Fem språk läggs ner på Södertörn
Som väntat beslöt styrelsen vid Södertörn högskola vid sitt möte 30 augusti att avveckla tyska, franska, spanska, polska och ryska som egna ämnen.
Beslutet innebär att den språkundervisning som ingår i vissa program i fortsättningen ska ske i samverkan med Stockholms universitet.
Omkring ett 20-tal anställda och drygt 240 helårsstudenter är direkt berörda av förslaget.
– Det är bra att vi äntligen kommer till beslut i frågan även om det har varit ett tungt beslut att fatta. Nu måste vi omgående komma vidare i våra diskussioner med Stockholms universitet om vårt samarbete, säger rektor Ingela Josefsson i ett pressmeddelande.
SULF fortsätter att bevaka ärendet.
– För närvarande överväger vi vilka möjligheter vi har att agera vidare i frågan, säger ombudsman Göran Andersson.
Svenska universitet på topplista
Fyra svenska universitet tillhör de 100 bästa forskningsuniversiteten i världen, enligt en rankning som görs vid Jiao Tong University i Shanghai.
Det är tredje året i rad som det kinesiska universitetet publicerar listan som fått rätt omfattande internationell uppmärksamhet.
I rankningen ligger 17 av de 20 främsta lärosätena i USA förutom Cambridge,
Oxford och Tokyo. Karolinska Institutet kommer på plats 45, Uppsala universitet på plats 60, Stockholms universitet på plats 93 och Lunds universitet på plats 99.
(Högskoleverkets internationella nyhetsbrev)
Hur många är skuggdoktorander?
Ingen vet hur många skuggdoktorander det finns. Men nu kommer Högskoleverket att gå ut med en förfrågan till alla lärosäten om vilka rutiner de har för att kontrollera och förhindra förekomsten av skuggdoktorander.
Detta mot bakgrund av en rapport som Paul Agnidakis, doktorand vid Uppsala universitet, har gjort på uppdrag av Högskoleverket. Rapporten var högaktuell på verkets konferens Att forska i det fördolda (efter denna tidnings pressläggning). Mer om konferensen i nästa nummer av Universitetsläraren.
Ny webbplats för Bolognamöte
En ny webbplats har öppnats inför nästa möte i Bolognaprocessen, som hålls i London i maj 2007. Adressen är www.dfes.gov.uk/bologna/ .
Här finns bland annat information om att en Bologna follow-up-group med en representant från alla de 45 länderna kommer att mötas till ett första uppföljningsmöte i mitten av oktober. Gruppen ska bland annat förbereda ministermötet om två år.
(Högskoleverkets internationella nyhetsbrev)
Förkunskaper i matematik allt sämre
Samverkan mellan lärare i högskolan och gymnasieskolan bör fördjupas. Dessutom bör samverkan mellan olika lärosäten och mellan lärare i matematik och lärare i tillämpade ämnen byggas ut. Lärosätena bör få extra resurser för att hantera studenternas varierande förkunskaper i matematik.
Det skriver Högskoleverket mot bakgrund av en kartläggning av civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogram, samt vissa naturvetenskapliga program.
Intresset för matematik blir allt mindre och förkunskaperna allt sämre, enligt de diagnostiska prov som nybörjarstudenterna har gjort. Lärare som intervjuats anser att studenterna har stora brister i mycket elementära kunskaper och färdigheter, många studenter kan inte räkna med allmänna bråk eller lösa enkla ekvationer.
Trots att nivån för godkänt har sänkts, enligt många lärare, är andelen godkän da studenter bara 60–80 procent efter tre tentamenstillfällen.
Bättre ekonomi med färre anställda och studenter
Landets universitet och högskolor räknar med bättre ekonomi i år jämfört med förra året. Då var underskottet 440 miljoner, medan det i år beräknas bli 160 miljoner kronor. Bakom det förbättrade resultatet ligger besparingar i form av färre studenter och anställda, enligt en ny rapport från Högskolverket.
Rapporten är en sammanställning av lärosätenas delårsrapporter.
Två av tre högskolor räknar fortfarande med ett underskott, men underskotten är små i förhållande till den totala omslutningen. De största underskotten relativt sett redovisas av universiteten i Karlstad och Örebro, enligt ett pressmeddelande från Högskoleverket.
Färre studenter
Förklaringen till den förbättrade ekonomin är främst att lärosätena har antagit färre studenter. Jämfört med förra året är minskningen 3500 helårsstudenter. De högskolor som dragit ner mest på antalet helårsstudenter är Södertörns högskola (minus 7 procent) och Högskolan i Kalmar (minus 6 procent).
Men fortfarande utbildar högskolorna fler studenter än de får ersättning för. Överintaget är nu på 4 procent över det takbelopp som riksdagen bestämt. Det motsvarar 10000 helårsstudenter. De enda högskolor som håller sig under takbeloppet är Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
Färre anställda
Högskolorna har även minskat personalstyrkan för att få bättre balans i ekonomin.
Redan förra året minskade antalet anställda med 1,5 procent och enligt Högskoleverket finns mycket som pekar på att minskningen fortsätter i år. Högskolorna sparar också genom att anta färre doktorander.
Delrapporterna omfattar inte pengarna för de 3500 nya utbildningsplatser som regeringen aviserade i somras. På kort sikt går troligtvis en del av pengarna till att finansiera överintaget och stärka den befintliga utbildningen. Men på längre sikt kommer tillskottet att leda till att högskolorna expanderar, skriver Högskoleverket.
