Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Svenska regelverket inte anpassat för mångfald

Sverige är inte bra på att ta vara på den kompetens som finns hos utrikes födda akademiker. Brist på flexibilitet gör att många tvingas ägna flera år åt att få grundläggande behörighet – under tiden blir deras akademiska studier föråldrade och inaktuella. Bolognaprocessen är viktig för att skapa kunskap om och förtroende för utbildningar från andra länder, menar Adèle Ennab, analytiker på Integrationsverket.

14 december, 2005
Universitetsläraren

Statistiskt sett är andelen personer med utländsk bakgrund väl representerade bland studenter på nästan alla nivåer inom svenska universitet och högskolor. Men om man tittar närmare på vilka de är ser man att de flesta kommer från Asien, Europa och Norden, medan Afrika och Sydamerika är dåligt representerade. Dessutom ser det olika ut inom olika utbildningar.
Det säger Adèle Ennab och påpekar att statistiken dock bara handlar om kvantitet – kvalitativa aspekter finns det inte mycket kunskaper kring:
– Varje universitet och högskola är självstyrande och det är svårt att komma åt de kvalitativa aspekterna kring mångfaldsarbetet, hur informationen sköts och hur dessa studenter bemöts.

Mycket har hänt
Men Adèle Ennab understryker att mycket har hänt det senaste decenniet. De olika lärosätena har blivit bättre på att rekrytera nya grupper – både vad gäller social och etnisk bakgrund. Många lärosäten erbjuder till exempel basår, collegeår och olika stödåtgärder som språkverkstäder. Kårerna är ofta också engagerade i arbetet.
– Det skulle vara utmärkt om man under Mångkulturåret uppmärksammade utlandsfödda med avslutade eller oavslutade utländska akademiska studier. Det är många som kommer till Sverige med en sådan bakgrund och man måste hitta en betydligt snabbare väg för dem in i den svenska högskolevärlden och ut på den svenska arbetsmarknaden. Det känns absurt att man importerar arbetskraft, istället för att ta vara på den kompetens som finns.

Kompletterande utbildningar
Adèle Ennab efterlyser ett mycket större utbud av kompletterande högskoleutbildningar. Idag tvingas alltför många med akademiska studier från utlandet börja om från början eller ta ett mindre kvalificerat arbete. Kompletterande utbildningar är många gånger nödvändiga för att göra den utländska utbildningen gångbar på den svenska arbetsmarknaden.
– Hittills har kompletterande högskoleutbildningar bara tagits fram för vårdyrken och lärare – områden där det råder personalbrist i Sverige. Det flesta utbildningarna är uppdragsutbildningar och ingår inte i det ordinarie utbudet inom högskolor och universitet. De utbildningarna har trots det fungerat mycket bra och Landstingens och Socialstyrelsens arbete med detta borde stå som modell även för andra utbildningar. De har inte bara tagit hänsyn till personernas formella utbildning utan också undersökt vad de kan, vilken yrkeserfarenhet de har. Om man bara tar hänsyn till den formella utbildningen går man miste om mycket kunskaper. Kan man göra så inom dessa yrkesområden borde det fungera lika bra inom andra områden.
För ett par år sedan tog Integrationsverket och Högskoleverket initiativ till att bilda en grupp för att studera om det skulle gå att ta fram kompletterande utbildningar för jurister med utbildning från utlandet. Gruppen bestod av representanter från de fem universitet som har juristutbildning (Stockholm, Göteborg, Lund, Umeå och Uppsala), samt länsstyrelserna i Stockholm och Göteborg. Arbetet har skett i samråd med Jusek, Domstolsverket och Riksåklagaren.
– Gruppen kom fram till att det skulle räcka med kompletterande utbildningar på högst två år!

Två tre miljoner för försök
De fem universiteten var positiva och olika instanser inom rättsväsendet stödde tanken på en ökad mångfald. Kostnaden beräknades till två tre miljoner kronor för en försöksverksamhet med 30 jurister vid ett eller ett par universitet.
– Förslaget har legat på Utbildningsdepartementet och Justitiedepartementet i ett och ett halvt år, men inget har hänt. Det är mycket sorgligt. Intresset bland jurister med utländsk examen har varit mycket stort, vi fick ofta samtal från jurister som undrade hur det gick – men de har slutat ringa nu.

Reell kompetens
– Den grupp jag ömmar mest för är utrikes födda med avslutade studier på gymnasienivå och kanske också akademiska studier från hemlandet. Inom den här gruppen går mycket kompetens förlorad. Ett sätt att göra det möjligt för dem att studera på högskolan är att använda sig av validering av reell kompetens.
SUHF konstaterade dock i en rapport från 2003 att högskolorna inte använder sig av de möjligheter till validering av reell kompetens som finns idag.
– Lärosätena har inte varit särskilt positivt inställda. Det innebär mycket arbete och stora kostnader att ta fram metoder och instrument för att mäta och bedöma informell kompetens. Det har funnits en del projekt som varit lyckade, bland annat genom Rekryteringsdelegationens arbete. Men så snart projektpengarna tar slut läggs verksamheten ner.
Eftersom högskolorna är självstyrande krävs lagstiftning för att den här möjligheten ska börja användas generösare, menar Adèle Ennab.
– Utbildning är en färskvara. Utrikes födda akademiker kommer inte att ha nytta av sina akademiska studier om de inte släpps in på högskolorna i Sverige eller på den svenska arbetsmarknaden.

