Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare

1 november, 2005
Universitetsläraren

För ett år sedan offentliggjorde SULF den första undersökningen om arbetslöshet bland forskarutbildade. Den rapporten följde upp vår studie år 2003 om den ekonomiska lönsamheten av en doktorsexamen. Som bekant har antalet nya doktorer och licentiater fördubblats under de senaste tio åren. Givetvis är det viktigt att kritiskt granska verkligheten bakom denna expansion: det är för enkelt, och ibland cyniskt, att beskriva den som en solig framgångshistoria.
Inför årets Almedalsvecka beslöt SULF att förnya undersökningen om arbetslöshet bland forskarutbildade. Vi ville fördjupa vår tidigare analys. Men vi ville också få besked om vår maggropskänsla stämde: att arbetslösheten i denna grupp verkar öka.
Den nya rapporten behandlas ingående i denna tidning, och den finns tillgänglig på SULF:s hemsida, www.sulf.se. Den bygger på ett omfattande material som SACO:s statistiker Thomas Ljunglöf har tagit fram åt oss. Vi är mycket tacksamma för att få tillgång till hans sakkunskap ifråga om arbetsmarknadsstatistik, vilken givetvis borgar för kvalitet.

UNDERSÖKNINGENS NEDSLÅENDE besked är att arbetslösheten har ökat det senaste året. Kvinnor drabbas i större utsträckning än män. Resultaten väckte berättigad uppmärksamhet under Almedalsveckan. Det kändes dock egendomligt att en del av statistiken skulle ifrågasättas av företrädare för ett annat SACO-förbund, dock utan att någon egen analys presenterades.
Som framgår av SULF:s hemsida och av artiklar i denna tidning, föreslår SULF en rad åtgärder för att komma till rätta med de problem och rena missförhållanden som vår undersökning lägger i dagen. Ansvaret för att ta i tu med arbetslösheten är delat och ligger hos regering och riksdag, hos fackföreningar, lärosäten och hos arbetsgivare.
Det är viktigt att de kommande årens examensmål för forskarutbildningen läggs på en hållbar nivå. SULF:s rapport bekräftar att karriärmöjligheterna efter doktorsexamen är sorgligt otillräckliga. Ansvaret för detta systemfel ligger hos regering och riksdag. Som vi har påvisat på denna plats tidigare, har den seniora forskarnivån fått stå tillbaka för att möjliggöra forskarutbildningens expansion. Denna skadliga utveckling måste nu brytas.

EN FRÅGA SOM POCKAR PÅ svar är naturligtvis varför svenskt näringsliv – men också andra arbetsgivare – i så liten utsträckning anställer de välutbildade doktorer som lämnar t.ex. universitetens biovetenskapliga institutioner. Detta är förhoppningsvis en fråga för Nuteks och IVA:s pågående projektet ”Framtidens näringsliv”. För ett år sedan hade Dagens Industri en hel artikelserie om hur unga forskningsbaserade företag köptes upp av utländska intressen. Vad innebär den pågående strukturomvandlingen av svenskt företagande? Hur pass inriktat mot att tillvarata innovationer är det egentligen? Frågorna var många redan innan SULF:s undersökning, men den väcker nya spörsmål om sakernas verkliga tillstånd.

SOM NÄMNTS TIDIGARE i denna tidning, har EU tagit flera initiativ för att stärka forskarkarriären och öka rörligheten mellan olika arbetsmarknadssektorer. Det är viktigt att resultaten av detta arbete följs upp också på hemmaplan. Pågående diskussioner, där SULF deltar, visar på behovet av förbättrad dialog mellan t.ex. universitet och näringsliv. Den ömsesidiga kunskapen är ofta bristfällig, och meritvärderingssystemen försvårar för den som skulle vilja flytta mellan olika arbetsplatser etc. Ett stort hinder mot ökad rörlighet är lönerna och andra anställningsvillkor, där svenska staten, med låga löner för lärare och forskare, kommer att tvingas ta krafttag.
I samband med diskussioner om åtgärder som kan underlätta och öka rörligheten framstår lön och arbetsvillkor som särskilt intressanta. Låga svenska akademikerlöner är i många fall ett verksamt, effektivt hinder när universitetslärare från andra länder funderar på att söka sig hit. Stater som Irland och Finland har sjösatt åtgärdsprogram för förbättra sin relativa position. Ett prioriterat mål är att återrekrytera framstående forskare och lärare som har flyttat till utlandet. Det är hög tid för Sverige att genomföra något liknande.

GÖRAN BLOMQVIST
Förbundsdirektör SULF

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023