Vissa krav i etiklagen bör ändras
Etikprövningslagen från 2003 bör skärpas och ändras på vissa punkter anser Etikprövningsutredningen, som regeringen tillsatte i september 2004.
Utredningens uppgift var att se över vissa frågor i lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Den har nu överlämnat sitt betänkande till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky.
Risk för kränkningar
Utredningen konstaterar till exempel att gällande lag inte kräver etikprövning av all forskning som är känslig och att det finns en risk för kränkningar av den personliga integriteten.
Lagen bör skärpas med ett utvidgat krav på etikprövning dels vid forskning som omfattar känsliga personuppgifter, dels vid forskning som utförs med metoder som innebär uppenbar risk att skada forskningspersonen.
Utse ledamöter
Vidare föreslås bland annat en ändring när ledamöter till de regionala etikprövningsnämnderna ska utses. Idag utses de av regeringen, men utredningen anser att Vetenskapsrådet ska utse ledamöterna, medan regeringen ska utse ordförande och dess ersättare.
Till Centrala etikprövningsnämnden ska regeringen dock också i fortsättningen utse ledamöter och ordförande, samt ersättare.
Betänkandet Etikprövningslagstiftningen – vissa ändringsförslag (SOU 2005:78) finns på nätet: www.regeringen.se
Starka forkningsmiljöer får miljoner av Formas
Det är starka forskningsmiljöer som beviljats medel av styrelsen för Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
De fem grupper som i fem år får fem miljoner per år kan betraktas som vinnare bland de nitton forskargrupper som förra året fick planeringsbidrag, enligt ett pressmeddelande från Formas.
De finns vid Uppsala universitet, Centrum för funktionell genetik – gener, egenskaper och djurskydd vid Institutionen för Husdjursteknik, Umeå universitet, Sjöekosystems responser på miljöförändringar vid Institutionen för Ekologi och geovetenskap, SLU i Umeå, Funcfiber – en stark forskningsmiljö inom vedbiologi och kemi vid Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Uppsala, Microbiomics: Nya vägar till förståelse av mikrobiella samhällens ekologi och
funktion i sjöar, skog och mark vid Institutionen för Mikrobiologi, och Stockholms universitet, Resiliens och hållbar utveckling: Integrerad forskning om sociala och ekologiska system vid Centrum för Tvärvetenskaplig Miljöforskning, CTM.
Högskolor samverkar i Västsverige
Tre högskolor i Västsverige har undertecknat ett avtal om samarbete för att göra det enklare för studenter att röra sig mellan tekniska utbildningar.
Det är Chalmers, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Jönköping som kommit överens om att samverka inom grundläggande högskoleutbildning.
Stämma av program
– Vi vill uppmuntra ett flöde mellan lärosätena utifrån Bolognadeklarationens idéer. Nu har vi ett grundläggande ramavtal mellan intresserade högskolor och ska fortsätta med att utforma och anpassa vissa program till varandra så att studenterna verkligen kan få möjlighet till den rörlighet som är tänkt, säger Peter Olsson, vicerektor på Chalmers i ett gemensamt pressmeddelande från de tre lärosätena.
Närmast påbörjas arbetet med att stämma av programmen. Genom anpassningen hoppas högskolorna också höja intresset för teknikstudier i allmänhet
VR betonar humaniora
Professor Arne Jarrick är ny biträdande huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet.
Han började den 3 oktober på den nyinrättade befattningen med syfte att stärka det strategiska arbetet med humaniora och samhällsvetenskap. Hans nya tjänst är en halvtid och på den andra halvtiden fortsätter han som professor i historia vid Stockholms universitet.