Grundläggande behörighet
I Rapport Integration 2003 redovisade Integrationsverket ett stickprov bland studerande på grundläggande vuxenutbildning. Den utbildningsformen är inte avsedd för akademiker, men de som vill skaffa sig grundläggande behörighet till högskolan för att komplettera sina utländska utbildningar placeras ofta där ändå.
– Vi hittade cirka 1000 personer med högskoleutbildning från utlandet som registrerats som studenter inom den grundläggande vuxenutbildningen år 1997–2002 och som ännu fanns kvar efter sex terminer eller mer – trots att de var akademiker!

Flexiblare system
Systemet måste bli flexiblare, så att man kan hitta snabba lösningar och utgå från individens förutsättningar, menar Adèle Ennab.
– Det borde finnas möjlighet att intensivt läsa svenska och engelska inom högskolan. Sådana kurser i svenska ordnas ju redan för gäststudenter.
– Regelverket i Sverige är inte anpassat för den mångfald som finns här idag. Jag tycker att man ibland kan ifrågasätta om engelska alltid behövs för till exempel kompletterande utbildningar. Många av 90-talets invandrare kom från Östeuropa och Balkan. De kanske inte alltid har formella betyg i engelska, men däremot i ryska, tyska och andra språk. Den svenska högre utbildningen blir allt mer anglosaxisk och kunskaperna i andra språk i Sverige blir sämre, för det har i stort sett bara varit engelskan som är värd något. Våra kunskaper och vår världsbild smalnar om det inte är en merit att ha annan språkkompetens.
Adèle Ennab understryker att hon absolut inte menar att man ska sänka kraven – men man måste hitta lösningar för att inte gå miste om kompetens.
– Det finns också en stark etnocentrism inom den högre utbildningen i Sverige – många tror att svenska utbildningar är de enda gångbara. Men jag hoppas att de nya direktiven som finns i regeringens senaste proposition Ny värld – ny högskola ska lyckas komma till rätta med en del av problemen.

Större öppenhet
Samarbetet inom EU – Bolognaprocessen – har dock tvingat svenska lärosäten att lära sig mer om andra system, vilket har lett till en större öppenhet. Det kommer säkert också att påverka synen på utbildningar i länder utanför EU-sfären, menar Adèle Ennab.
– Däremot tycker jag att det är en stor brist att Bolognaprocessen bara handlar om de europeiska systemen. I Europa finns det miljoner människor som har utbildat sig i andra länder. De tillhör också Europa och detta borde integreras i processen redan från början.

ANKI WOOD

Mångkulturåret 2006
Regeringen har utlyst 2006 till ett Mångkulturår. Syftet är att landets kulturverksamheter bättre ska spegla och införliva den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige. Bland annat ska landets universitet och högskolor genomföra aktiviteter och verksamheter för att främja mångkultur.
– Landets samtliga universitet och högskolor som har konstnärliga utbildningar har fått i uppdrag att medverka i Mångkulturåret 2006. Övriga har inbjudits att medverka. Det kan handla om att arbeta med breddad rekrytering, temadagar, konferenser eller internutbildning om mångkultur och mångfaldsfrågor, berättar Emil Plisch, sekreterare i Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 på Utbildnings- och kulturdepartementet.
– Vi ser gärna att så många som möjligt av landets universitet och högskolor på olika sätt deltar i Mångkulturåret 2006.

Följande universitet och högskolor har fått i uppdrag att medverka
i Mångkulturåret 2006:

Beckmans Designhögskola
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Göteborgs universitet
Konstfack
Kungliga Konsthögskolan
Kungliga Musikhögskolan
Linköpings universitet
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Operahögskolan i Stockholm
Teaterhögskolan i Stockholm
Umeå universitet

Följande universitet och högskolor har fått en inbjudan att medverka
i Mångkulturåret 2006:

Blekinge tekniska högskola
Chalmers tekniska högskola
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan Kristianstad
Högskolan på Gotland
Idrottshögskolan i Stockholm
Karlstads universitet
Karolinska Institutet
Kungliga Tekniska högskolan
Lärarhögskolan i Stockholm
Malmö högskola
Mitthögskolan
Mälardalens högskola
Stiftelsen Högskolan i Jönköping
Stockholms universitet
Södertörns högskola
Uppsala universitet
Växjö universitet
Örebro universitet

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023