Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Innovationsbron kan ge stöd i tidigt skede av forskning

Nu ska det bli lättare att omvandla idéer till pengar. Forskare får hjälp med att orientera sig på marknaden och att kommersialisera sitt arbete. Målsättningen är hög. Sverige ska bli världsledande på att skapa innovativa företag.

20 december, 2005
Universitetsläraren

Ovanstående var ledstjärnor på den välbesökta Innovationsbrodagen som arrangerades i Folkets Hus i Stockholm den 14 november. Flera hundra forskare, affärsmän, riskkapitalister, tjänstemän och byråkrater från hela Sverige deltog när den nya statliga koncernen Innovationsbron AB presenterades.
På 1990-talet grundades sju regionala teknikbrostiftelser för att intensifiera samarbetet mellan universitet, högskolor och näringsliv. En deadline för verksamheten i stiftelserna var satt till 2007. Därefter skulle kapitalet återgå till staten.
Innovationsbron startade sin verksamhet i mars i år och den miljard som fanns i teknikbrostiftelserna omplacerades till den nationella koncernen.
Dessutom tillfördes två hundra miljoner kronor från Industrifonden och en halv miljard från den statliga myndigheten Vinnova.
Under en tioårsperiod satsar Innovationsbron cirka två hundra miljoner kronor årligen.

Marknaden ovillig
Näringsminister Thomas Östros höll ett inledningsanförande. Inte oväntat framhöll han att svenskt näringsliv är framgångsrikt i konkurrensen i en globaliserad värld. Storföretagen har enligt traditionen en stark ställning.
– Marknaden är emellertid ovillig att satsa på nya idéer. Staten ska inte vara basen för att skjuta till riskkapital i en marknadsekonomi. Innovationsbron kan dock vara marknadskompletterande genom att ge stöd i ett tidigt skede av innovationsprocessen, framhöll Östros.
Moderator var Erik Blix. Med ett humoristiskt tonfall och lättbegripligt formulerade frågor försökte han konkretisera och förklara anföranden om såddkapital, holdingbolag och konvertibla skuldebrev. Talare efter talare illustrerade samarbetet mellan forskning och näringsliv.
I ett första skede finns en innovation eller idé, som passerar olika hinder på vägen mot den hägrande marknaden. Begreppet inkubator, företagskuvös, användes gång på gång. På 1950-talet började man i USA målmedvetet skapa miljöer för att omvandla forskningsresultat till kommersiellt gångbara produkter. I dag finns inkubatorer på många universitet och högskolor.

300 idéer presenteras
Karin Axelsson är prefekt på Mälardalens högskola. Hon berättade om det Idélab som startade 1999 och som ger hjälp till studenter och forskare vid högskolan i Eskilstuna och Västerås. Varje år presenteras 300 idéer för labbet och av dessa skapas 35 företag, ofta med någon eller några anställda.
– Inställningen till att göra kommers av forskning har förändrats. Det är inte fult att tjäna pengar. En orsak är sannolikt att universiteten och högskolorna har dålig ekonomi. Dessutom är arbetslösheten hög. Genom att tänka i affärsmässiga banor kan studenten och forskaren skapa nya jobb, poängterade Axelsson.
Hon förklarade med ett tänkt exempel hur Idélabbet arbetar för att hjälpa innovatörer att växa med sina idéer.
– En student kanske har designat en ny mugg. Under resans gång växer insikten om att det inte är nog med att tillverka en kopp för att starta ett företag. Kunskap behövs också om bestick och till slut har den designade muggen utvecklats till produktion av en hel servis.
Karin Axelsson underströk att idégivarna måste uppmuntras i den inledande fasen.
– Vi lägger ut delmål med marknadsundersökningar och handlingsplaner och försöker hitta de människor som vill någonting och inte bara är snackpåsar, betonade hon.
Axelsson framhöll att också de mindre företagen med få anställda och en begränsad försäljning har stor betydelse.
– Det vore förödande om alla bara letade efter börsraketer för att komma med på den svenska tio bästa-listan. För att bygga en pyramid behövs en stark bas.
Allt handlar inte om spetsforskning, poängterade prefekten vid Mälardalens högskola.
Efter ”förlossningen” av en uppfinning eller idé försöker inkubatorn tillföra näring och höja temperaturen i företags-kuvösen.
Idélab bidrar inte själv med kapital. Med rådgivares hjälp kan innovatören dock lättare orientera sig i riskkapitalets och entreprenörernas värld.
Nutek, Innovationsbron, Industrifonden, Vinnova och ALMI är viktiga aktörer.
Företag med anknytning till Idélab vid Mälardalens högskola arbetar med information om omvärldsbilder, produktion av barnplagg som underlättar förflyttning av barn mellan olika miljöer, insatser för kompetens- och karriärutveckling, och mycket, mycket mer.
– Det största hindret är mentalt. Det gäller att våga, att ge sig ut i det okända och tro på sin idé, underströk Karin Axelsson.

En idé av tio blir projekt
Karolinska Institutet är ett av Europas största medicinska universitet. Här finns 40 procent av all medicinsk forskning vid Sveriges universitet och högskolor.
Karolinska Institutet Holding AB bildades 1995 för att kommersialisera forskning. Vd Folke Meijer berättade på konferensen om hur nya företag skapas ur forskarvärlden.
– Vi bistår inte bara anställda vid vårt eget universitet utan hjälper också sökande från andra lärosäten. Cirka en av tio idéer blir till nya projekt, berättade Meijer.
Inom biomedicinen är vägen från forskningsrön till en godkänd produkt både lång och kostsam.
– De forskare som vänder sig till oss vill ha hjälp inom flera olika områden. Hur ser exempelvis marknaden ut? Om det redan finns sexton blodtryckssänkande mediciner är det nog inte så klokt att producera ytterligare en. Det är viktigt att veta hur patent ska sökas och vilka regler det är som gäller, sade Meijer.
Till detta kommer alla kliniska prövningar som måste genomföras innan medicinen godkänns.
– Mycket handlar förstås om ekonomi. Karolinska Holding bidrar i ett tidigt skede med pengar genom dotterbolaget Karolinska Innovations AB. Vi informerar också om vilka andra aktörer som kan gå in med riskkapital. Det är viktigt att forskaren och hans eget företag kan skapa allianser med de stora bolagen, som senare tar över processen, förklarade Meijer.
Slutresultatet kan bli en royalty på den färdiga produkten. Delar av vinster stannar kvar i Karolinska Innovations för att trygga framtida utvecklingsarbete. Forskaren får också själv en del av kakan. Folke Meijer sammanfattade inför Innovationsbrodagens auditorium vad som krävs för att ett projekt ska lyckas.
– Kunnigt folk, en universitetsledning som är positiv till kommersialisering av forskning, kapital och en gnutta flax.

Enig dom
Konferensen var en mötesplats för anställda vid lärosäten och näringsliv. Erik Blix frågade åhörarna vad de tyckte om innovationsmiljöer och forskningspolitik.
Är forskare bra entreprenörer?
Publiken var enig i sin dom. Med hjälp av knapptryckningar och teknikens under konstaterades att bara 0,7 procent av åhörarna svarade ja.

CURT ISAKSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023