Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Dagens pensionssystem inte bra för akademiker

Det nya allmänna pensionssystemet är en dålig konstruktion för akademiker. Tack vare tjänstepensionen kan ekonomin ändå bli rimlig efter 65. Men det finns fällor man måste undvika.

1 december, 2005
Universitetsläraren

Det nya pensionssystemet är inte positivt för akademiker, särskilt för akademiker med långa studietider och måttliga inkomster i början på karriären. De kommer att få en avsevärt lägre allmänpension i framtiden jämfört med gamla ATP, säger Björn Birath, SULF:s förhandlingschef och expert på pensioner.
För dem som är födda 1954 eller senare gäller det nya pensionssystemet fullt ut. Grundpensionen är nu konstruerad så att ju tidigare i livet man har sina inkomster desto större genomslag får det i pension. Många universitetslärare har haft låga inkomster långt upp i åren, till exempel varit doktorander med dåliga villkor.
– Det här var tidigare i pensionshänseende ett begränsat problem. Med ATP-systemet räckte det med 30 års arbetad tid. Sedan beräknade man pensionen på de 15 bästa åren av de 30. I allmänhet kunde även en kvinna som gjorde sen karriär, efter att kanske ha varit hemma med barn, komma upp i full ATP.
Hon kunde till exempel arbeta deltid mellan 35 och 50 för att sedan gå upp på heltid från 50 års ålder, kanske på en lektorstjänst.
– Men en sådan inkomstprofil nu, med det nya allmänna pensionssystemet, ger en förhållandevis låg grundpension. Kanske omkring 40 procent av den gamla ATP:n. Och det är väldigt svårt att komma tillrätta med i efterhand.

Slår mot akademiker
I det nya pensionssystemet finns en konstruktion som direkt slår mot akademiker med lång utbildning.
– Grundpensionssystemet är inte rimligt konstruerat för akademiker. I det finns en viss kompensation för studier och till småbarnsföräldrar. För barnåren finns det en förhållandevis rimlig kompensation.
Men för studieåren är det bidragsdelen i studiemedlen som är pensionsgrundande, vilket gör att den pensionsgrundande inkomsten är långt sämre än till exempel kompensationen för barnår.
– Från SULF:s sida går vi in med en motion till SACO:s kongress i höst och yrkar på att organisationen ska driva frågan om bättre pensionsrätt för studieåren. Det vi begär är samma konstruktion som för barnåren.
Tjänstepensionen för statligt anställda kan till en del kompensera det allmänna pensionssystemets nackdelar. För de allra flesta universitetslärare finns det en förmånsbestämd del av tjänstepensionen som beräknas på den lön man har de fem åren före avgångsåret, mellan 60 och 64 års ålder. I tjänstepension får man tio procent på årsinkomster under 7,5 basbelopp, vilket motsvarar en månadsinkomst på 27063 kronor (år 2005). På lönedelar över 27063 kronor får man 65 procent i pension. (Se fotnot.)
– När det gäller tjänstepensionen så bör man därför absolut undvika att gå ned i tjänst åren före pensionering, säger Björn Birath.
Här finns flera olika fällor. Om man under åren före 65 går ner från heltid till halvtid, till exempel genom att säga upp sig urholkas tjänstepensionen kraftigt.
– Det är väsentligt att man inte först i efterhand blir medveten om det här. Det kan vara förödande att säga upp sig på halvtid. Ett bättre alternativ till att entlediga sig är att vara tjänstledig motsvarande tid.
Då har man formellt kvar sin gamla lön som då är pensionsgrundande, säger Björn Birath.

