Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Fattiga länder behöver formulera sina problem

– 80 procent av världens befolkning lever i utvecklingsländer-, men forskningen är inte inriktad på problemen de tampas med, konstaterar Berit Olsson, chef för SAREC, Sidas avdelning för forskningssamarbete, som fyller 30 år i år.

19 december, 2005
Universitetsläraren

Ett femtiotal kvinnor, de flesta med ett litet barn i famnen, sitter och väntar utanför hälsocentret i Chalinze, en dryg timmes bilresa från Dar es Salaam i Tanzania. Det är tyst, många av dem som väntar har hög feber och är utmattade. De väntar på att få träffa en läkare för att få veta om de har malaria eller om febern beror på något annat. Malaria är den sjukdom som skördar flest liv i Afrika idag.
I samarbete med bland annat den här enkla hälsostationen pågår avancerad forskning kring malaria. Forskare från Muhimbili University College of Health Sciences i Dar es Salaam, MUCHS, arbetar med att få fram metoder för bättre diagnostisering av sjukdomen.
– Om alla febersjukdomar behandlas med malariamedicin utvecklar parasiten snart immunitet och då krävs hela tiden nya, dyrare mediciner, berättar Billy Ngasala som är lärare och forskare vid MUCHS. Han deltar i ett projekt för att utveckla ett ”Rapid Diagnostic Test”, ett enkelt och snabbt sätt att diagnostisera malaria, utan att det behövs dyra mikroskop.
I ett mörkt litet rum inne på kliniken ligger tvååriga Asha Hasani i sin mammas famn. Hon är för trött för att tala eller leka. Under två dagar har hon haft mycket hög feber, hon har kräkts och haft kramper.
– Ni måste sätta in malariamedicin omedelbart, annars överlever hon inte dagen, säger Billy Ngasala till vårdpersonalen.
Billy Ngasala har fått möjlighet att doktorera tack vare ett samarbete mellan MUCHS och Karolinska Institutet som stöds av Sida. Han har deltagit i ett ”sandwichprogram” som innebär att doktoranden genomgår sin utbildning och utför sin forskning i hemlandet, men under vissa perioder kommer han eller hon till Sverige för att läsa metodkurser eller skriva på sin avhandling.
– Jag har varit i Sverige tre gånger. Det är så lätt att arbeta där, det är tyst och lugnt och jag får sitta i fred. Det är också lätt att laga mat med halvfabrikat och mikrovågsugn. Där hinner jag äntligen skriva!, berättar Billy Ngasala.
– Tanken med sandwichprogrammen är att forskarna är aktiva på sina egna institutioner. Är man verksam i sin egen miljö kommer man antagligen att formulera forskningsuppgifter som har relevans för hemlandet, kommenterar SAREC:s chef Berit Olsson.

