Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Härskartekniker finns där människor möts

Härskartekniker är ett sätt att utöva makt och används överallt där människor samarbetar. Genom att genomskåda metoderna kan man motverka dem – också hos sig själv. Men vi kan inte klara oss utan maktstrategier.

16 december, 2005
Universitetsläraren

Berit Ås, norsk professor i socialpsykologi, identifierade i sin bok Kvinner i alla lande … Håndbok i frigøring år 1981 fem metoder eller ”härskartekniker” som hennes manliga politikerkollegor använde för att visa att de inte tog henne på allvar. Hon formulerade de fem metoderna av pedagogiska skäl – ”Fem härskartekniker är lätta att komma ihåg efter handens fem fingrar”, sade hon till norska forskningstidskriften Kilden i samband med sin 75-årsdag för två år sedan.
Hon kallade dem för osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam.
De är fortfarande aktuella, menar Lennart Hellspong, professor i retorik vid Södertörns högskola.
– Ta osynliggörandet. Den som ingen lyssnar till är oskadliggjord. Genom att se till att en person inte har någon plattform för sin kommunikation har man gjort henne maktlös.
Härskaren kan göra sig otillgänglig, fysiskt eller psykiskt. När en person med hög status ignorerar någon gör andra gärna detsamma. Det tar ifrån den drabbade förmågan att påverka. Och kanske lusten – hon känner sig ynklig och dum.
Förlöjligandet berövar också inflytande. Medlet kan vara subtilt, ett leende, en axelryckning, eller att vända sig till någon annan i ett samtal. Maktstrategier av det här slaget är en del av ett socialt gruppspel. De används ofta omedvetet och därför sällan med dåligt samvete.
Undanhållande av information är en effektiv metod för att göra någon maktlös. Om viktiga beslut redan diskuterats i informella sammanhang har den som kommer oförberedd till sammanträdet små chanser att få stöd för en annan linje.

Inbyggd i en struktur
Det finns kommunikativa nätverk som inkluderar och exkluderar, till exempel är en del mest för män, förklarar Lennart Hellspong. Homosocialitet blir då en maktstrategi inbyggd i en organisations struktur. Eftersom den tycks utövas utan avsikt, som något naturligt, känner män inte igen sig när den beskrivs. Och så är det ju med all diskriminering – den märks mer för den som utsätts.
Härskaren har prestige och makt över andra, men känner inte alltid igen det draget hos sig själv. Och allra minst om makten består i att vara medlem av en grupp, exempelvis en institutionsstyrelse. Där kan maktspelet finnas både internt och i förhållande till personalen.
Också lärarrollen är en härskarroll och makt är nödvändig för att utöva yrket, konstaterar han.
– Men det är svårt att utöva den rätt, att inte ignorera vissa studenter till exempel. Eller styra mot anpassning uppåt. Bara att inte ge uppmuntran är en stark påtryckning mot upproriska tankar.
Lennart Hellspong menar att ett exempel på hur härskartekniker används är mediernas behandling av professor Eva Lundgren och ROKS ordförande, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, efter ett uppmärksammat tv-program. Härskartekniken sätts in mot den svaga punkten. De förlöjligas genom att framställas som stollar. Det är också att tysta dem, eftersom de inte längre har tillgång till någon fungerande arena för att hävda en trovärdig mening.
– Alla som funnit det olidligt att feminism varit politiskt korrekt har fått en möjlighet att slå tillbaka genom att feminister sagt mindre genomtänkta saker.
Dubbelbestraffning är exempel på en härskarteknik som särskilt drabbar kvinnor. Hur en kvinna än gör, så gör hon fel. Det är fel att prioritera familjen för då klagar kollegorna och chefen. Men om hon sätter arbetet i första rummet är hon ingen riktig kvinna. Och är hon chef själv kan hon beskyllas både för att vara alltför maktfullkomlig och för att vara för demokratisk. En attraktiv kvinna kan förlöjligas och en tuff kvinna kan framställas som oattraktiv.
– Kvinnliga framgångsrika professorer räknas ofta som härsklystna. Se hur kvällstidningarna skriver om dem! De får ta i lite mer för att få auktoritet, medan män tillskrivs makt naturligt.
Påförande av skuld och skam är mer diffust och svårare att identifiera. Det kan räcka med en antydan – hur kan du göra mig detta? Greppet kan också användas av kvinnor mot män – det är lika mycket en teknik för den svagare som för den starkare.

Bildat nätverk
Vid Stockholms universitet har kvinnliga doktorander bildat ett nätverk för att motverka dessa maktstrategier och stödja varandra.
– Kvinnliga doktorander har ofta utsatts för samtliga härskartekniker. Det ligger i doktorandrollen att vara i ett sårbart läge. Men många yngre män är mer tränade än yngre kvinnor på att bjuda motstånd mot seniora hannar. Därför kan de lättare tas upp i en dominerande manlig gemenskap.
Det finns förstås fler än fem sätt att styra. En skicklig ledare är en positiv manipulatör som utövar makt genom att vara charmfull och vänlig. Det är svårt att stå emot en vädjan som verkar välvillig. I bakgrunden finns också hotet att förlora den vänliga behandlingen.
Många ledare är duktiga på att argumentera för sin sak med påfallande
energi. Och retorisk kraftutveckling är ett klart maktmedel som ibland rentav kan slå över i symboliskt våld.
– Då krävs ofta så mycket kraft för att slå tillbaka från en underordnad position att argumentationen övergår i aggressivitet. Det bäddar för prestigeförluster.
I Feministiskt initiativ har den kraftmätning som finns i alla styrelser inte kunnat lösas internt. När någon går ut med offentlig kritik kan hon inte längre vinnas för gruppen. Då handlar det i stället om att eliminera skadeverkningarna. Den vanligaste och mest effektiva metoden är att bortförklara schismen. Det ger poäng för gott omdöme att säga det negativa endast i undertexten. Men gränsen till en uttalad kritik är hårfin och lätt att träda över.
För alla strategier finns motstrategier. Genom att påtala härskartekniker kan man hindra dem. Kanske säga: Låt mig tala till punkt. Det går också att demonstrera vad de innebär genom att använda dem själv, som att bläddra i papper när härskaren talar.
– Att peka på det som man utsätts för är det sakliga sättet att bekämpa det. Men offentliggör man sin analys för att visa sin genomskådande blick använder man nog själv en sorts härskarteknik.

Kraftmätning om kunskap
Lennart Hellspong menar att härskarteknikerna följer oss. En bra seminariediskussion innehåller inte bara logiska argument. Det är också en kraftmätning om vad som är giltig kunskap. Det gäller att påverka genom att övertyga.
– Det kan ju vara OK, men man får inte bortse från att det också handlar om en dominansstrategi som lätt får inslag av självhävdelse och manipulation.
– Eftersom vi är gruppvarelser så måste vi påverka varandra för att kunna finna former för att samarbeta. Men det behövs mer etik i våra maktstrategier. De kommer inte att försvinna eftersom incitamentet till maktutövning alltid finns där människor möts.

ANNIKA GRANSTEDT

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023