Interrnationellt sett har Finland få utländska högskolestuderande. Vid senaste mätningen, år 2003, var de bara 2,5 procent. Det är dock ändå en ökning med 50 procent från år 1998.
– Man kan uttrycka det som att den finländska högskolan hittills varit ”alltför finländsk”. Nu satsar vi hårt på en internationalisering, fastslår Anita Lehikoinen.
År 2001 antog den finländska regeringen ett program för högskolornas internationalisering. Med ”högskola” avses i Finland såväl universitet som de så kallade yrkeshögskolorna, en postgymnasial yrkesutbildning som är mycket populär.
I programmet stipulerades, att volymen på studentutbytet och antalet utländska examensstuderande ska fördubblas fram till år 2010.
I ljuset av detta tillsatte så utbildningsdepartementet en arbetsgrupp, som skulle se över frågan om avgiftsbelagda studier. Dess sekreterare är Anita Lehikoinen och förslaget överlämnades till utbildningsminister Tuula Haatainen (s) i slutet av augusti. Enligt detta skulle avgifterna införas från och med höstterminen 2007.
Om man vill fördubbla antalet utländska studerande, är det då rätt väg att införa terminsavgifter för dem utanför EU/EES?
– Det kan förefalla motsägelsefullt. Men om vi ska realisera statsmakternas ambitioner behöver vi mera pengar. Detta går inte att göra enbart med nuvarande statliga medel, svarar Anita Lehikoinen.
Propåer från Pakistan
Logiken i arbetsgruppens resonemang är följande: Den finländska högskolan har gott renommé och det råder internationellt stor efterfrågan på utbildningsplatser. Men eftersom lagen förbjuder högskolan att ta betalt, finns inga riktiga incitament att marknadsföra utbildningarna.
– Vi har exempelvis nyligen fått propåer från Pakistan, som är intresserat av finländska universitetsplatser på såväl grund- som påbyggnadsnivå. Då tvingas vi i dagsläget bara säga ”nej tack”, konstaterar Anita Lehikoinen. Sak samma gäller möjligheten att erbjuda uppdragsutbildning.
– När Irak nu återuppbyggs finns stort behov av kvalificerad högskoleutbildning. Men inte heller där kan vi vara med och presentera våra utbildningar.
Frihet sätta avgifter
Enligt högskolerådet Lehikoinen sker därför idag inte heller någon professionell marknadsföring av de finländska högskolorna.
– De som kommer hit och studerar gör det oftast efter att själva ha sökt kunskap om just Finland. Jag menar att vi i framtiden måste få möjlighet att professionellt marknadsföra oss mot exempelvis olika specialgrupper och länder.
Idag kostar ett läsår på en finsk högskola staten i snitt motsvarande 64000 kronor. Arbetsgruppens förslag är att det ska införas ett golv om hälften, det vill säga 32 000 kronor, samt ett tak om 110 000 kronor.
Varje högskola ska själv ha friheten att sätta avgifterna.
– Flera av de rektorer som suttit med i vårt arbete ville inte ha något tak överhuvudtaget. Men vi tycker ändå det är rimligt med ett sådant, säger Anita Lehikoinen och tillägger:
– Annars skulle det bli orimligt dyrt för studenter på exempelvis läkarlinjen.
I Sverige har rättviseaspekten varit viktig i diskussionen om huruvida högskolan ska få ta ut terminsavgifter. Hur tror man i Finland att begåvade, men fattiga personer från utvecklingsländer ska kunna ta sig in på den finländska högskolan?
– Det problemet finns redan idag. Vår modell är att skapa stipendieprogram, där såväl staten som näringslivet är med.
– Vårt förslag är att det årligen ska delas ut fem miljoner euro (46 miljoner kronor, vår anm) till personer från utvecklingsländer och sju miljoner (64 miljoner kronor) till dem från industrialiserade länder.
Enligt Anita Lehikoinen har förslaget om terminsavgifter fallit i god jord, inte minst bland universitetsrektorerna. Ett undantag är dock rektorn för Lapplands universitet, Esko Riepula.
– Att göra studierna avgiftsbelagda kommer inte att öka utan istället minska antalet studenter som vill studera i Finland, anser han. Från fackligt håll har man ännu inte hunnit ta ställning.
-Vi ska diskutera saken i en nära framtid, säger Jan-Håkan Öberg, vice ordförande för Universitetslektorernas förbund.
-Terminsavgifter som krävs av utländska studenter får inte leda till att studenterna behandlas olika, beroende på om de betalar för sina studier eller ej.
Professorförbundets VD Jorma Virkkala:
-En utgångspunkt är att studier som leder till examen ska vara avgiftsfria. Vi utesluter dock inte terminsavgifter från de studenter det här är fråga om.
De finländska stdentkårernas ordförande Arttu Laasonen ser förslaget som ett förtäckt hot.
-Först föreslår man mindre avgifter för utländska studerande och sedan höjs dessa och när tiden är mogen får även finländska studerande betala.
_Det slutar med att de med rika föräldrar har råd att studera och att de fattiga lämnas utanför.
Att Finland nu aktivt försöker locka till sig utländska studerande har delvis med den ogynsamma inhemska befolkningsstrukturen att göra. Efter vinter- och fortsättningskrigen föddes ovanligt stora barnkullar och dessa står nu inför pensionering.
– Vi tror och hoppas att fler studerande än nu i framtiden väljer att stanna i Finland efter examen och arbeta här.
– Tidigare har studerande utanför EU/EES-området varit tvungna att lämna landet efter fullbordad examen. För att underlätta för dem har regeringen nu beslutat att de har rätt att stanna under ett halvår för att söka jobb, berättar Anita Lehikoinen.
Ett annat mål med internationaliseringen är att höja standarden på finländsk undervisning och forskning.
– Vi vet redan nu, att det finns brister i de engelskspråkiga program vi erbjuder. Departementet har anslagit extra medel för att exempelvis förbättra de finländska lärarnas engelskkunskaper.
På utbildningsdepartementet följer man utvecklingen i Norden. Lehikoinen påpekar, att Danmark i våras införde avgifter för studerande utanför EU/EES-området.
Den finländska regeringen – bestående av socialdemokrater, centerpartister samt Svenska Folkpartiet – kommer under hösten att ta ställning till arbetsgruppens förslag. Ett förslag om lagändringar kan komma runt årsskiftet och till våren väntas riksdagen diskutera frågan och därefter ta beslut. Mest kritik väntas från Vänsterförbundet och Miljöpartiet.
– Frågan är långt ifrån avgjord, påminner Anita Lehikoinen. Den avgiftsfria högskoleundervisningen är något närmast heligt för många här i Finland.
SÖREN VIKTORSSON
