E-böcker med skönlitteratur har funnits länge, men för läromedel är detta något relativt nytt.
Så sent som 2002 inleddes en försöksperiod, Studentlitteratur utvecklade en plattform för utlåning av svenska e-böcker tillsammans med Bibliotekstjänst och testade den vid Göteborgs universitet och Lunds stadsbibliotek.
Så här fungerar e-böcker: Du lånar enkelt en e-bok via ditt biblioteks hemsida, du loggar in och laddar ner boken till din dator där du läser den med hjälp av Adobe Acrobat Reader. Efter lånetidens slut kan du inte läsa boken längre. Så du behöver inte tänka på att lämna tillbaka den.
Man kan också köpa e-böcker hos internetboklådor och eLib, som ägs av Natur och Kultur, Piratförlaget och internetbokhandeln Adlibris. Både eLib och PrioInfo, som ägs av Bibliotekstjänst, tillhandahåller e-böcker för bibliotek. Via eLibs och Bibliotekstjänsts hemsidor kan man se vilka bibliotek som har deras olika utbud. eLib distribuerar mest skönlitteratur men också mycket fakta. I
PrioInfos så kallade E-biblioteket ligger tyngdpunkten på facklitteratur.
– I E-biblioteket finns nu över 300 titlar till utlåning. Men det växer hela tiden, nu ingår även Norstedts Juridik. Jag antar att de kommer att lägga till en hel del titlar, säger Annica Nilsson, förbundsjurist på SLFF.
Ersättning för arbete
Skönlitterära verk förekommer piratkopierade på nätet, men Annica Nilsson känner inte till att detta är ett problem på läromedelssidan.
– Det finns ibland en oförståelse inför kopieringsskydd. Det är därför viktigt att påminna om att det finns en författare som måste ha ersättning för sitt arbete om det att det ska finnas incitament att skriva kurslitteratur och andra läromedel. Man ger inte bort sitt verk gratis.
När det gäller rättigheter finns en hel del för läromedelsförfattaren att tänka på.
– Det är väldigt viktigt att man är uppmärksam redan vid tecknandet av det första avtalet med förlaget, det avtal som reglerar utgivningen i tryckt form. För att författaren ska behålla en god förhandlingsposition och ha kontrollen över sitt verk är det viktigt att avtala endast för den utgivningsform som är aktuell. Finns det sedan ett intresse att ge ut verket som e-bok så bör man avtala separat om det.
Olika utgivningsformer
De villkor som är anpassade för en utgivningsform är inte anpassade för en annan. Man kan alltså inte tillämpa riktigt samma avtalsprinciper för e-boken som för den tryckta boken. Till exempel är det för e-boksutgivning rimligt med en kort avtalstid som begränsar den tid som verket får publiceras elektroniskt.
Dessutom bör royaltysatsen vara högre, framhåller hon. Detta eftersom förlagets kostnader för att publicera en e-bok är mycket lägre än för en tryckt bok, vilket bör gynna författaren.
– Idag görs alltid en e-bok utifrån en tryckt bok, layout och paginering är lika. Det elektroniska underlaget finns alltså redan. Sedan måste det anpassas till e-boken. Vad jag förstått är det inget omfattande jobb, det är ganska enkelt.
E-böcker idag är inte något stort, men marknaden växer.
– Det finns ju hela tiden en efterfrågan om ökad tillgänglighet i vårt samhälle, säger Annica Nilsson.
E-boken befinner sig fortfarande på ett försöksstadium.
– Jag tror inte e-boken är ett direkt hot mot den tryckta boken, utan att den främst säljs till läsare som inte skulle ha köpt den tryckta boken. Men märker förlagen att de tappar intäkter på grund av att försäljningen av tryckta böcker går ned är det tveksamt om de kommer att satsa på e-böcker.
Ljudböcker på kommande
En ny kommersiell företeelse är läromedel i form av ljudböcker. Man kan köpa ljudböcker på CD, men en del titlar kan man också tanka ner som en fil från nätet. Än så länge är det inte många förlag som ger ut läromedel som kommersiella ljudböcker.
– Läromedel som ljudböcker är inte alls lika vanligt som den intalade skönlitterära ljudboken. Sedan länge har det för vissa bibliotek och organisationer funnits möjlighet att tala in läromedel för att personer med funktionshinder ska kunna ta del av verken. Men det har inte varit för kommersiellt bruk.
– Den kommersiella utgivningen riktar sig främst till studenter på universitet och högskola och det handlar om intalad kurslitteratur.
Affärsidén är att studenten ges möjlighet att göra flera saker på samma gång, som att plugga under promenader och joggingturer, när man diskar eller kör bil. Alltså utnyttja tid för studier på ett sätt som den tryckta boken inte ger utrymme för.
– Tid är en bristvara idag, tanken är att man ska kunna utnyttja tiden optimalt och göra flera saker samtidigt. Det är dessutom så att olika människor lär sig olika. Vissa lär sig bättre genom att lyssna. Andra kanske vill både lyssna och samtidigt göra anteckningar i boken och på så sätt aktivera flera sinnen.
En ljudbok ska vara billigare än pappersboken. Tanken är inte att konkurrera ut den tryckta boken, utan ljudboken ska vara ett komplement. Därför måste priset vara lågt.
Godkänna inspelningen
Även när det gäller ljudböcker bör man som läromedelsförfattare avtala om ersättningen och nyttjandet separat.
– För ljudböcker är det specifika villkor. Författaren ska till exempel godkänna inspelningen. Här handlar det om att inspelningen ska vara trogen texten, den talade texten ska följa den tryckta. Och det är viktigt med syftningar, att den som läser in texten vet vad han talar om så att det blir trovärdigt.
Än så länge är läromedelsljudboken en ny företeelse och ganska få har upptäckt den.
– Det handlar om att förändra vanor – på samma sätt som med e-boken. Jag tror att den här affärsidén är bra. Att kunna utnyttja tid på ett sätt som tidigare inte varit möjligt tror jag är en fördel, särskilt med tanke på att det är många som pluggar intensivt idag, kanske flera kurser på samma gång, eller har barn och studerar. Ljudböcker är något som kommer att växa.
För att få hjälp med avtal kan läromedelsförfattare ta kontakt med SLFF och även Alis, Administration av Litterära Rättigheter i Sverige, som förvaltar och förhandlar om sekundärrättigheter. Båda organisationerna har avtalsmallar som kan användas för e-böcker respektive ljudböcker.
PER-OLOF ELIASSON