Delpension ett alternativ
Ett annat alternativ är delpension. Vid 50 procent delpension får man behålla 80 procent av lönen.
– Delpension från 61 års ålder urholkar inte tjänstepensionen.
Arbetsgivaren betalar då pensionsavgifterna på den bakomliggande heltidslönen. Delpension kan ge en något lägre allmän pension men det kan man i allmänhet bortse från.
En annan fälla är om man arbetar två halvtider hos olika arbetsgivare som täcks av olika pensionsavtal.
– Man bör undvika att säga upp sig hos en arbetsgivare på halvtid de avslutande fem åren, för att arbeta halvtid hos en annan arbetsgivare. Om man har en lön, låt säga på 40000 kronor, så bör man försöka skaffa sig pensionsrätt för de 40000 kronorna hos en arbetsgivare.
Ett räkneexempel: 1 x 40000 är mycket bättre i pensionshänseende än 2 x 20000, därför att de båda 20000-kronorsinkomsterna ligger under 27063 kronor i månaden.
Två halvtider ger bara tio procent i pensionsförmån, i det här fallet 2 x 2000 kronor alltså 4000 kronor i tjänstepension. Medan om du har en pensionsgrundande lön på 40000 får du först tio procent på 27063 = cirka 2700 kronor. På den överskjutande lönen 40000–27063
= 12937 får du 65 procent, cirka 8400 kronor. Alltså sammanlagt drygt 11000
i tjänstepension.
Det blir en skillnad på 7000 per månad i bruttopension eller 84000 kronor per år. För en person som lyfter pension under 15 års tid blir alltså pensionen i detta fall 1260000 kronor lägre.
Förutsättningen för att få den högre pensionen är att en arbetsgivare betalar hela pensionsavgiften. Det kan man uppnå genom att inte säga upp sig utan vara tjänstledig på halvtid från den ena tjänsten.
– Det blir alltså väldigt stora marginaleffekter och det spelar då ingen roll om du haft en heltidslön hos en arbetsgivare hela livet dessförinnan. I princip är detta omöjligt att rätta till i efterhand.

Drastiska effekter
En tredje pensionsfälla är att den som varit studierektor eller prefekt och som lämnar uppdraget riskerar att få en kraftigt sänkt tjänstepension.
– Vi har rätt många medlemmar som är prefekter eller studierektorer och som lyfter ett uppdragstillägg på ett antal tusen kronor. Vill man under åren före pensioneringen trappa ned måste man vara medveten om att om man inte får behålla arvodet kan det få drastiska effekter på tjänstepensionen.
Anta att du har ett prefektarvode på 5000 kronor och när du fyller 59 lämnar du uppdraget utan att få behålla arvodet. De kritiska åren då den pensionsgrundande inkomsten räknas ut tappar du då 5000 kronor per månad.
Eftersom du troligen ligger över 7,5 basbelopp i årsinkomst tappar du 65
procent av 5000 kronor i pension varje månad, alltså 3250. Det blir närmare 39000 per år och närmare 600000 kronor lägre pension om den betalas ut under 15 år.

Hittills bra avkastning
Utöver den vanliga tjänstepensionen finns den kompletterande ålderspensionen. Den förvaltas av Kåpan pensioner (tidigare FSO).
Sedan ett år är Björn Birath med i Kåpans styrelse och arbetsutskott.
– Så jag har bra insyn, säger han.
Varje månad betalar arbetsgivaren utöver lönen in en premie på två procent av hela lönen. De två procenten placeras i en traditionell livförsäkring hos Kåpan.
– Medlemmen behöver här inte bekymra sig om att välja mellan olika alternativ.
Sedan 2003 finns ett nytt pensionsavtal för statligt anställda där arbetsgivaren avsätter ytterligare 2,3 procent av lönen. Här har man möjlighet att välja mellan ett 15-tal olika försäkringsbolag och deras olika sparalternativ. Om man avstår från att välja går avgiften till Kåpan och den traditionella livförsäkringen.
– Den har hittills haft bra avkastning. Man behöver alltså inte anstränga sig för att hitta ett bra ickevalsalternativ, till skillnad från i PPM-systemet, säger Björn Birath.

Kan man rekommendera ytterligare privat pensionssparande?

– Här måste man bedöma själv om man tycker sig behöva det. Det beror ju lite på hur många år i pensionsgrundande inkomst man kommer upp i. En invandrare med förhållandevis kort tid med svensk pensionsrätt och som inte har med sig någon pensionsrätt att tala om från sitt forna hemland bör nog allvarligt fundera på om man inte kan klara ett pensionssparande som komplement till den allmänna pensionen och tjänstepensionen.
Annars tycker Björn Birath att det svenska pensionssystemet med allmän pension, tjänstepension och kompletterande pension sammantaget räcker till bra för de flesta som pensioneras de närmaste åren.
– Det ger normalt en pensionsnivå på mellan 70 och 75 procent av slutlönen, säger han.

PER-OLOF ELIASSON

Läs mer:
Statens pensionsverk, www.spv.se/
Kåpan, www.fso.se/
PPM, www.ppm.nu/
Försäkringskassan, www.fk.se/,
(se under Pensionär/Pensionssystemet
i vänsterspalten)

Fotnot:
Från och med 2003 gäller det nya pensionsavtalet PA 03. Enligt avtalet ersätts under en lång övergångsperiod tjänstepensionerna på tio procent med en premiebestämd pension. Tjänstepensionen på 65 procent över 7,5 inkomstbasbelopp ersätts med 60 procent tjänstepension och därutöver en premiebestämd del.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023