Tre mål styr arbetet
SAREC, Sida, Department for Research Cooperation, bildades 1975. Det är fortfarande samma tre mål som styr arbetet: att stärka samarbetsländernas forskningskapacitet, att främja utvecklingsinriktad forskning, samt att främja samarbetet mellan forskare i Sverige och samarbetsländerna.
– SAREC bildades för att utvecklingsländerna behöver kompetens att driva sin egen forskning. Tanken var att svenska forskare inte skulle ta hand om problemen, utan att ge stöd till den inhemska forskningen så att de berörda länderna själva skulle kunna tänka sig ut ur sina problem. Det var en revolutionerade idé på 70-talet, berättar Berit Olsson.
Stödet är därför inriktat på att bygga upp forskningskapaciteten på universiteten i de länder SAREC samarbetade med.
– Vi stärker systemen och infrastrukturen för forskning i tolv samarbetsländer. Det innebär dels att öka kapaciteten hos enskilda forskare (via sandwichmodellen), dels att se till att det finns laboratorier, bibliotek, och tillgång till IT. Vi stöder också institutionernas förmåga att förvalta och stödja forskning.
Ungefär 30 procent av SAREC:s budget går till stöd för samarbetsländernas egen forskning, 30 procent går till regionala forskningsnätverk och 30 procent till stöd till internationella forskningsprogram. De sista 10 procenten av budgeten går till forskare i Sverige.
1995 fördes SAREC samman med Sida. Idag går 6 procent av Sidas budget till forskningsbistånd, vilket är mycket med internationella mått mätt. Men inom biståndsorganisationer finns ibland viss skepsis till forskningsstöd.
– Det kanske inte är så konstigt när man inser hur mycket man skulle kunna göra inom utvecklingssamarbetet genom att använda den redan befintliga kunskapen. I utvecklingsländer dör barn fortfarande av sjukdomar vi i väst knappast ser som stora problem. Självklart uppkommer frågan varför vi satsar på ny forskning när den befintliga kunskapen inte används.
Berit Olsson menar att fattiga länder har svårt att ta till sig forskningsresultat om de inte har egna forskare.
– Det blir också svårare att få internationella forskningsorgan att förstå vilka problem som är specifika för utvecklingsländerna om de inte kan artikulera sina problem och sina behov.
När ett forskningssamarbete ska utvecklas sker inte en utlysningsprocess utan programlandet söker i samarbete med Sida upp lämpliga partners på svenska lärosäten.
– Det gör att det oftast blir enskilda forskare som kontaktas. En utlysningsprocess skulle kanske ge ett bredare samarbete med institutionerna, det skulle kunna leda till kunskapsöverföring kring forskningsförvaltning och om hur man utvecklar forskningsmiljöer till exempel.
Det är viktigt, inte minst för Sida, att ha en resursbas i Sverige för forskningsbi-ståndet. Därför är en del av SAREC:s budget vikt för svenska forskare. Varje vårvinter utlyser Sidas u-landsforskningsråd pengar till utvecklingsrelaterad forskning som svenska forskare kan söka.
– Många vill gärna engagera sig, vi får uppemot 600 ansökningar varje år, berättar Berit Olsson.

Särskilda utlysningar
Det finns också särskilda utlysningar för viktiga områden som hiv/aids. Svenska forskare kan också få del av de medel som ges till de internationella forskningsprogrammen, som till exempel WHO-programmen för forskning kring tropiska sjukdomar och sexuell och reproduktiv hälsa. Dessa ansökningar går dock inte via SAREC.
Tillsammans med forskningsrådet Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, fördelas tio miljoner kronor varje år till internationellt samarbete för u-landsinriktad forskning inom jordbruksområdet. Formas, Sida och Vetenskapsrådet samarbetar dessutom kring forskningsprogrammet Swedish Research Links.
– Forskning kan ha helt oväntade och ovärderliga konsekvenser, fortsätter Berit Olsson och berättar att Sverige under 25 år stött ett projekt i Etiopien för att ta fram en flora. Hon tar fram en tjock bok som visar sig vara bara en av sju lika omfattande böcker:
– En flora verkar kanske överflödig i ett fattigt land. Men forskarna har hittat mer än 550 arter som bara finns i Etiopien. Det innebär att det finns helt unika gener där, något som idag är ”hot stuff” och mycket kommersiellt gångbart i jakten på nya gener. Här finns säkert en potential för bland annat läkemedelsproduktion.
Man kan dra två slutsatser av arbetet med floran menar Berit Olsson:
– SAREC anser att stödet till fattiga länders forskning bör öka, vi tänker gå ut till andra givare och föreslå detta, berättar Berit Olsson.

ANKI WOOD

SAREC:s utbetalningar var 2005 drygt 857 miljoner kronor. 275 miljoner gick till direkt forskningssamarbete med 12 olika länder: Burkina Faso, Etiopien, Moçambique, Rwanda, Tanzania, Uganda, Bolivia, Honduras, Nicaragua, Laos, Sri Lanka och Vietnam.
Inom Swedish Research Links gick cirka 35 miljoner kronor till samarbete med forskare i Asien, Mellanöstern och Sydafrika. Sidas u-landsforskningsråd fördelade cirka 100 miljoner kronor till forskare vid svenska institutioner.

Läs mer på: www.sida.se/sarec
www.formas.se (internationellt samarbete).
Två andra Sidafinansierade internationella stipendieprogram sköts av Internationella Programkontoret: Linnaeus-Palme för lärare och studenter på grundutbildningsnivå och Minor Field Studies för studenter inom grundutbildningen www.programkontoret.se

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023