Notiser

STRATEGISK FORSKNING FÅR NY VD
Professor Lars Rask blir ny vd i Stiftelsen för Strategisk Forskning. Han börjar den 1 januari 2006 och efterträder Staffan Normark, som återgår till forskningen på heltid.
Lars Rask disputerade 1971 vid Uppsala universitet och utsågs 1984 till professor i molekylär cellbiologi vid SLU. År 1996 utsågs han till professor i medicinsk biokemi vid Uppsala universitet.
– Min ambition för stiftelsen är att i samverkan med högskolan utbilda och utveckla en ny generation av internationellt framstående forskningsledare. Och då talar vi om områden av relevans för svenskt näringsliv och samhälle i övrigt, säger han i ett pressmeddelande från stiftelsen.

HSV HAR JÄMFÖRT STUDENTEKONOMI
Sverige är det land – av femton industriländer – som ger de bästa ekonomiska förutsättningarna för studenter. Detta enligt ett amerikanskt/kanadensiskt utredningsinstitut. Förklaringen är en kombination av låga studiekostnader och ett generöst studiemedelssystem, skriver Högskoleverket i ett pressmeddelande.
Studien ingår i en ny sammanställning från Högskoleverket. Sammanställningen visar information om studenternas ekonomiska förutsättningar i olika länder.
En av rapporterna är från det amerikansk/kanadensiska Educational Policy Institute. Där har man rankat 15 industriländer utifrån ekonomiska förutsättningar för studenter. Rankingen tar hänsyn till studiestödet, hur tillgänglig högskoleutbildningen är, genomströmningen och den sociala bredden i högskolesystemet. Slutsatsen är att Sveriges studenter har de bästa ekonomiska förutsättningarna.
Rankingen: Sverige, Finland, Nederländerna, Belgien (flamländska), Irland, Belgien (franska), Österrike, Tyskland, Frankrike, Italien, Kanada, Australien, USA, Storbritannien, Nya Zeeland och Japan.
I sammanställningen redovisas också en jämförelse mellan studiestöden i de nordiska länderna som Nordea gjort. Här ligger Sverige i botten:
I Danmark består 66 procent av studiemedlen av bidrag, i Finland 54 procent, i Norge 39 procent och i Sverige 34 procent.

MÅNGA SVENSKAR TRÖTTA PÅ DAGENS LARMRAPPORTER
Två av tre svenskar tycker att det är alltför många larmrapporter i medierna. Och de flesta, åtta av tio, tycker att forskningsresultat ska bekräftas av andra undersökningar innan de presenteras för allmänheten.
Det visar en ny opinionsundersökning som Vetenskap & Allmänhet, VA, låtit göra.
”Människor är förmodligen trötta på larmrapporter. Förhoppningsvis förstår man också hur den vetenskapliga processen fungerar”, säger Camilla Modéer, generalsekreterare i VA, i ett pressmeddelande.
VA har i samarbete med Temo frågat drygt 1000 svenskar hur de ser på vetenskap.
• 55 procent tror att forskningen har goda möjligheter att bromsa klimatförändringar. Det är 40 procent fler än i motsvarande VA-undersökningar åren 2003 och 2004.
• Nio av tio tycker att det är viktigt med statligt stöd för att utveckla effektiva och miljövänliga källor.
• Allt fler vill satsa på forskning inom genteknik för att kunna behandla sjukdomar.
– De flesta förordar forskning som människor kan dra direkt nytta av, säger Karin Hermansson, utvecklingschef på VA.
Följaktligen är de fler som vill satsa på att få fram kunskap i historia för att motverka väpnade konflikter än de som vill ha forskning och kunskap om universums tidigaste utveckling.

En stor majoritet har högt förtroende för forskare.
• Åtta av tio menar att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen har gjort livet bättre för vanliga människor. Samtidigt har andelen som tycker att vetenskap och teknik är för svårt att förstå minskat.

Undersökningen visar också på okunskap om vetenskap, inte minst bland unga.
• Var fjärde tjej i åldern 16–19 år anger att astrologi är vetenskapligt. Det är färre än 2004 då hela fyra av tio ansåg det.
• Medicin ses, som tidigare, som det mest vetenskapliga området.
Mer information, se www.v-a.se

KAROLINSKA INSTITUTET I TOPP
Karolinska institutet kommer på fjärde plats när tidningen The Times Higher Education Supplement, THES, rankar de 100 främsta biomedicinska universiteten i världen.
Det noteras i ett pressmeddelande från KI.
Karolinska Institutet placeras efter Harvard, Cambridge och Oxford. Därmed placeras det före välkända lärosäten som Stanford, Imperial College och John Hopkins University när det gäller det biomedicinska området.
I fjol kom KI på sjunde plats i motsvarande ranking.

HÖGSKOLAN SAMVERKAR BÄTTRE MED SAMHÄLLET
Högskolan har blivit bättre på att samverka med det omgivande samhället, enligt en utvärdering som gjorts av ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier. Utvärderingen gäller Samverkansdelegationen, som tillsattes 2002, med uppgift att bidra till möten mellan högskolor/universitet och samhället i övrigt.
ITPS är en statlig myndighet med ansvar för omvärldsanalyser och utvärderingar. Institutet ger bland annat beslutsunderlag till regeringskansliet, myndigheter och forskare. Utvärderingen har gjorts tillsammans med Institutet för studier av forskning och högre utbildning, SISTER.
Samverkansdelegationen fick 150 miljoner att fördela under tre år. Pengarna skulle användas till att öka rekryteringen till högskolan och bidra till regional tillväxt. Utvärderingen visar att de projekt som fått stöd utvecklats väl, enligt ett pressmeddelande från ITPS.
Men det är oklart hur delegationens arbete kommer att tillvaratas. Det finns idag ingen aktör som kan fortsätta det, enligt Hans Westlund, som har lett utvärderingen.


Kategorier: Arkiv