Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ta ut undervisningsavgifter

1 december, 2005
Universitetsläraren

En undervisningsavgift för internationella studenter kommer att gynna internationaliseringen.
Det svenska ”tak-systemet” begränsar antalet internationella studenter i Sverige
En aktuell debatt idag handlar om möjligheten för svenska högskolor och universitet att ta ut undervisningsavgifter från internationella studenter som kommer från länder utanför EU. En undervisningsavgift skulle i praktiken innebära att fler internationella studenter ges möjlighet att studera i Sverige.
Finansieringen av utbildningen vid universitet och högskolor kommer idag från staten. Men det finns ett takbelopp för hur många studenter varje universitet får bidrag för. Antalet studenter över taket skapar kostnader för universiteten då staten inte finansierar dessa. Studenterna skapar så kallade ”överproduktionskostnader”.
De flesta svenska universitet har idag fler svenska sökande än utbildningsplatser. Universiteten ställs därför inför ett dilemma: om man accepterar internationella studenter som programstudenter (internationella programstudenter är de internationella studenter som studerar ett helt program och får en examen till skillnad från utbytesstudenter som studerar antingen en eller två terminer och som sedan återvänder hem för att avsluta sin utbildning) måste de antingen ersätta en behörig svensk student med en internationell student eller så antar universitetet det antal svenska studenter som staten finansierar och antar därutöver internationella programstudenter och tar kostnaden för överproduktionen som detta medför.

DET ENDA SÄTTET för svenska universitet att gynnas finansiellt av detta är när man har mindre populära utbildningsprogam och då man inte kan fylla sina utbildningsplatser med svenska sökande. Internationella studenter kan då antas och dessa finansieras av staten upp till takbeloppet. I dessa fall hjälper de internationella studenterna universiteten att fylla sina platser som de fått av regeringen. Ironiskt är att de internationella studenterna är endast en finansiell fördel för universiteten i Sverige på de program som svenska studenter inte vill söka.
För Jönköping International Business School, JIBS, betyder detta att det inte är motiverat, ur finansiell synvinkel att attrahera internationella studenter eftersom de skapar överproduktionskostnader. För att undvika dessa (det vill säga att hålla sig under taket) så får internationella studenter söka i konkurrens med svenska studenter för de antal platser som finns tilldelat. Detta är naturligtvis kontroversiellt men vi anser att det ökade utbildningsvärdet av att ha internationella studenter är värt det.

LÖSNINGEN ÄR ATT ta ut undervisningsavgifter från internationella studenter
Genom att ta ut undervisningsavgifter för internationella studenter skulle svenska universitet kunna anta internationella studenter till sina utbildningsprogram utan att för den skull dras med kostnader för överproduktion eller behöva anta ett färre antal svenska studenter. Dessa internationella studenter skulle betala en undervisningsavgift som täcker kostnaden för deras utbildning.
Att öka antalet internationella studenter är ett angeläget mål för svenska universitet. Utbildningsdepartementet slår fast i utredningen Advantage Sweden att Sverige vill ha fler internationella studenter i sina universitet för att öka kvalitet och mångfald. Därtill kommer förhoppningsvis några av dessa studenter att stanna i Sverige och bidra till vårt lands ekonomiska tillväxt.
De två huvudsakliga argumenten mot undervisningsavgifter för internationella studenter är a) att det är ett första steg mot terminsavgifter för svenska studenter, b) att det skulle endast hjälpa rika internationella studenter. Båda argumenten har brister. För det första har undervisningsavgifter för internationella studenter inget att göra med svenska studenter. Svenska studenter har redan ”betalat” till systemet genom de skatter som de betalar och i framtiden kommer att betala till staten. Internationella studenter å andra sidan har inte betalat något till den svenska staten och därför är det rimligt att de också ska betala kostnaden för deras utbildning genom en undervisningsavgift.
Med dagens system missgynnas internationella studenter då många svenska universitet avstår från för att anta internationella studenter på grund av tidigare nämnda skäl. Det är sant att många internationella studenter inte råd att komma till Sverige trots att utbildningen inte kostar något eftersom vår levnadskostnad är så hög jämfört med den i deras land. Sverige och svenska studenter går därmed miste om att ha internationella, välmeriterade studenter i sina utbildningar. Undervisningsavgifter för internationella studenter skulle dock kunna möjliggöra inrättandet av stipendiefonder för internationella studenter som inte har råd att komma till Sverige. Stipendier som skulle kunna täcka delar av levnadsomkostnaderna såväl som undervisningsavgiften.

SAMMANFATTNINGSVIS, med det nuvarande systemet i Sverige och det faktum att fler och fler svenska universitet har ekonomiska svårigheter (nedskärningar, minskad lärartid för studenter och så vidare) är det inte motiverat att rekrytera internationella studenter till Sverige. Genom att ta ut undervisningsavgifter för internationella studenter skulle alla universitet ha en chans att a) öka sin budget, b) öka antalet internationella studenter vid svenska universitet och c) skapa en väg för att ge internationella studenter som inte har råd att studera i Sverige idag en möjlighet att komma hit i framtiden.

PETER HILTON
Director of International Relations
Jönköping International Business School, JIBS

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023