstolars behörighet, och vilket lands lag som ska tillämpas vid skadeståndstvister med anknytning till mer än ett land.
Aktiv lotta
På fritiden är Carolina Saf aktiv i Lottakåren med underrättelsetjänst inom Armén.
– Att vara ute på övning är en mental semester från avhandlingen och universitetet. Man lär också känna sig själv och vad man fysiskt och psykiskt klarar av.
Hon anser att militären har mycket bra ledarskapsutbildning och pedagogik och att universiteten har en hel del att lära av försvarsmakten.
– Ledarskapsfrågan borde universiteten satsa mycket mera på. Många som har chefspositioner inom akademin är inte ens medvetna om att de är chefer.
Hon är också intresserad av litteratur. Just nu läser hon en prequel (vad som hände innan) till Frank Herberts Dune-böcker.
– Jag är SF-nörd. Science fiction utmanar sinnet, det påminner mycket om forskningen – man ser saker i nytt ljus.
PER-OLOF ELIASSON
